Klicka här för att bli medlem i MIFF nu – hjälp oss att nå 2.500 medlemmar i Sverige.

Sök

Sökresultat för: amnesty international – Sida 3

Irans president jämförs med Hitler

Av John Lindén På israelisk TV jämför fångar som lyckats fly från avrättningsvågen i Iran 1988, Irans nyvalde president Ebrahim Raisi med nazistdiktatorn Adolf Hitler. Ex-iranierna beskriver tortyrliknande förhållanden i den islamiska republiken på den tiden och betecknar Irans nya president som ”ansvarig chef för Auschwitz” för sin roll i utomrättsliga massavrättningar i slutet av 1980-talet. Irans president ”är en mördare” ”Det var precis som den slutliga lösningen som Hitler gjorde med judarna ”, sade Iraj Masadagi, en före detta iransk politisk fånge, till den israeliska radiostationen KAN. ”Raisi är en mördare”, fortsatte Masadagi. ” Han sa till mig, att de inte ville ha några fler politiska fångar. Rasi sa att han skulle lösa ”problemet”. President Raisi var åklagare i dödskommissionen Raisi har blivit anklagad av aktivister och människorättsgrupper för att ha spelat en nyckelroll som åklagare i en ”dödskommission”, som skickade tusentals av fångar till döden 1988. Trots det har den ultrakonservativa prästen Raisi svurits in som den islamiska republikens åttonde president. ”De skickade hundratals fångar till galgen”, sa Masdagi.” När jag ser honom, ser jag ansiktet på den som dödade mina medfångar, mina vänner, mina älskade.” Masdagi är en av 10 000-tals före detta politiska fångar i Iran och sa till KAN att han från 1981 tillbringade 10 år i fängelse. ”Jag var i isoleringscell under en längre tid, och när jag ser honom minns jag de dagarna då jag blev torterad,” sa han.  Siamak Naderi var också han politisk fånge under 1980-talet och berättade i Kan att han också hölls fängslad under svåra förhållanden. ”Jag fick sitta i isoleringscell och utsattes för svår tortyr” och tillade att många av dem som blev torterade begick självmord eller fick allvarliga psykiska störningar och fysiska skador. Raisis roll i tusentals avrättningar Bara 20 år gammal, blev Raisi utsedd till åklagare

Besök denna sidan:

Vad är det för fel på Israel?

Staten Israel utsätts ständigt för kritik och fördömanden. I Sverige arbetar starka krafter för att bojkotta landet. Vad är det för fel på Israel? Har israelerna ett bra svar på de anklagelser som riktades mot dem? Här har vi samlat in 23 anklagelser riktade mot Israel till FN:s råd för mänskliga rättigheter under åren 2019 och 2020. Huvuddelen av svaren är tagna från en rapport som publicerades av organisationen UN Watch på engelska i februari 2021 (se mer längst ner). Svaren har översatts och i vissa fall utvidgats och anpassats till svenska förhållanden av MIFF. Anklagelser mot Israel i FN:s råd för mänskliga rättigheter ”Israel har ockuperat palestinskt territorium under 70 år” De som hävdar att Israel har ockuperat i över 70 år, inser uppenbarligen inte att det finns någon form av judisk stat i området. När man anklagar Israel för att vara en ockupationsmakt i 70 år, det vill säga sedan landet skapades, förnekar man Israels rätt att existera. Israel firade 70 år sedan det förklarade sig självständigt den 14 maj 1948. Detta baserades på FN:s delningsplan från den 29 november 1947 (A/RES/181/(II)), som stipulerade att en judisk och en arabisk stat skulle ersätta det brittiska mandatet i Palestina. Ett år senare var Israel inskrivet i FN som medlemsstat. Det judiska folket accepterade FN:s delningsplan, men den arabiska sidan förkastade den. Palestinska araber startade ett krig mot det judiska samhället, med det uttalade målet att krossa den nya judiska staten. Den 15 maj 1948, när britterna drog sig tillbaka, anslöt sig Egyptens, Jordaniens, Libanons, Syriens och Iraks armé till kriget mot Israel. Konflikten avslutades i januari 1949 med ett avtal om eldupphör undertecknat av Israel, Egypten, Jordanien, Libanon och Syrien. När FN antog Israel som medlemsstat flera månader senare låg det inom dessa internationellt erkända gränser för eldupphör. Araber

Besök denna sidan:

Svenska FN-förbundets fel och brister om Israel-Palestinakonflikten

Detta dokument analyserar texten om konflikten som presenteras med FN:s namn och symbol genom www.globalis.se[1], som ”hanteras” av Svenska FN-förbundet (SFNF) och var uppdaterat senast 30 oktober 2018. SFNF har ett stort ansvar för att det presenteras en representativ, korrekt och allsidig bild. Detta är desto viktigare eftersom den används i undervisningen i skolorna. I Norge har ett liknande innehåll utsatts för en mycket hård kritik för ensidighet, brist på objektivitet och direkta felaktigheter[2]. Den svenska versionen har inte förrän nu genomgått någon extern granskning och källkritik. De organisationer som stöder SFNF har rätt att få avgöra om konflikten verkligen är korrekt och sakligt beskriven. Har båda sidors argument framförts och kritiserats från båda håll? Citat av SFNF-texten följs av en alternativ beskrivning.  Därefter analyserar vi och kompletterar med fakta och källhänvisningar, för att förklara varför det behövs en balanserad bild av historiska skeden för att båda sidors berättelse ska bli hörda. Under tiden som de stödjande organisationerna haft möjlighet att svara, uppdaterades texten av Globalis 18 maj 2021. Ett tillägg har därför gjorts i slutet av texten. Bilderna har av upphovsrättsliga skäl utelämnats. Problemen med Svenska FN-förbundets beskrivning: Judarnas legala rätt till ett judiskt hemland i det historiska Israel redovisas inte. Israels legala rätt på Västbanken och den palestinska myndighetens (PA) skyldigheter enligt Osloavtalen, beskrivs inte. Anklagelsen om en av historiens största etniska rensningar av palestinaaraber är fel, samtidigt som den större etniska rensningen av judar från muslimska förtigs helt. Israels legitima försvar mot krigsangrepp och terror beskrivs felaktigt som angrepp. FN har inte gett palestinaaraber ”rätt att återvända”. Anklagelser om apartheid och ”utomrättsliga avrättningar” är helt felaktiga. Den palestinska terrorn mot civilbefolkningen och användning av illegalt våld berörs inte tillräckligt. Sveriges och FN:s roll som stora bidragsgivare till odemokratiska och icke-fungerande palestinska organisationer tillsammans med UNRWA:s speciella flyktingdefinition,

Besök denna sidan:

Irans regim beväpnar barn för att bemanna vägspärrar i Teheran

Irans säkerhetsstyrkor har börjat rekrytera barn ned till tolv års ålder för att bland annat bemanna vägspärrar i Teheran, uppger en högt uppsatt officer inom revolutionsgardet till statlig television. Boende i Teheran vittnar om att de sett civilklädda barn och tonåringar beväpnade med automatvapen vid de nyupprättade vägspärrarna i staden. Det rapporterar Omni. Även Iran International beskriver hur Revolutionsgardet (IRGC) nu tillåter barn så unga som 12 år att delta i ”krigsrelaterade stödinsatser”, vilket har väckt kraftig oro för militarisering av minderåriga och brott mot Irans åtaganden enligt Barnkonventionen. Sänkt åldersgräns och barn i säkerhetsroller En IRGC‑tjänsteman, Rahim Nadali, säger att initiativet ”För Iran” rekryterar även 12–13‑åringar till uppgifter som patruller, checkpoints och logistik, med hänvisning till att yngre själva ”vill delta”. Det sker mot bakgrund av att minderåriga tidigare synts i uniform under protesterna 2022, vilket redan då kritiserades av barnrättsorganisationer. Beskedet strider mot Irans formella åtaganden att inte använda barn i militära sammanhang. Våld mot barn och ökad inrikes repression Människorättsgrupper anklagar myndigheterna för att ha dödat hundratals minderåriga i tidigare protestvågor; Center for Human Rights in Iran uppger att säkerhetsstyrkor dödade över 200 barn i början av 2026 års protester. Amnesty och Human Rights Watch har dokumenterat fall där barn skjutits, frihetsberövats och misshandlats vid demonstrationer, i strid med internationell rätt. Samtidigt rapporteras en kraftig upptrappning av checkpoints, beväpnade patruller och nattliga pro‑regim‑kortege, ofta med mycket unga Basij‑volontärer, som skapar rädsla och stör vardagslivet. Uppgifterna bör också ses mot bakgrund av att framför allt Israel attackerar regimens förtryckarapparat på gatunivå i den iranska huvudstaden för att underlätta en folklig resning. Tolvåringarna blir därmed närmast ett mellanting av barnsoldater och mänskliga sköldar.

Besök denna sidan:

Gisslanavtalet slår hål på anklagelsen om folkmord i Gaza

Utan uppsåt inget folkmord. Verkligheten har hunnit ifatt dem som anklagat israel för att begå ett folkmord i Gaza. I texten nedan visar Salo Aizenberg hur utvecklingen efter frigivningen av gisslan och det nya fredsavtalet bekräftar att Israels mål varit begränsade till att bekämpa Hamas, och inte att skada den palestinska befolkningen som grupp. Jublet i Israel över frigivningen av alla levande gisslan och undertecknandet av den 20 punkter långa Trump-fredsplanen markerade inte bara det faktiska slutet på kriget, utan slog också den sista spiken i kistan för lögnen om folkmordet i Gaza. I två år hävdade FN, NGO:er och akademiker att Israels verkliga avsikt var att utplåna det palestinska folket. Anklagelsen var redan från början en fabrikation, byggd på förvrängningar och illvilja. Nu är den avslöjad i sin helhet: 7 oktober-kriget avslutades i samma stund som gisslan frigavs, och Israel drog sig tillbaka till defensiva linjer – precis som landets ledare hade sagt hela tiden. En lögn byggd på ordvrängning och medvetna misstolkningar av hur strid i bebyggelse ser ut, har till slut kollapsat under tyngden av obestridliga fakta. Redan från krigets allra första dagar var israeliska ledare tydliga med sina mål. Den 7 oktober 2023 pekade premiärminister Benjamin Netanyahu endast ut Hamas som fienden – uttryckligen inte civila – och förklarade: ”IDF kommer omedelbart att använda all sin styrka för att förstöra Hamas kapacitet.” Netanyahu var konsekvent och detaljerad när det gällde krigets mål: ”Att förstöra Hamas militära och styrande kapacitet och föra hem de tillfångatagna.” Försvarsminister Yoav Gallant sade på samma sätt den 7 oktober 2023 att endast ”Hamas” var fienden, och upprepade samma poäng den 8 oktober och många gånger därefter. Gallant bekräftade konsekvent att IDF:s mål var att föra hem gisslan och förstöra Hamas. Dessa avsiktsuttalanden var tydliga och konsekventa, och kom från det ledarskap

Besök denna sidan:

IAGS folkmordsresolution om ett påstått ”folkmord”

En resolution från International Association of Genocide Scholars (IAGS) har väckt stor uppmärksamhet i medier världen över. Resolutionen påstår att Israels krigföring i Gaza uppfyller kriterierna för folkmord enligt FN:s konvention. Men både process och innehåll har ifrågasatts, liksom hur medier har återgett beslutet. En folkmordsresolution från International Association of Genocide Scholars (IAGS) utgör det senaste inslaget i propagandakriget mot Israel. Enligt resolutionen skulle Israels krigföring i Gazaremsan uppfylla de legala kraven på folkmord enligt FN:s folkmordskonvention, vilket inte bevisas. Svenska och internationella medier nappade ändå snabbt. Och tillade ytterligare några felaktigheter. ”IAGS är en internationell organisation med omkring 500 akademiker som forskar om folkmord. Gruppen har antagit en resolution, som har röstats igenom av 86 procent av medlemmarna” skriver t.ex. Aftonbladet på nyhetsplats. ”Israel begår folkmord i Gazaremsan, slår forskargruppen IAGS fast med en resolution. IAGS är en internationell organisation som samlar omkring 700 akademiker som forskar om folkmord. Resolutionen har röstats igenom av två tredjedelar av medlemmarna” enligt Sveriges Radio. Men praktiskt taget varje del av påståendena är felaktiga. Och, framförallt, är dessutom resolutionens folkmordsanklagelse falsk. Nej, IAGS är inte en forskargrupp mot folkmord Allra först; IAGS rymmer visserligen flera framstående forskare med inriktning på folkmord, men det är inte en organisation för endast folkmordsexperter eller ens bara för forskare. Av organisationens hemsida framgår att IAGS söker medlemmar från grupper som exempelvis ”human rights activists, students, policymakers, artists, film scholars” och så vidare. Medlemmarna är inte många (brukar uppges vara litet drygt 500), medlemskapet kostar som lägst bara 30 USD, och det räcker enligt organisationens stadgar att ”20% plus 1” av medlemmarna deltar i ett beslut, så det är lätt att se riskerna för att någon skulle gå in och utnyttja IAGS för sina egna syften. Nej, resolutionen stöddes inte av en medlemsmajoritet BBC med flera berättar att ”Out

Besök denna sidan: