Klicka här för att bli medlem i MIFF nu – hjälp oss att nå 2.500 medlemmar i Sverige.

Sök

Sökresultat för: antisemitism vad är det – Sida 3

Influensers utbildas i att bekämpa antisemitism

Flera kända judiska ledare, som Natan Sharansky, stöder det nya initiativet att utbilda online-influensers i kampen mot antisemitism. Utbildningen lanseras på torsdag för att sammanfalla med Förintelsens minnesdag den 27 januari – dagen då Auschwitz-Birkenau befriades 1945, meddelar Jerusalem Post. Tio internet-träffar med ProZ Den virtuella utbildningen kallas ”ProZ” och är planerad att bestå av 10 sessioner med början den söndag 6 februari. Syftet är att lära aktivister att bli mästare i att bekämpa antisemitiskt innehåll och att agera tillsammans mot intolerans på sociala medier. Kursen kommer att fokusera på klassiska och nya trender av antisemitism, bildeffektiva meddelanden, sociala mediers hemligheter, övervakning av sociala medier och hur man går från individ till att vara influenser. Judiska ledares stöd för ProZ ”För att lyckas i kampen mot dessa farliga fenomen måste vi konfrontera antisemitism på alla fronter samtidigt – de som hatar och demoniserar judiska människor och de som hatar och demoniserar Israel som det judiska folkets stat”, säger Natan Sharansky, ordförande för ISGAP – Institutet för studier av global antisemitism och politik och en tidigare ordförande för Jewish Agency. En sovjetisk human rights aktivist som satt nio år i sovjetiska fängelser på 1970- och 1980-talen. (Foto Wikimedia.commons) ”Vi måste ägna särskild uppmärksamhet åt sociala medier, som fungerar som enpåskyndare av hat och rasism mot judar och andra. Vi behöver hitta kreativa lösningar på individ- och gruppnivå. Därför är ProZ-initiativet mycket viktigt. Jag applåderar deras ansträngningar.” Banbrytande projekt mot antisemitism ”Simon Wiesenthal Center är hedrad att delta i det banbrytande ProZ-projektet”, säger rabbi Abraham Cooper, biträdande dekanus och chef för Global Social Action Agenda för Simon Wiesenthal Center. ”Det är utformat för unga människor som vill försvara Israel där det räknas idag, på sociala medier. Vi står alla inför en tsunami av antisemitism på nätet och morgondagens påverkare måste veta hur

Besök denna sidan:

Inkludera anklagelse om apartheid i IHRA-definitionen av antisemitism

De tre skandinaviska cheferna för IHRA-delegationen borde verka för att anklagelsen mot Israel om apartheid  införs som ett av exemplen på antisemitism. The International Holocaust Remembrance Alliance (IHRA) består av 35 medlemsländer som verkar för hågkomsten av Förintelsen och kampen mot antisemitism och all form av rasism. Den 26 maj 2016 fastställdes den icke bindande arbetsdefinitionen av antisemitism:  ”Antisemitism är en bestämd uppfattning om judar som kan uttryckas som hat mot judar. Språkliga och fysiska uttryck för antisemitism riktas mot judiska eller icke-judiska personer och/eller deras egendom samt mot judiska institutioner och religiösa samlingsplatser.” Vad är IHRA:s syfte? IHRA:s arbetssätt är att “identifiera de mest brådskande frågorna världen över efter Förintelsen, att belysa dem till nytta för experter och beslutsfattare, och att främja konkreta åtgärder riktade mot dem.” En av de mest ökande hatyttringarna mot judarna och Israel idag är apartheidsmetningen. Till och med Svenska kyrkans Kyrkomöte beslutade den 23 november 2021 att ”utreda Israel för apartheidbrott”, vilket lett till kraftiga reaktioner inom såväl den judiska som kristna världen. Sverige och exemplen på antisemitism Framföra lögnaktiga, avhumaniserande, nedsvärtande eller stereotypa anklagelser om judar som sådana eller om judars makt som grupp… Förneka det judiska folket dess rätt till självbestämmande, till exempel genom att hävda att existensen av en israelisk stat är ett rasistiskt verk. Ägna sig åt dubbelmoral genom att av avkräva Israel ett uppträdande som inte förväntas eller avkrävs något annat demokratiskt land. Jämföra Israels nuvarande politik med nazisternas politik. Vad kan vara antisemitism? IHRA ger redan i inledningen vägledning i vad som kan vara antisemitism: ”Uttryck kan inkludera sådana som riktas mot staten Israel som en judisk samfälldhet. Dock kan kritik mot Israel som kan jämställas med sådan som riktas mot något annat land inte betraktas som antisemitisk.” Med andra ord – eftersom ogrundad kritik om apartheid endast riktas

Besök denna sidan:

Kritiker i kyrkorådet -”så nära antisemitism, är det en fixering?”

”Jag känner att det här är så nära antisemitism, om det inte är direkt över (gränsen) till den antisemitiska sidan, så jag är tveksam om jag kan vara kvar i det här sammanhanget i Svenska kyrkan.” I en intervju med Svenska kyrkans präst Johanna Andersson, framkommer en stark kritik mot det beslut som togs mot Israel den 22 november på Kyrkomötet. Israel ska utredas för ”apartheid” enligt en majoritet. Indirekt anklagelse ”Kyrkomötet säger inte tydligt att Israel är apartheid, men refererar till andra, som menar det, och vill ”utreda”. Steg för steg misskrediterar (Svenska kyrkan) Israel och ställer mycket större krav på den, än man ställer på något annat land. Man säger at de palestinska kristna har ropat på hjälp och bett om hjälp, men man kan inte vara lyhörd åt två håll. Jag är jätteupprörd!” Partipiska på Kyrkomötet ”Men de politiska partierna är starka i Svenska kyrkan och man har partilojalitet. Säger (s) att det är så här du ska lägga din röst, så gör du det. Och det spelar ingen roll vilka (andra) argument du får. (s)-ledamöter fick listor på hur de skulle rösta. Jag frågade en av dem ”Tänk om det kommer upp något i debatten som gör att du ändrar uppfattning? Nej, det gör det inte, var svaret.” https://youtu.be/5bXmwGtLdsI Se hela intervjun med prästen Johanna Andersson här från 25:00 ! Försvårar judisk-kristen dialog ”Svenska kyrkans institut i Jerusalem, som ska främja judisk-kristen dialog, där ska man precis byta direktor. Det här kommer att försvåra en judisk-kristen dialog, där Svenska kyrkan är med, tyvärr.Det ska bli intressant att se hur Israel kommer förhålla sig till Svenska kyrkan efter det här.” Inga kritiska frågor till palestinska myndigheter ”Man citerar anklagelser. Det är så det börjar. Steg efter steg trappas det sedan upp. Man ställer aldrig kritiska frågor till

Besök denna sidan:

Antisionism är en ny form av antisemitism

Ervin Kohn, chef för Mosaiska Trossamfundet i Norge, tar ställning mot Israelhatet i samband med Kristallnatten. I samband med att Kristallnatten, eller Novemberpogromerna, markeras den 10 november har Ervin Kohn, chef för Mosaiska Trossamfundet, skrivit en krönika i Aftenposten om varför antisemitism är ett virus. Pogromerna i fredstid ”Attackerna samordnades i hela Tyskland och Österrike. 1400 synagogor brändes. 7 000 företag förstördes. 200 tyska judar dödades och 20 000 internerades i det första koncentrationslägret Dachau”, skriver han om den mörka dagen den 10 november 1938 och fortsätter:  ”I november 1938 var det inte krig i Europa. Vid den tiden hade nazisterna ännu inte bestämt vad de skulle göra med sina judar, eller de europeiska judarna.” Det här hände i fredstid, påpekar Kohn. Hur kunde det hända? Hur kunde det tyska folket och det internationella samfundet tillåta och acceptera det? Kohn pekar på antisemitismens månghundraåriga och dystra historia i Europa. https://youtu.be/MIoZvHU3wwg Vidare skriver Kohn att i juli 1938 samlades en konferens i den franska staden Evian. USA:s president Franklin D. Roosevelt stod bakom inbjudan. Det var en stor konferens, där det förutom 32 deltagande länderna deltog 63 icke-statliga organisationer, 200 internationella journalister och två representanter för Tredje riket. Syftet med konferensen var att fördela judar på flykt från det Tredje riket. Efter Anschluss, Österrikes anslutning till Tyskland, bodde 700 000 judar i det Tredje riket. ”Alla länder, med undantag för Dominikanska republiken, stängde sina gränser för judarna i det Tredje riket. Norge med sin restriktiva invandringspolitik beviljade asyl till politiska flyktingar från Tyskland. Judarna erkändes inte som politiska flyktingar. De två representanterna från Tyskland åkte hem till Berlin och sa till Hitler att han säkert kunde göra vad han ville med judarna, ingen brydde sig”, skriver Kohn. Fyra typer av antisemitism Kohn skriver att antisemitismen idag delas in i fyra kategorier:

Besök denna sidan: