Klicka här för att bli medlem i MIFF nu – hjälp oss att nå 2.000 medlemmar i Sverige.
Allt ni utsätter Israel för gör att israelerna bara blir bättre och bättre, utvecklar nya och innovativa sätt att hantera allt ni hittar på. I protest, blir de helt enkelt bäst! Världen, sug på den karamellen – hårt!
Amnesty International Sverige uppmärksammas för att ha upprepat uttrycket ”From the river to the sea” på sina sociala medier. Det stärker bilden av organisationen som partiskt och onyanserat i den israelisk-palestinska konflikten. Amnesty International kritiseras ofta för att vara ensidigt Israel-kritiska. Nu uppmärksammar Kvartal att svenska Amnesty i sina sociala medier spritt det antisemitiska budskapet ”From the river to the sea”. Efter ett seminarium skall flera deltagare ha hållit upp en banderoll med uttrycket ”From the river to the sea”, vilket organisationen kommenterat med ”Tack för igår!”. Till Kvartal skriver Amnesty Sveriges pressavdelning att det rör sig om ett misstag: ”Vi är medvetna om att uttrycket används i antisemitiska syften och det borde inte ha publicerats i våra kanaler”. Det famösa uttrycket, som i sin helhet lyder ”From the river to the sea, Palestine will be free”, tolkas vanligen antisionistiskt, som en uppmaning till etnisk rensning på judar i Israel, är juridiskt känsligt, och i delar av Tyskland och i Österrike direkt kriminaliserat. För Amnestys del är den här typen av incidenter särskilt besvärande. Amnesty har tidigare uppmärksammats vid många tillfällen här på MIFF:s hemsida, senast när organisationen genomförde sin folkmordskampanj i Stockholms tunnelbana. Det visade sig i det sammanhanget också att man själva omdefinierat begreppet folkmord för att kunna kasta anklagelsen mot Israel.
Får man verkligen göra ”reklam” för vad som helst, frågar sig många efter att ha sett svenska Amnesty basunera ut sina grundlösa folkmordsanklagelser mot Israel i Stockholms kollektivtrafik. Varför tar inte SL:s nuvarande ledning något ansvar och avslutar den hatkampanj som inte bara är osmaklig, utan i sin förlängning även farlig för stadens judiska invånare. Svenska Amnesty genomför sedan en månad tillbaka en omfattande kampanj mot Israel i Stockholms tunnelbana. Kampanjen utgår från organisationens egen rapport där Israel felaktigt anklagas för att nu utföra ett ”folkmord” mot palestinier på Gazaremsan. Under hela december och januari har det sagts och skrivits mycket om den kontroversiella – eller snarare direkt skamliga – kampanjen. Den har sågats grundligt eftersom Israel såklart inte begår något folkmord. Och egentligen faller både Amnestys rapport och kampanj redan på att organisationen var tvungna att själva omdefiniera begreppet ”folkmord” för att kunna slunga en sådan anklagelse mot Israel. Varför svenska Amnesty ändå väljer att driva kampanjen så hårt går det bara att spekulera i. Men organisationen är inte längre vad den en gång varit, vilket även präglar den svenska styrelsen. Det kanske mest påfallande exemplet där är den ledamot som fram till häromåret var förbundschef för Palestinagruppernas samarbetspartner, det extrema studieförbundet Ibn Rushd. (Studieförbundet är nu nedlagt i brist på pengar. Offentliga bidragsgivare drog in pengar eftersom en rapport från Folkbildningsrådet visade att Ibn Rushd undervisat barn med studiematerial som bland annat godkänner barnaga, talar om homosexualitet som en synd och behandlar antisemitiska konspirationsteorier.) Men en bortglömd fråga är huruvida man får sprida vilken reklam som helst. Vilket ansvar har t.ex. SL, kollektivtrafiken i Stockholm? En av dem som reagerat på kampanjen är Kristoffer Tamsons, tidigare trafikregionråd i region Stockholm, som menar att Amnestys kampanj inte hör hemma i kollektivtrafiken. – Om man tycker att reklam är stötande
Amnesty Internationals senaste kapitel i en flerårig kampanj för att smutskasta Israel genom falska påståenden skedde 2 maj 2023 när de publicerade ”Automatiserad Apartheid”.
Protesterna från en rad olika organisationer och regeringar världen över mot Amnestys redan ökända rapport har varit starka. Arsen Ostrovsky chef för organisationen International Legal Forum skriver på deras hemsida: ”Skriven i det falska skenet av ´internationell lag och mänskliga rättigheter´ är denna grundlösa rapport, som rentvår palestinsk terror och uppenbart kräver en nedmontering av den judiska staten, fylld med illvilliga lögner, grova förvrängningar av sanningen och påhittade lagar samt deltar i ohämmat hat, uppvigling och rasism.” Ett av tusentals exempel på detta är att man ser det som ett problem att det finns en stat med en judisk majoritet, utan att ha några synpunkter på att det finns ett stort antal arabiska och islamska stater över hela Nordafrika och Mellanöstern. Den antisemitiska hatbilden om att judar skulle sträva efter världsherradöme eldas på genom deras beskrivning av Israel: ”judisk demografisk hegemoni (1) och maximera sin kontroll över mark (2) för att gynna judiska israeler (3) samtidigt som det begränsar palestiniernas (4) rättigheter (5) och hindrar (6) palestinska flyktingar (7) från att återvända (8) till sina hem”. Vill DU hjälpa oss att försvara Israel? Klicka HÄR ! Bara i denna enda mening finns flera ensidigheter och felaktigheter. Det finns inget skikt i demokratiska Israel som har maktmonopol. Alla demokratiska stater måste ha full kontroll av sitt territorium. Samma marklagar gäller för arabiska som judiska israeler, men Amnesty vill splittra israelerna i etniska grupper av politiska skäl. Om man avser `arabiska israeler`, varför skriver man `palestinier`, om det inte är för att förneka dem respekten som fulla israeliska medborgare? Ett påstående utan redovisad faktagrund. När Israel återbildades 1948, bad man araberna i upprop att stanna kvar och ta del i uppbyggandet. Av de som lämnade Israel är cirka 20 000 i livet och skulle tillåtas återvända, men de palestinska ledarna kräver att
Israel-araben Yoseph Haddad förnekar bestämt att det finns apartheid i Israel. Amnesty International publicerade nyligen en rapport som anklagar Israel för att vara en apartheidstat, ett påstående som för övrigt har tillbakavisats flera gånger. Rapporten fördöms inte bara av Israel och flera judiska organisationer, utan också av länder som USA och Tyskland. Det finns också reaktioner från Israels arabiska minoritet. Israel-araben Yoseph Haddad reagerar starkt på Amnestys påstående att han lever under en apartheidregim. ”Som en israelisk arab som växte upp i Nasaret, försöker Amnesty i sin rapport förvränga min identitet”, skriver Haddad i ett inlägg som publicerats i israeliska medier. Han påpekar att palestinierna lever under kontroll av den palestinska myndigheten på Västbanken, eller under kontroll av terrorgruppen Hamas på Gazaremsan. ”Hur är det med israeliska araber som jag? Vi lever under Israels demokratiskt valda regering, med samma rättigheter som alla judar. Oavsett hur många gånger Amnesty försöker utplåna min identitet för deras politiska agenda kommer det inte att vara sant”, skriver han. Haddad, som var soldat i det israeliska försvaret, ser sig själv som israel och att han alltid kommer att vara israel. ”Jag har alla samma rättigheter som alla medborgare i Israel. ”Jag var soldat i det israeliska försvaret och försvarade norra Israel, där det mesta av det israelisk-arabiska samhället bor, från raketattacker från Hizbollah”, skriver han och fortsätter: ”Inte bara det, utan jag var också befälhavare för dussintals judiska soldater. Vilken sorts ”apartheid” tillåter araber att ge order till judar? Den icke-existerande typen. ” En färsk rapport från den icke-statliga organisationen Israel Democracy Institute visade att en klar majoritet av israeliska araber inte identifierar sig som palestinier, utan som araber eller israeliska araber. Bara 7% av de tillfrågade identifierar sig som palestinier. En efterföljande undersökning visade att 81 % av de israeliska araberna föredrar att bo
I en intervju i Jerusalem den 1 februari erkände Amnesty Internationals chef för Mellanöstern Philip Luther att de bedömer Israel på ett annat sätt än andra stater. Efter att Amnesty International vid en presskonferens i Jerusalem på tisdagen anklagat Israel för apartheid, intervjuades deras forsknings- och påverkanschef för Mellanöstern och Nordafrika, Philip Luther, av The Times of Israels journalist Lazar Berman. I en 278-sidig rapport som Amnesty just hade släppt, anklagar Israel för apartheid, såväl innan för den Gröna linjen (vapenstilleståndslinjen från 1949) som i Judéen och Samarien (Västbanken) och på Gazaremsan. Påståendet om apartheid har mött kraftig kritik från Israel. Philip Luther: Det är ett så komplicerat system… Så tanken att du skulle riva konstruktioner som inte har något bygglov verkar logisk, och du kan se varför alla som inte tittar på det bredare sammanhanget skulle känna att det är en normal sak du gör enligt rättsstaten… Nu är problemet att det är hur allt hänger ihop. Berman: Men är det begripligt att judar som bor i de judiska kvarteren (i Gamla staden i Jerusalem) enligt rapporten anses vara illegalt där? Luther: Verkligheten när det gäller vad som anses vara ockuperat palestinskt territorium är att, ja, Gamla stan ligger i östra Jerusalem. Där har vi ett problem, och det här är något vi presenterar, där till exempel palestinier i Gamla stan har vräkts från sina hem och, genom stöd från bosättarsamhällen, har du lyckats få en bosättning inuti ett hus som tidigare var ett palestinskt hus. Ja, det är ett exempel… Det handlar om förflyttningen. Inom internationell rätt handlar det om förflyttning, det är vad du måste avgöra. Oavsett om människor tvångsförflyttas från sina hem, och sedan flyttar det ockuperande landets befolkning dit. Berman: Om jag någonstans går över den Gröna linjen och köper ett hus, är jag nu en
Sverige innehar ordförandeskapet i IHRA (The International Holocaust Remembrance Alliance) från 1 mars 2022. Den svenska chefen för IHRA-delegationen – Cecilia Ruthström-Ruin – har därför möjlighet, och skyldighet, att i detta forum klargöra om en orättvis apartheidsmetning är antisemitism eller ej. En grovt felaktig anklagelse är en ALLVARLIG sak! Judehat kallas oftast antisemitism och har gamla rötter i arabvärlden såväl som i det kristna Europa. Antisemitismen är inte ett resultat av återupprättandet av ett självstyrande judiskt hemland. För att bemöta det rasistiska judehatet, som ledde till att minst sex miljoner judar mördades under nazismen, tog förre statsminister Göran Persson initiativet till att bilda IHRA. Få talar dock om att Mellanöstern och Nordafrika etniskt rensats från 1 miljon judar under det senaste seklet och att världens enda judiska stat nu hotas av Förintelse från Iran, med hjälp av bland andra Syrien, Libanon, Hamas och Hizbollah. Det nya judehatet är ogrundad kritik mot staten Israel. Systematiskt upprepade lögner mot den folkrättsligt legitima och demokratiska staten Israel är inte kritik. Det är antisemitisk antisionism – hatet mot judarnas rätt till en egen stat på sin historiska mark. IHRA består av 35 medlemsländer och den 26 maj 2016 fastställdes den icke bindande arbetsdefinitionen av antisemitism. ”Uttryck kan inkludera sådana som riktas mot staten Israel som en judisk samfälldhet. Dock kan kritik mot Israel som kan jämställas med sådan som riktas mot något annat land inte betraktas som antisemitisk.” Eftersom påståendet om apartheid endast riktas mot Israel och ingen annan stat, är det antisemitism. Med Israel för Fred (MIFF) uppmanar Sverige att i samband med ordförandeskapet i IHRA genomföra en grundlig men snabb utredning om apartheidanklagelsen mot Israel är att betrakta som antisemitism och kan läggas till exemplen på IHRA:s lista. Eftersom denna fruktansvärda anklagelse håller på att få fotfäste bland annat allt fler israelfientliga organisationer, är det av
Amnesty International stöder politiska krav som kommer göra slut på världens enda judiska stat. Den 1 februari tillkännagavs att Amnesty International skulle publicera en över 200 sidor lång rapport som anklagar Israel för apartheid. Det är inte bara israeliska säkerhetsåtgärder från de senaste decennierna som är apartheid i Amnestys ögon, utan själva bildandet av den judiska staten. ”Detta apartheidsystem har sitt ursprung i etableringen av Israel i maj 1948”, sammanfattar rapporten. ”Amnesty International drar slutsatsen att staten Israel ser och behandlar palestinierna som en underlägsen icke-judisk rasgrupp”, avslutas rapporten. Läs MIFF:s temasida: Varför Israel INTE är en apartheidstat. Amnesty klargör att de stöder palestinska krav som kommer att förgöra världens enda judiska stat. De kräver att Israel ”erkänner rätten för palestinska flyktingar och deras ättlingar att återvända till de hem där de eller deras familjer en gång bodde i Israel eller OPT [Amnestys förkortning för vad de kallar ”de ockuperade palestinska områdena”]. Läs MIFF:s temasida: Varför ättlingar till palestinska flyktingar inte har ”rätt att återvända”. Bidrar PA till apartheid mot sig själv? Förutom att stödja förstörelsen av Israel, rekommenderar Amnesty också att man inför ett vapenembargo mot Israel och att man internationellt åtalar israeliska ledare för ”apartheid”. Palestinska myndigheter varnas för att deras säkerhetssamarbete med Israel kan bidra till att upprätthålla apartheid. Vill du låta oss fortsätta att stödja Israel? Bli medlem HÄR! Amnestyrapporten är antisemitisk Lior Haiat, talesman för det israeliska utrikesdepartementet, sa att Amnestys rapport var ”en samling lögner” som ”förnekar staten Israel rätten att existera som det judiska folkets nationalstat”. – Det här är en dubbelmoral, att demonisera Israel för att delegitimera staten Israels existens. Det här är komponenterna i modern antisemitism, säger han till The Telegraph.– Vi har inget annat val än att säga att hela den här rapporten är antisemitisk, tillägger han. Bidrog Norge till apartheid?
Kampen mot antisemitism kommer inte att vinnas genom eftergifter eller kompromisser, utan genom att direkt konfrontera de institutioner som ger hatet legitimitet, och de totalitära aktörer som upprätthåller dem. Detta skriver Daniel Y. Radomski i Jerusalem Post, här översatt med skribentens tillåtelse: Vid ingången till Förenta nationerna i Genève står Broken Chair, ett enormt monument i trä byggt för att hedra krigets offer och påminna världen om priset för moraliskt sammanbrott. Det var avsett att symbolisera mod och samvete. I dag står det framför en institution som alltför ofta varken uppvisar det ena eller det andra. Den mordiska attacken utanför Heaton Park Hebrew Congregation-synagogan i Manchester på den judiska kalenderns heligaste dag var tragisk – men inte oväntad. Den var den fysiska manifestationen av propaganda som normaliserats och upprepats tills judehat återigen blev en accepterad ståndpunkt i samhället. Sedan den 7 oktober 2023 har antisemitismen inte bara ökat utan intensifierats och spridits. Initiativ och deklarationer har blivit fler, och i den judiska världen förs otaliga debatter och diskussioner – mestadels reaktiva och interna – medan judehatet blir allt mer obevekligt. Detta hat uppstår inte i ett vakuum. Det upprätthålls av förvrängningar som emanerar från en stad som länge betraktats som världens humanitära huvudstad: Genève. Varje år samlas världsledare i New York för FN:s generalförsamling – det som schackmästaren Garry Kasparov en gång kallade “en catwalk för diktaturer” – på en scen dominerad av säkerhetsrådet och generalsekreteraren. Men det är i FN:s människorättshuvudstad, i Genèves marmorklädda salar, som rapporter som återger terroristorganisationers retorik presenteras som utredningar, och resolutioner som likställer Israels självförsvar med aggression drivs fram av några av världens värsta människorättsbrottslingar – regimer som Iran, Kina och Kuba, som förtrycker sina egna minoriteter och brutalt tystar all opposition. FN:s anti-israeliska agerande FN:s råd för mänskliga rättigheter har blivit det tydligaste