BDS mål
- Utplåna den självständiga, demokratiska judiska staten Israel
- Ersätta den judiska staten Israel med ytterligare en arabisk, muslimsk stat
- Döda tvåstatslösningen som västvärldens demokratier stöder
- Förmena det judiska folkets rätt till fred och självbestämmande i sitt hemland, vilket beslutats av Nationernas Förbund och Förenta Nationerna
BDS metod
Isolering av den judiska staten Israel från sina grannar och det internationella samfundet, för att försvaga landet ekonomiskt, militärt och moraliskt.
”Den palestinska minoriteten kommer att bli en palestinsk majoritet i det som nu kallas Israel”
Omar Barghouti, grundaren till Palestinian Campaign for Academic and Cultural Boycott of Israel
BDS är olaglig
Bojkott av israeliska bosättningar är i strid med EU:s regler.
Våren 2021 slog Köpenhamns kommuns jurister fast att utrikespolitik är en statlig uppgift, som en kommun inte kan blanda sig i. En kommun får inte använda ekonomiska påtryckningar eller bojkott mot ett annat land av politiska skäl. ”Kravet på likabehandling utesluter skillnader i behandlingen av leverantörer enbart på grundval av en varas härstamning från ett bestämt land eller område.”
Redan 2016 protesterade MIFF mot olagliga beslut om bojkott i Trondheim. Norska UD konstaterade att en sådan bojkott av Israel ”är i strid med folkrätten, norsk lag, EES-avtalet och WTO-avtalet”. Kommunen fick dra tillbaka sitt lagvidriga och diskriminerande beslut. Diskriminerande för att andra omstridda eller ockuperade områden, som Västsahara, Norra Cypern, Nagarno-Karabach, Sydossetien, Krim och delar av Ukraina, inte kan bojkottas med hänvisning till folkrätten.
Storbritanniens Högsta domstol fastslog att export från israeliska bosättningar är folkrättsligt legalt.
I Frankrike är bojkott av Israel uttryckligen förbjuden. Högre domstolar har dömt BDS-aktivister för uppvigling till hat och/eller diskriminering av judar och israeler vid upprepade tillfällen. Paris kommunfullmäktige har två gånger antagit resolutioner specifikt mot just BDS-rörelsen.
Airbnb beslöt 2018 att utesluta judar som bodde i Judéen och Samarien från uthyrningslistorna. Delstaten Illinois förklarade att Airbnb bröt mot lagen, varefter företaget återtog sitt beslut.
De västerländska demokratiska rättigheterna till yttrandefrihet gör det svårt att föra rättslig talan mot BDS.
”Att gå tillbaka till två-statslösningen, förutom att det har passerat bäst-före-datumet, var aldrig en moralisk lösning till att börja med.”
Omar Barghouti
BDS är antisemitism
BDS är ett gammalt försök att attackera judars mänskliga rättigheter och ekonomiska möjligheter. Detta omfattade från 1920 även arabiska bojkotter mot judiska köpmän. De hindra resultatet av det folkrättsligt bindande San Remofördraget och Nationernas Förbunds stadgar att en judisk stat skulle återupprättas på judarnas historiska mark. Arabförbundet deklarerade en total bojkott av judar 1945, för att hindra en judisk stat att bildas. För att företag skulle få köpa olja från arabländerna, fick de inte handla med den judiska staten. Många stora företag accepterade kraven.
Att inrikta en bojkott mot judar och mot en stat för att den är judisk – är antisemitiskt och rasistiskt.
NGO-forumet i sydafrikanska Durban 2001, som ironiskt nog skedde samtidigt som FN:s världskongress mot rasism, gjorde det helt uppenbart att BDS-rörelsen mot Israel är antisemitism/rasism. De upprepade, oblyga antisemitiska uttalandena fördömdes av UNHCR:s konferensordförande Mary Robinson.
Forumet påstådde att Israel var en ”rasistisk apartheidstat” och skyldig till ”rasistbrott som krigsbrott, folkmord och etnisk rensning.” Durbanstrategin uppmanade till ”en policy av total och fullständig isolering av Israel som en apartheidstat … sanktioner och embargo, fullständigt upphörande av alla förbindelser (diplomatiska, ekonomiska, sociala, hjälpverksamhet, militärt samarbete och träning) mellan alla stater och Israel.”
BDS riktar sig inte mot en stat. Det handlar om hat mot en etnisk och religiös grupp individer, som av rasistiska skäl inte ges samma folkrätt att på ett demokratiskt sätt bestämma över sig själva i en egen stat.
Den första palestinska BDS-konferensen 2007 i Ramallah, fortsatte att försöka koppla Israel med Sydafrikas apartheidsystem 1948–1994. Man vill få med sig resten av världen på att utplåna den legitima staten Israel med sådana sanktioner som bidrog till Sydafrikas apartheidregims fall. Asád Abu Khalil vid Californias universitet uttryckte det så här:
”Det verkliga målet med BDS är att få staten Israel på fall … Rättvisa och fred för palestinierna är oförenligt med existensen av Israel.”
Här används ordet ”Israel” och individerna ”palestinierna”, men det är individerna ”judarna” som inte ska få ha den internationella rätt som alla folk har att styra sin egen framtid i sitt egna land. Araberna har 22 länder och det finns 57 muslimska länder, men de vill utradera världens enda judiska land med BDS, för att det just är judar som är i majoritet.
BDS-rörelsen förkastar fredsprocessen och tvåstatslösningen. Det ursprungliga, fortfarande gällande folkrättsliga beslutet av NF och FN, är att en judisk stat skulle bildas i brittiska Palestinamandatet. Resultatet är hittills Jordanien, en palestinsk myndighet på Västbankens area A och B, en terrorstat under Hamas på Gazaremsan, samt ett demokratiskt, välmående Israel. Det BDS-rörelsen syftar till är att utradera det enda, lyckade resultatet – Israel. Av en judisk stat, vill man skapa fyra muslimska, arabiska stater som inte kommer klara sig varken demokratiskt eller ekonomiskt. Judarna är etniskt rensade från hela Nordafrika och Mellanöstern och nu ska de rensas av BDS-rörelsen även från de 0,17% av judarnas ursprungliga utbredningsområde, som de fortfarande finns kvar på.
BDS-aktivisterna hävdar att de inte är antisemiter. Den tyska förbundsdagen, som känner väl till historien med antijudiska bojkotter under Naziregimen, hade dock inga svårigheter 2019 att fastställa att BDS är antisemitism. Resolutionen fastställer att “argumenten och metoderna för BDS-rörelsen är antisemitiska” och förklarar att taktiken av BDS-kampanjerna ”oundvikligen väcker associationer med nazistsloganen “Kauft nicht bei Juden!”. Detta avfärdade den tyska BDS-rörelsens påstående om att de bara kämpar för mänskliga rättigheter. Städer som Berlin, Frankfurt och München har förbjudit BDS.
Eftersom det finns några judiska BDS-sympatisörer bland extremvänstern, hävdar en del att de därför inte kan vara antisemitiska. Den israeliska ambassadören Dani Dayan var tydlig när han 2020 sa att ”Om du är icke-jude och vill berätta för judar vad som är och inte är antisemitism, så är du sannolikt antisemit. Om du är en jude som samarbetar med dessa, är du troligen deras nyttiga idiot.”
”Jag anser att BDS-rörelsen kommer att öka sin styrka genom att rättframt förklara varför Israel inte har existensberättigande… det borde inte finnas en judisk stat.”
John Spritzler, judisk-amerikansk pro-BDS-författare
BDS långa historia
Den historiskt mest kända antisemitiska bojkottkampanjen mot judar är nog Nazistysklands ”Kauft nicht bei Juden” 1933 – 1945. Hade Israel funnits då, hade det troligen stått ”Israel” på skyltarna.
Den arabiska bojkottverksamheten mot judar startade formellt den 2 december 1945 som ett svar på att judarna hade fått internationell rätt att återetablera den judiska staten på sin historiska mark. Kopplingen mellan judar och Israel är alltså uppenbar från början: ”Judiska produkter och tillverkat gods skall anses vara oönskade för arabiska länder.” Alla arabiska ”institutioner, organisationer, handelsmän, handelsagenter och individer” skall ”vägra att handla med, distribuera eller konsumera sionistiska produkter eller tillverkat gods”. Notera att Arabförbundets dekret använder beteckningen ”judiska” och ”sionistiska” synonymt, dvs man inte gör skillnad på judar och deras land.
BDS-rörelsen själva hävdar att BDS startade den 9 juli 2005 som ett ”upprop … från det palestinska, civila samhällets organisationer till bojkott, deinvestering och sanktioner mot Israel och för akademisk och kulturell bojkott av Israel. Uppropet ska ha varit ett svar på att Israel inte underordnat sig ett ”beslut” av Internationella domstolen i Haag om säkerhetsbarriären, som inte var legalt bindande utan endast en rådgivande åsikt.
”Det verkliga målet för BDS är att riva ner staten Israel … vilket borde uttalas som ett entydigt mål. Rättighet och frihet för palestinierna är oförenligt med staten Israel.”
BDS-aktivisten libanes-amerikanen As’ad AbuKhalil , professor i politisk vetenskap
Vilka kyrkor stöder antisemitisk BDS?
Anti-israeliska aktivister lyckades 2004 efter en intensiv kampanj få den presbyterianska kyrkan i USA att ta bort sina investeringar i företag som hade verksamhet i Israel. Efter protester från judiska organisationer, ändrade kyrkan sitt beslut till att investera i företag som sysslar med ”fredliga sysslor”. Men 2014 lyckades BDS få kyrkan att deinvestera från Caterpillar, Hewlett-Packard och Motorola.
En av USA:s största protestantiska kyrkor, United Church of Christ, beslutade 2015 att deinvestera från företag som ”profiterar på Israels ockupation.”
De flesta andra kyrkor i USA har avfärdat BDS-kraven på deinvestering, till exempel Episkopalkyrkan.
”Svenska kyrkan använder sig inte av BDS, men har valt att inte ta avstånd från aktörer som gör det. I BDS-rörelsen finns givetvis både sådant som kan kritiseras och sådant som är välgörande”, skriver biskop Fredrik Modéus 2017. Det är väl på linje med Kyrkomötet 2021 som beslutade att utreda Israel för apartheid. Svenska kyrkan uppfattas som Israelfientlig, men vill inte riktigt stå för det.
Länder mot BDS
Österrikes parlament antog enhälligt denna resolution den 27 februari 2020:
”Nationalförsamlingen fördömer alla former av antisemitism, däribland Israelkopplad antisemitism och uppmanar federala regeringar att resolut och konsekvent bemöta dessa tendenser … BDS, som också i ökad omfattning de senaste åren har dykt upp i Österrike, utnyttjar detta antisemitiska mönster.
Den österrikiska regeringen uppmanas att utveckla en strategi mot alla former av antisemitism, att starkt fördöma BDS-rörelsen och dess mål, att inte ge utrymme för de som ifrågasätter Israels rätt att existera och att inte stöda någon BDS-likande grupp.
Kanadas parlament godkände 2016 med överväldigande majoritet ett fördömande av BDS-rörelsen. Motionen konstaterar att BDS-rörelsen ”demoniserar och delegitimerar staten Israel.”
Liberalen Michael Levitt sa att ”BDS handlar om intolerans … för att demonisera och delegitimera Israel och för att kollektivt straffa alla israeler genom att endast hålla Israel ansvarig för den arab-israeliska konflikten … denna nya form av antisemitism slår mot Israel, som juden bland nationerna, utskiljande den judiska staten som roten till all ondska i världen.”
Tysklands Bundestag antog den 15 maj 2019 en resolution som ”bekräftar dess oföränderliga löfte att fördöma och bekämpa antisemitism i alla dess former … De som kränker människor för deras judiska identitet, försöker hindra deras rörelser, förmenar Israel rätten att existera som en judisk och demokratisk stat eller Israels rätt att försvara sin nation, kommer att mötas av vårt starkaste motstånd … De samlade ropen på bojkott, leder i sin radikalism, till en stigmatisering av israeliska medborgare och av alla medborgare av judisk trosuppfattning … och måste å det starkaste fördömas.”
”Kampanjens krav på att kojkotta israeliska artister, precis som ”Köp inte”-märkena på israeliska varor … påminner oss om den mest fasansfulla perioden i Tysklands historia … oundvikliga minnen av naziparollen ´Kauf nicht bei Juden´ .”
Förbundsdagen beslöt att fördöma BDS-kampanjen av gods, företag, artister, idrottare och akademiker. Utrymmens skulle inte skapas för dessa organisationer som ifrågasätter Israels rätt att existera och ingen ekonomisk stötta skulle ges till dem som stöder BDS.
I Storbritannien har lokala myndigheter och offentligt finansierade institutioner, som sjukvård och universitet, förbjudits av den brittiska regeringen från att delta i bojkotter mot Israel.
Holländska parlamentet antog en motion 2016, som uppmanade regeringen att upphöra med ”direkt eller indirekt stöd till organisationer … som verkar för bojkott av Israel.”
Spanska regeringen kompenserade Ariel universitetet med 107 000 USD, för att de av politiska skäl exkluderats från en tävling om solenergi. Diskriminering pga nationalitet eller plats är förbjuden i konstitutionen. Ariel är en bosättning i Judéen.
En tingsrätt i Sevilla avbröt staden La Roda de Andalucias anti-israeliska bojkott 2017. Rätten beordrade kommunfullmäktige att stoppa sin tre år långa bojkott av israelisktillverkade produkter.
“Vi kan bygga en ännu starkare BDS-rörelse, som börjar med palestinsk frihet och slutar med ett permanent slag mot det amerikanska imperiet.”
Hatem Bazian ,professor och grundare av Students for Justice in Palestine
Kulturell bojkott
BDS-kampanjen har fått publicitet genom att övertala och skrämma framstående artister att inte uppträda i Israel. Den mest högljudda BDS-aren är Roger Waters, som betecknande nog är mest känd för texten ”We don’t need no education”. Nej, kunskap och fakta är inte intressant för honom. Några få högprofilerade avbokningar har inträffat, men artisterna som har trotsat bojkotten är mycket mer imponerande: Paul McCartney, Madonna, Lady Gaga, Elton John, Rolling Stones och många fler.
Akademisk bojkott
En av BDS-kampanjens fokus har varit bojkott mot israeliska akademiska institutioner. Redan 2005 röstade Association of University Teachers Council i Storbritannien för att bojkotta University of Haifa och Bar-Ilan University. Beslutet orsakade uppståndelse och en månad senare avbröts bojkotten på grund av skadan på den akademiska friheten, hämmande av fredsansträngningar mellan israeler och palestinier, och bristen på motiv för att bara bojkotta Israel.American Studies Association (ASA) beslöt 2013 att bojkotta alla israeliska akademiska institutioner. Israel är den enda nation som bojkottats av ASA. Men andra liknande organisationer som California American Studies Associations vägrade att delta i BDS. Sammanlagt har representanter för 250 universitet avvisat tanken om att bojkotta Israel eller israeliska akademiska institutioner. I november 2015 gick National Women’s Studies Association (NWSA) längre än att bojkotta israeliska universitet. Genom att fördöma Israel för “sexuellt och könsbaserat våld” mot araber, skapade NWSA inte bara en lögn om det enda landet i Mellanöstern med samma jämställdhet som i USA, utan ignorerade samtidigt det verkliga våldet mot kvinnor och förtryck av kvinnors rättigheter i stora delar av arabvärlden.
Den första omröstningen i USA om deinvestering ägde rum 2002 vid Wayne State University. Trots att omröstningen antog förslaget, men det föll i glömska, sedan administrationen talat om för studenterna att de inte skulle bojkotta Israel.
Deinvesteringar på campus misslyckats under lång tid. Ett stort bakslag för kravet kom 2002, när Columbia University President Lee Bollinger sa: “Motionen innebär kränkningar av mänskliga rättigheter och jämför Israel med Sydafrika… en analogi som jag anser är både grotesk och kränkande.”
Där studentföreningar antagit BDS-resolutioner, har det inte haft någon effekt på ekonomin och samarbetet med Israel har ofta ökat kraftigt efter resolutionerna.
En del studenter anser att påtryckningar kan stimulera parterna att göra eftergifter som möjliggör ett fredsavtal. En sådan taktik måste i så fall riktas mot båda parter. BDS-förespråkare har aldrig krävt någon bojkott, deinvestering eller sanktion av palestinierna.
”Att rasera Israel kommer verkligen att vara till nytta för alla i världen och i samhället, särskilt arbetarna. Vi bekämpar kolonialism i alla delar av ockuperade Palestina, från Haifa, till Jerusalem, till Ramallah…”.
Lara Kiswani ,VD för Arab Resource and Organisation och BDS-aktivist
Intersektionell BDS
Begreppet handlar om att diskriminering och förtryck skapas och upprätthålls i samspel mellan ras/etnicitet, kön, funktionsvariationer, social klass, ålder, sexualitet och religion.
Termen myntades i USA 1989 av Kimberlé Crenshaw, som var aktiv inom rörelsen Svart feminism. Hon kritiserade genusforskningens uppfattning om kvinnor som endast kvinnor. Andra faktorer i och diskriminering, som spelar “ras”/etnicitet. Ursprungsidén bakom begreppet utvecklades dock av sociologen Beatrice Potter Webb år 1913.
Begreppet har fått stor spridning i den akademiska forskningen och i den politiska debatten om diskriminering. En viss typ av förtryck ses alltså inte som viktigare än något annat förtryck. BDS-rörelsen försöker koppla palestinierna till kampen för färgade studenter, kampen mot sexuella övergrepp, förtryck, imperialism, rasism, patriarkat, polisvåld eller andra systemiska orättvisor. På så sätt ska alltid Israel kopplas ihop med förtryckande företeelser i världen. Ett exempel är att Black Lives Matter (BLM) rörelsen har anammat mycket av BDS-retoriken. Dan Diker noterar att ”BDS-BLM-konvergensen … har förflyttat Palestian-Israelkonflikten från sin territoriella struktur” och framställt Israel som ”vit förtryckare”.
BDS-grupper som Students for Justice in Palestine påstod att ”metoden med knä-mot-nacke” som en vit polis använde då den svarte George Floyd dog, använts av israeler under ”72 års etnisk rensning och fördrivning”. Intersektionell BDS är alltså till för att koppla alla orättvisor och våld i världen till Israel. En fullständig demonisering således. BDS vill skapa sympati hos alla andra ”rättviserörelser” för att få stöd i sitt arbete mot att utradera den enda säkra nödhamnen för en jude i världen idag.
Palestinier mot BDS
Alla palestinier stöder inte BDS. President Mahmoud Abbas sa till sydafrikanska journalister: “Vi ber inte någon att bojkotta själva Israel… Vi har relationer med Israel, vi har ett ömsesidigt erkännande av Israel.” BDS-rörelsen, som till stor del drivs av icke-palestinier utanför de omtvistade områdena, har gjort verklig skada för många palestinier. Företaget SodaStream intill Ma’ale Adumim i Judéen, var den största arbetsgivaren för palestinier i området, med nästan 600 arbetare. De fick samma lön, sjukförsäkring och villkor som de israeliska arbetarna. BDS-aktivister protesterade utanför butiker, skrämde shoppare och vandaliserade SodaStream-produkter. De ekonomiska förlusterna ledde till att fabriken flyttade till Negevöknen.Bara 36 palestinier som arbetade vid SodaStream-fabriken kunde initialt återanställas i den nya anläggningen i Negev. Bassam Eid, en palestinsk människorättsaktivist, träffade några som fått sparken. “De tjänade i genomsnitt 5 000 NIS i månaden där, och idag erbjuds de bara 1 400 NIS av palestinska myndigheten. Tror du att bojkottrörelsen bryr sig om dem överhuvudtaget?”
Vilken effekt har BDS haft?
Israel har ett orubbat frihandelsavtal med EFTA-länderna och en rad andra viktiga överenskommelser med Europa, som är Israels största importpartner. Israel har gått från jordbruksunder till IT-paradis. Högteknologiska produkter och tjänster har ökat omvärldens intresse för utbyte med Israel. EU:s associeringsavtal från 1995 gäller bara området innanför 1967 års vapenstilleståndslinjer. Det finns inget förbud att handla med produkter från judiska bosättningar utanför detta område, men de är inte tullfria.
Enligt Världsbanken är det lättare att göra affärer med Israel än länder som Schweiz, Tjeckien, Slovenien, Holland och Polen. Israel är ett OECD-land.
Trots den antisemitiska BDS-rörelsens försök att skada Israel ekonomiskt, är Israels ekonomiska relationer med omvärlden stabil och växande. Gasfyndigheterna i Medelhavet är en av orsakerna till att grannländer som Jordanien och Egypten inser de ekonomiska fördelarna med samarbete.
Vad pratar BDS inte om?
Förespråkarna för BDS påstår sig kämpa för fred, rättvisa, självständighet och bättre levnadsförhållanden för palestinier. När hörde ni senast en av BDS-rörelsens företrädare prata om ”fred”? När krävde de rätt till arbete och medborgarskap för palestinierna i Libanon eller Syrien? När protesterade de över att palestiniernas ledning hållit sina medborgare i flyktingläger på Västbanken?
136 judiska organisationers uttalande 2019 mot BDS
”Vi tror att akademisk, kulturell och kommersiell bojkott, deinvestering och sanktioner av Israel är:
- Hindrande för målet om fred
- Motsatsen till yttrandefrihet
- Del av en större kraft som vill undergräva det judiska folkets rätt till självbestämmande i sitt hemland, Israel.
Vi, undertecknade medlemmar av det judiska samhället, står enade i vårt fördömande av upprop och kampanjer för att bojkotta, deinvestera och sanktionera israeliska akademiska institutioner, professorer, produkter och företag som handlar med Israel.
Vi anser och accepterar att individer och grupper kan ha legitim kritik mot Israels policyer. Men, kritik blir antisemitiska när den demoniserar Israel eller dess ledare, förnekar Israels rätt att försvara sina medborgare eller försöker svärta ner Israels rätt att existera.
Genom att utöva delegitimeringskampanjer på campus, har de skapat djup splittring bland studenterna och har skapat en atmosfär av intolerans och hat.
Vi motsätter oss extremistretoriken hos delegitimeringsrörelsen och avfärdar upprop att bojkotta, delegitimera och sanktionera Israel. Vi uppmanar studenter, fakultet, administratörer och andra intressenter att vidmakthålla de akademiska och demokratiska värdena av yttrandefrihet och civila samtal som främjar fred och tolerans.”
”Är du arg? … De säger att (några) palestinier är för radikala; alltså, du har inte sett radikalism än!”
Azka Fayyaz ,BDS-ledare vid UC Davis
36 Nobelpristagare mot BDS
36 Nobelpristagare (11 i kemi, 9 i fysik, 8 i ekonomi, 7 i medicin och en fredspristagare) gjorde 28 oktober 2010 följande uttalande för fred i Mellanöstern och mot BDS. De ansåg att akademisk och kulturell bojkott mot Israel var
- Motsatsen till principerna om akademisk och vetenskaplig frihet
- Motsatsen till principerna om frihet att yttra sig och att efterforska
- Kan väl innebära diskriminering på grund av nationalitet
”Vi, undertecknade Nobelpristagare, vädjar till studenter, fakultetskollegor och universitetsanställda att bekämpa och fördöma upprop och kampanjer för att bojkotta, deinvestering och sanktioner av israeliska akademiker, akademiska institutioner och universitetsbaserade centra och institut för träning och forskning, anknutna till Israel.
Vi och många med oss har hängett oss åt att förbättra villkoren för människor genom att göra det ofta svåra och gäckande arbetet att förstå komplexa och till synes olösbara fenomen. Vi tror att universitetet skall vara ett öppet, tolerant och respektfullt, samarbetande samhälle som engagerar sig att i praktiken lösa komplexa problem.”
”fullständigt definitivt motsätter vi oss en judisk stat i någon del av Palestina.”
Omar Barghouti, grundaren till PCACBI
Sammanfattning av BDS
Under falsk förevändning att främja mänskliga rättigheter, folkrätten, freden och rättvisan, är BDS-rörelsens verkliga mål att delegitimera staten Israel. Rörelsen styrs av palestinska ledare och terrorledare. Målet är inte frihet från israels militära kontroll över de kvarvarande 10% av området som legalt togs av Israel i ett försvarskrig 1967. Det handlar inte heller om yttrandefrihet. BDS metod att hindra varor och tjänster, syftar till att manipulera personer som inte har tillräcklig kunskap om historien och konflikten, men tror på propagandan att de hjälper oskyldiga människor som drabbats av ett elakt folk.
BDS-aktivisterna har lyckats använda ”Den stora lögnen”. Det är en taktik att tillräckligt många gånger upprepa en fullständig lögn, så att den accepteras som en sanning, bara genom ren upprepning. ”Den stora lögnen” har delvis skadat Israels goda rykte som en demokrati som värnar mänskliga rättigheter, men har inte lett till någon större sympati för palestinierna.
BDS-rörelsen har misslyckats att isolera Israel och att förstöra den judiska staten. Den har inte ändrat Israels policy och Israel har fått stöd för sin rätt som legitim stat. BDS mål om en enstatslösning för araber har gått om intet. Israel utvecklas allt mer. Om BDS hade som verkligt mål att skapa en suverän, enhetlig palestinsk stat, har de misslyckats fullständigt genom det hat som piskats upp av rörelsen både på Fatahstyrda Västbanken, men ännu mer på Hamasstyrda Gazaremsan. Allt färre talar om fred i Israel och Palestina – demonisering är ingen bra grund för fred.