Klicka här för att bli medlem i MIFF nu – hjälp oss att nå 2.000 medlemmar i Sverige.

Sök

Sökresultat för: antisemitism vad är det – Sida 3

Influensers utbildas i att bekämpa antisemitism

Flera kända judiska ledare, som Natan Sharansky, stöder det nya initiativet att utbilda online-influensers i kampen mot antisemitism. Utbildningen lanseras på torsdag för att sammanfalla med Förintelsens minnesdag den 27 januari – dagen då Auschwitz-Birkenau befriades 1945, meddelar Jerusalem Post. Tio internet-träffar med ProZ Den virtuella utbildningen kallas ”ProZ” och är planerad att bestå av 10 sessioner med början den söndag 6 februari. Syftet är att lära aktivister att bli mästare i att bekämpa antisemitiskt innehåll och att agera tillsammans mot intolerans på sociala medier. Kursen kommer att fokusera på klassiska och nya trender av antisemitism, bildeffektiva meddelanden, sociala mediers hemligheter, övervakning av sociala medier och hur man går från individ till att vara influenser. Judiska ledares stöd för ProZ ”För att lyckas i kampen mot dessa farliga fenomen måste vi konfrontera antisemitism på alla fronter samtidigt – de som hatar och demoniserar judiska människor och de som hatar och demoniserar Israel som det judiska folkets stat”, säger Natan Sharansky, ordförande för ISGAP – Institutet för studier av global antisemitism och politik och en tidigare ordförande för Jewish Agency. En sovjetisk human rights aktivist som satt nio år i sovjetiska fängelser på 1970- och 1980-talen. (Foto Wikimedia.commons) ”Vi måste ägna särskild uppmärksamhet åt sociala medier, som fungerar som enpåskyndare av hat och rasism mot judar och andra. Vi behöver hitta kreativa lösningar på individ- och gruppnivå. Därför är ProZ-initiativet mycket viktigt. Jag applåderar deras ansträngningar.” Banbrytande projekt mot antisemitism ”Simon Wiesenthal Center är hedrad att delta i det banbrytande ProZ-projektet”, säger rabbi Abraham Cooper, biträdande dekanus och chef för Global Social Action Agenda för Simon Wiesenthal Center. ”Det är utformat för unga människor som vill försvara Israel där det räknas idag, på sociala medier. Vi står alla inför en tsunami av antisemitism på nätet och morgondagens påverkare måste veta hur

Besök denna sidan:

Inkludera anklagelse om apartheid i IHRA-definitionen av antisemitism

De tre skandinaviska cheferna för IHRA-delegationen borde verka för att anklagelsen mot Israel om apartheid  införs som ett av exemplen på antisemitism. The International Holocaust Remembrance Alliance (IHRA) består av 35 medlemsländer som verkar för hågkomsten av Förintelsen och kampen mot antisemitism och all form av rasism. Den 26 maj 2016 fastställdes den icke bindande arbetsdefinitionen av antisemitism:  ”Antisemitism är en bestämd uppfattning om judar som kan uttryckas som hat mot judar. Språkliga och fysiska uttryck för antisemitism riktas mot judiska eller icke-judiska personer och/eller deras egendom samt mot judiska institutioner och religiösa samlingsplatser.” Vad är IHRA:s syfte? IHRA:s arbetssätt är att “identifiera de mest brådskande frågorna världen över efter Förintelsen, att belysa dem till nytta för experter och beslutsfattare, och att främja konkreta åtgärder riktade mot dem.” En av de mest ökande hatyttringarna mot judarna och Israel idag är apartheidsmetningen. Till och med Svenska kyrkans Kyrkomöte beslutade den 23 november 2021 att ”utreda Israel för apartheidbrott”, vilket lett till kraftiga reaktioner inom såväl den judiska som kristna världen. Sverige och exemplen på antisemitism Framföra lögnaktiga, avhumaniserande, nedsvärtande eller stereotypa anklagelser om judar som sådana eller om judars makt som grupp… Förneka det judiska folket dess rätt till självbestämmande, till exempel genom att hävda att existensen av en israelisk stat är ett rasistiskt verk. Ägna sig åt dubbelmoral genom att av avkräva Israel ett uppträdande som inte förväntas eller avkrävs något annat demokratiskt land. Jämföra Israels nuvarande politik med nazisternas politik. Vad kan vara antisemitism? IHRA ger redan i inledningen vägledning i vad som kan vara antisemitism: ”Uttryck kan inkludera sådana som riktas mot staten Israel som en judisk samfälldhet. Dock kan kritik mot Israel som kan jämställas med sådan som riktas mot något annat land inte betraktas som antisemitisk.” Med andra ord – eftersom ogrundad kritik om apartheid endast riktas

Besök denna sidan:

Kritiker i kyrkorådet -”så nära antisemitism, är det en fixering?”

”Jag känner att det här är så nära antisemitism, om det inte är direkt över (gränsen) till den antisemitiska sidan, så jag är tveksam om jag kan vara kvar i det här sammanhanget i Svenska kyrkan.” I en intervju med Svenska kyrkans präst Johanna Andersson, framkommer en stark kritik mot det beslut som togs mot Israel den 22 november på Kyrkomötet. Israel ska utredas för ”apartheid” enligt en majoritet. Indirekt anklagelse ”Kyrkomötet säger inte tydligt att Israel är apartheid, men refererar till andra, som menar det, och vill ”utreda”. Steg för steg misskrediterar (Svenska kyrkan) Israel och ställer mycket större krav på den, än man ställer på något annat land. Man säger at de palestinska kristna har ropat på hjälp och bett om hjälp, men man kan inte vara lyhörd åt två håll. Jag är jätteupprörd!” Partipiska på Kyrkomötet ”Men de politiska partierna är starka i Svenska kyrkan och man har partilojalitet. Säger (s) att det är så här du ska lägga din röst, så gör du det. Och det spelar ingen roll vilka (andra) argument du får. (s)-ledamöter fick listor på hur de skulle rösta. Jag frågade en av dem ”Tänk om det kommer upp något i debatten som gör att du ändrar uppfattning? Nej, det gör det inte, var svaret.” https://youtu.be/5bXmwGtLdsI Se hela intervjun med prästen Johanna Andersson här från 25:00 ! Försvårar judisk-kristen dialog ”Svenska kyrkans institut i Jerusalem, som ska främja judisk-kristen dialog, där ska man precis byta direktor. Det här kommer att försvåra en judisk-kristen dialog, där Svenska kyrkan är med, tyvärr.Det ska bli intressant att se hur Israel kommer förhålla sig till Svenska kyrkan efter det här.” Inga kritiska frågor till palestinska myndigheter ”Man citerar anklagelser. Det är så det börjar. Steg efter steg trappas det sedan upp. Man ställer aldrig kritiska frågor till

Besök denna sidan:

Antisionism är en ny form av antisemitism

Ervin Kohn, chef för Mosaiska Trossamfundet i Norge, tar ställning mot Israelhatet i samband med Kristallnatten. I samband med att Kristallnatten, eller Novemberpogromerna, markeras den 10 november har Ervin Kohn, chef för Mosaiska Trossamfundet, skrivit en krönika i Aftenposten om varför antisemitism är ett virus. Pogromerna i fredstid ”Attackerna samordnades i hela Tyskland och Österrike. 1400 synagogor brändes. 7 000 företag förstördes. 200 tyska judar dödades och 20 000 internerades i det första koncentrationslägret Dachau”, skriver han om den mörka dagen den 10 november 1938 och fortsätter:  ”I november 1938 var det inte krig i Europa. Vid den tiden hade nazisterna ännu inte bestämt vad de skulle göra med sina judar, eller de europeiska judarna.” Det här hände i fredstid, påpekar Kohn. Hur kunde det hända? Hur kunde det tyska folket och det internationella samfundet tillåta och acceptera det? Kohn pekar på antisemitismens månghundraåriga och dystra historia i Europa. https://youtu.be/MIoZvHU3wwg Vidare skriver Kohn att i juli 1938 samlades en konferens i den franska staden Evian. USA:s president Franklin D. Roosevelt stod bakom inbjudan. Det var en stor konferens, där det förutom 32 deltagande länderna deltog 63 icke-statliga organisationer, 200 internationella journalister och två representanter för Tredje riket. Syftet med konferensen var att fördela judar på flykt från det Tredje riket. Efter Anschluss, Österrikes anslutning till Tyskland, bodde 700 000 judar i det Tredje riket. ”Alla länder, med undantag för Dominikanska republiken, stängde sina gränser för judarna i det Tredje riket. Norge med sin restriktiva invandringspolitik beviljade asyl till politiska flyktingar från Tyskland. Judarna erkändes inte som politiska flyktingar. De två representanterna från Tyskland åkte hem till Berlin och sa till Hitler att han säkert kunde göra vad han ville med judarna, ingen brydde sig”, skriver Kohn. Fyra typer av antisemitism Kohn skriver att antisemitismen idag delas in i fyra kategorier:

Besök denna sidan:

Israel och antisionism saknades på Antisemitismkonferensen i Malmö

Ett tema som kom i skymundan vid Malmö Forum var Israels utsatta roll och antisionism som den nya antisemitismen Man fick leta ordentligt för att hitta ordet ”Israel” och ”antisionism” i handlingarna och uttalandena från det internationella antisemitismkonferensen i Malmö den 13 oktober. Ett av undantagen var presidenten för Jewish World Congress Ronald Lauder. I det tal han höll för den samlade pressen var han mycket klar i sin uppfattning. ”Jag vill tacka Sveriges regering för denna konferens. Men, det är en skam att en sådan konferens måste hållas. När människor såg vad som hände i Andra världskriget, Auschwitz, Dachau, borde ingen behöva tveka längre. Vi är nu tre generationer senare och människorna har glömt.” ”Anti-Israel är sann antisemitism” ”Det som händer nu är en ny typ av antisemitism, det är anti-Israel. Men det är en äkta antisemitism. Det kom (tidigare) från höger, men nu kommer det huvudsakligen från vänster. Många från vänstern har kommit hit de senaste 10-15 åren.  Utbildning är viktigast mot antisemitism ”Vi måste ändra på utvecklingen. Det viktigaste är utbildning, det är det viktigaste att framhålla. Den 27 januari är den dag då Auschwitz befriades. Alla skolbarn borde veta vad som hände och varför det hände.  Det andra som jag tycker är viktigt är att den svenska regeringen tillsammans med andra gör ett starkt uttalande om att antisemitism, islamofobi och annat (rasistiskt) inte har någon plats i detta land, eller någon annanstans.” https://youtu.be/dXqJ1Xq_lQw

Besök denna sidan:

Antisemitismkonferensen i Malmö: ”Så kallade neutrala är också skyldiga”

Den israeliska kände journalisten, författaren och politikern Nachman Shai höll ett tal vid entrén till Malmö International Forum för hågkomsten av Förintelsen och mot Antisemitism  ”Det är betydelsefullt med en sådan konferens. Vi vill minnas, men vi vill också att världen ska reagera.  Det finns en farlig ökning av antisemitism över hela världen inklusive Europa – överallt – många även på sociala media. De gör ett stort arbete med uppvigling, ökar nivån av hat, och det måste de få bära ansvar för. Var inte bara så kallat neutral eller objektiv. Dessa är en del av skulden, när de öppnar upp för uppvigling.” Varnar för antisemitism på sociala media ”Många av dem tar möjligheten (att uppvigla till hat) på dessa plattformar. Vi måste se vad som händer på sociala medier. Det finns en vy form av demokrati här nu och vi uppskattar det. Men, samtidigt förväntar vi oss att man kontrollerar systemet” Det antisemitiska viruset ”Det nya viruset fick fram det gamla viruset – det antisemitiska viruset”. Uttalandet av Nacham Shai, ska ses mot bakgrund av de konspirationsteorier mot Israel som spridits på sociala media i samband med coronapandemin. https://youtu.be/az9t_tmvIIA Vem är Nacham Shai? Nachman Shai är en respekterad 75-årig israelisk journalist, som både har varit talesperson för israeliska armén IDF och minister ansvarig för judendomen utanför Israel (Diasporaminister). Han föddes i Jerusalem under det brittiska Palestinamandatet och utbildade sig där i företagsadministration. Efter studier på bl a Harvarduniversitetet doktorerade han på ämnet ”Public Diplomacy and Low Intensity Conflict”. 2013 publicerade Nachman Shai boken ”Media War”, som handlar om mediabevakningen under den andra intifadan. Shai har suttit i Knesset för Labour och det liberala centerpartiet Kadima.

Besök denna sidan:

Sverige med Israel mot antisemitism i FN

Sverige förenades med Israel mot den tydliga antisemitism som uppvisats vid Durbankonferenserna . Totalt 35 länder valde att inte delta i Durban IV under gårdagen i FN-högkvarteret i New York .  UD:s pressjour meddelade samma dag Ledarsidorna att Sverige inte deltar i FN-mötet för att uppmärksamma att Durbandeklarationen och dess handlingsplan firar 20-årsjubileum den 22 september.  ”Det finns en lång och politiskt laddad historia bakom Durbankonferensen och dess uppföljningsmöten. De tidigare konferenserna har… kritiserats för att ha antisemitiska inslag och för att ha riktat oproportionerlig kritik mot Israel. Flera länder associerar därför inte Durbankonferensen med bekämpandet av rasism, och processen har blivit politiserad. Som följd har flera länder valt att inte delta alls vid tidigare konferenser, liksom vid dagens möte. Bland annat har en majoritet EU-medlemsstater valt att inte delta, mot denna bakgrund. Sverige har fattat samma beslut.” En positiv svensk-israelisk utveckling Beslutet att bojkotta den antisemitiskt stämplade konferensen, kan ses som ett svar på de återupptagna svensk-israeliska varmare relationerna. Genombrottet kom med israels utrikesminister Yair Lapids samtal med utrikesminister Ann Linde förra veckan. Malmö Forum mot antisemitism Ett Internationellt Forum för hågkomst av Förintelsen och mot antisemitism i Malmö den 13 oktober får också en bättre image, när nu Sverige tar ställning mot den antisionism som präglat Durban-tillställningarna. IHRA:s definition av antisemitism Sveriges tidigare statsminister Göran Persson tog 1998 initiativ till bildandet av International Holocaust Remembrance Alliance (IHRA). IHRA:s Stockholmsdeklaration 2000 innehåller en arbetsdefinition av antisemitism. Det är klokt av Sverige att nu inte bryta mot definitionen, som man ratificerade 2020, genom att delta i en antisemitstämplad konferens. Särskilt som Sverige blir ordförandeland för IHRA i mars 2022.   35 länder bojkottade det antisemitiska mötet Albanien, Australien,  Bulgarien,  Colombia, Cypern, Dominikanska Republiken, Estland, Frankrike, Georgien,  Grekland, Honduras, Israel, Italien, Kanada, Kroatien, Litauen, Nordmakedonien, Montenegro, Moldavien, Nederländerna, Nya Zealand, Polen, Rumänien,

Besök denna sidan:

Utspel av (S) och (MP) om åtgärder mot antisemitism

För en vecka sedan publicerades en debattartikel av statsminister Stefan Löfven (S), jämställdhets- och bostadsminister Märta Stenevi (MP), utbildningsminister Anna Ekström (S) och kultur- och demokratiminister Amanda Lind (MP) om allas plikt att stå upp mot antisemitism. De konstaterade att ”hatet mot judar är ett gift i vårt samhälle” och flera konkreta åtgärder aviserades. Den 1 juli 2022 ska Sveriges museum om Förintelsen öppnas i Stockholm, för att säkerställa vittnesmålen om antisemitismens yttersta konsekvens. Internationellt forum för hågkomsten av Förintelsen i Malmö 13–14 oktober 2021 ska uppmärksamma Stockholmsdeklarationen från år 2000, som statsminister Göran Persson tog initiativ till. Utbildning och forskning om Förintelsen och antisemitism och andra former av rasism ska organiseras av Skolverket i samarbete med Forum för levande historia. 12 miljoner kronor per år föreslås fördelas av Vetenskapsrådet till forskning under fem år om Förintelsen, antisemitism och antiziganism. En parlamentarisk kommitté ska undersöka möjligheterna till en tydligare kriminalisering av förnekelse av Förintelsen och organiserad rasism. En utredning om främjande av judiskt liv i Sverige ska tillsättas. Ett språkcentrum för Jiddisch ska inrättas. Statsbidraget för säkerhetshöjande åtgärder till bland annat trossamfund förstärks. Viss bristande självkritik Kvartetten skriver att ”Hatet mot judar finns i vår historia, i högerextrema grupper, i delar av vänstern och i islamistiska miljöer.” De anser alltså att judehatet är mindre i sina egna vänstergrupper. Det råder det delade meningar om. Sverige och UNRWA Gruppen konstaterar att ”Vi ser antisemitism hos vuxna och barn som flytt till Sverige från länder där judehat präglar skolundervisning och statlig propaganda.” Men, varför stryper inte Sverige och EU sina rekordbidrag till UNRWA, som bekostar antisemitiska läromedel till arabiska barn i skolorna? Kopplingen mellan västländers stöd till UNRWA och inlärning av antisemitism är välkänd. Blundar för dåligt rykte Demokratiminister Amanda Lind (MP) och de övriga skriver om slutet av andra världskriget då danska

Besök denna sidan:

Antisionism och antisemitism – är det någon skillnad?

Antisionism är motstånd till ett judiskt Israel och hat mot den judiska staten Israel. Israels regeringar är värd beundran på många sätt. De har på rekordtid byggt ett demokratiskt, jämlikt, högteknologiskt land med extremt god sjukvård. Området var extremt fattigt och utan fungerande myndighetsstyrning. Trots ständiga krig från yttre och inre fiender lyckades man ändå få landet att blomstra och bygga välfärd för alla. Det finns en flytande gräns mellan anti-sionism och anti-semitism. Antisionism är ofta ett sätt att dölja antisemitism. Osaklig kritik mot Israel, har idag blivit en förevändning för att prata illa om judar generellt, dvs antisemitism. Det antisemiter efter andra världskriget inte öppet vill säga om judar, säger de om Israel istället. Kritik av Israels politik är en självklar rättighet i den israeliska demokratin och är inte antisemitism. Varje politiskt beslut och agerande bör granskas och sakligt kritiseras på samma sätt som andra stater. Samma måttstockar måste användas för alla parter. Debatt, religions- och åsiktsfrihet är hörnstenarna i den demokratiska, israeliska staten. Men ensidig, fullständig och orimlig kritik av all israelisk politik är både antisionistisk och antisemitisk. Gränsen mellan saklig kritik och judehat överskrids när antijudiska motiv används i debatten. Hämndlystnad, blodtörstighet, myter om judisk makt och konspirationer och jämförelser mellan Israel och Nazityskland är tydliga bevis för antisemitism.  Men även stöd för utplånande av den judiska staten Israel är rasism mot det judiska folket, dvs antisemitism enligt IHRA. Man förvägrar då judar rätten till politiskt självbestämmande, samtidigt som man ger andra folk denna rätt.  ”När folk kritiserar sionismen, menar de judar. Du pratar antisemitiskt.” Martin Luther King Individer av ett folkslag bygger en nationalstat. 75% av Israels befolkning är judar och de utgör grunden för den judiska staten Israel. Man kan ha enbart positiva, blandade eller bara negativa uppfattningar om Israel. Är man enbart negativ och

Besök denna sidan:

Antisemitism – vad är det?

Kritik som vanemässigt endast kritiserar Israel och samtidigt inte bryr sig om mycket värre handlingar utförda av andra länder. Att jämföra Israel med Nazi-Tyskland. Att ifrågasätta den judiska staten Israels existens, istället för att kritisera ett specifikt regeringsbeslut. Att försöka delegitimera, bojkotta och isolera Israel istället för att försöka förändra förhållanden som man vill förbättra. Att använda icke-demokratiska medel för att demonisera, försvaga eller förgöra det israeliska samhället. Man kan ha enbart positiva, blandade eller enbart negativa åsikter om en enskild person, utan att vara rasist. Om man emellertid har enbart negativa uppfattningar om alla individer i en folkgrupp, då är man rasist. Rör det sig om judar, kallas det antisemitism, judefientlighet eller judehat. IHRA:s definition av antisemitism International Holocaust Remembrance Alliance (IHRA) antog 2016 en arbetsdefinition av antisemitism, som Sverige skrev under 2020: ”Antisemitism är en bestämd uppfattning om judar som kan uttryckas som hat mot judar. Språkliga och fysiska uttryck för antisemitism riktas mot judiska eller icke-judiska personer och/eller deras egendom samt mot judiska institutioner och religiösa samlingsplatser.” Vad är antisemitism enligt Svenska Kommittén mot Antisemitism (SKMA)? ”Antisemitism betyder fördomar och fientlighet mot judar därför att de är judar. Det handlar dels om stereotypa föreställningar och myter, dels om en negativ inställning till judar som grupp. Den kan uppträda som allt ifrån ganska milda fördomar till ett ursinnigt hat. Den kan framträda som attityder och tankemönster men också som teologi och ideologi. Den kan yttra sig som verbala påståenden, social och legal diskriminering och våld. Som historien visar kan antisemitism även utmynna i fördrivning och folkmord.” Ordet antisemitism Under 1800-talet hade rasforskningen skapat en teori om en ”semitisk ras”, den judiska ”rasen”. Termen var en mix av ordet semitiska språk och en etnisk klassificering av vad man ansåg vara bättre och sämre folkgrupper. Medan den så kallade ”ariska

Besök denna sidan: