Stå upp för Israel - bli medlem nu!

Kom till Nordic Israel Congress 10 – 12. maj och lyssna på mycket relevanta föredrag. Var snabb med anmälan, begränsat antal platser

Iran

Iran är en regional stormakt i Mellanöstern. Iran har över 83 miljoner invånare (9 gånger flera än Israel) på en yta av 1,6 millioner kvadratkilometer (75 gånger större än Israel). De flesta av befolkningen i Iran är shiamuslimer. Fram till 1935 hette landet Persien. Från 1979 har Iran varit en ”islamisk republik”.

SÄPO-chefen Klas Friberg säger Iran kom på tredje plats efter Ryssland och Kina, när det gäller spioneri och försök till påverkan av svenska politiska beslut. ”Underrättelsehotet har ökat”.

Irans nedskjutning av det ukrainska flygplanet den 8 januari 2020 var med största sannolikhet ett missöde. Sånt sker i alla militära strider. Det som är typiskt och avslöjande för regimen är den desinformation och de upprepade lögner som gavs under ett par dagar. Efter några timmar kom bulldozers för att gräva bort bevisen och efter ytterligare ett par timmar tillkännagavs orsaken – ett tekniskt fel på flygplanet. När påståenden började florera om att orsaken kunde vara en nedskjutning kom lögnerna: Kraschen kunde ”omöjligen” ha orsakats av en nedskjutning och att USA och Israel låg bakom destabiliserande ryktesspridning. 

Även när allt fler bildbevis och satellitdata lades fram av drabbade nationer var förnekelsen total. Först när det gick upp för ledningen att man aldrig skulle kunna dölja sanningen och det egna folket protesterade, började mullorna svänga. Men ändå menade man att flygplanet hade sig själva att skylla, då det skulle ha avvikit från den normala flygrutten, vilket är absurt direkt efter take-off.

Det vi måste inse är att en totalitär stat som bedriver terrorverksamhet i ett tiotal länder själva och via ombud, ljuger blint och kastar all skuld på andra. Israel smugglade 2018 ut ett halvt ton med arkivbevis från Iran om deras kärnvapenverksamhet i en spektakulär, avslöjande aktion. Nästa gång ni hör hatpredikningarna om Israel eller om den ”fredliga” nukleära produktionen – tänk på hur lögnerna avslöjades väldigt snabbt en gång iallafall.

”I Iran finns ingen pressfrihet, ingen yttrandefrihet, inget självständigt rättsväsende, inga fria val. Det finns ingen religionsfrihet, inte heller för shiamuslimer, som är tvungna av Irans teokrati att följa de officiella reglerna.” Elliot Abrams

Teheran

Teheran (Tehran på engelska) är huvudstaden och den största staden i Iran. I hela storstadsområdet bor det över 16 miljoner invånare, vilket gör staden till den mest folkrika i Mellanöstern efter Kairo i Egypten. Teheran genomgick en stor befolkningsförändring på 1980-talet, då en stor andel flydde från staden på grund av revolutionen och Iran-Irak-kriget. Samtidigt bosatte sig ett stort antal interna flyktningar från västliga och sydvästliga delar av landet i huvudstaden.

Irans huvudstad ligger cirka 1200 meter över havet, på en fruktbar slätt söder om Elbursbergen. Namnet Teheran kommer möjligen från de persiska orden Tah (slut eller botten) och Ran (backe). Det kan översättas med ”nederst i backen”, något som framstår som en trolig förklaring på namnet, med tanke på placeringen vid foten av berget.

Iran ligger på ”nederst i backen” av Elbursbergen. Den högsta toppen, Demavend (5670 m.ö.h.), är en av de högsta vulkanerna i Asien.

Irans huvudstad ligger i den historiska regionen Media. Historieforskarna tror att det har bott folk i området i tusentals år, men det finns få skriftliga källor från området innan 1200-talet. När engelsmannen Thomas Herbert besökte Teheran i 1627 rapporterade han att staden hade omkring tre tusen hus. Det var kung Agha Mohammad Khan som gjorde Teheran till Irans huvudstad 1786.

Iranska protester

Iran styrs av en auktoritär regim som utför betydande brott mot de mänskliga och civila rättigheterna. Flera gånger har det brutit ut protester i Iran, men dessa har blivit bekämpade med våldsamma metoder av regimen och deras allierade. Flera av protesterna har uppstått som ett resultat av snabba prisökningar på viktiga varor och tjänster i Irans statskontrollerade ekonomi.

Bahá’í är en religion av iranskt ursprung, men under den islamiska regimen har de bahai-troende blivit kraftigt förföljda och diskriminerade. Strax efter den islamiska revolutionen 1979 förklarades baha’i-tron vara en obeskyddad irrlära. Detta satte utövarna i en ännu mer utsatt ställning än judar, kristna och zoroastrier, som alla har begränsade rättigheter i Iran, enligt islams traditionella praxis för ”beskyddade minoriteter” (dhimmi).

Representanter från länderna som ingick atomavtalen. I mitten Irans utrikesminister Mohammad Javad Zarif och EU:s utrikeschef Federica Mogherini. (Foto: USA:s utrikesdepartement / Flickr.com)

Irans atomprogram

Iran startade ett atomprogram redan under 1950-talet, då landet var allierad med USA och väst. Samarbetet varade fram till revolutionen 1979. Efter Iran-Irak-kriget blev det åter fart på Irans atomprogram. Iran är i färd med att bygga atomvapenkapacitet, sade Frankrikes utrikesminister så sent som i januari 2021.

Iran-avtalet

2015 ingick Iran ett avtal (Joint Comprehensive Plan of Action, JCPOA) med de fem ständiga medlemmana av FN:s säkerhetsråd plus Tyskland och EU. JCPOA lade begränsningar och kontroll på Irans atomprogram och upphävde sanktionerna mot landet. Israel och flera sunni-muslimska arabiska länder var mycket skeptiska till avtalet, något som analyseras i artikeln 16 anledningar till att Iran-avtalet är en katastrof.

Parallellt med sitt atomprogram har Iran utvecklat och producerat ett stort antal långdistansrobotar, flera av dem med kapacitet till att bära kärnvapenspetsar. Atomavtalet med Iran inte något stopp för denna utveckling. Några av Irans raketer kan redan nå mål i Europa och hela Israel. Genom kontrollen av Hizbollah och Islamiska Jihad (och samarbetet med Hamas) har Iran också ett stort antal kort- och medeldistansrobotar riktade mot israeliska städer.

Under april 2018 presenterade Israels statsminister Benjamin Netanyahu bevis för ett iranskt kärnvapenprogram. (Foto: Amos Ben Gershom, GPO)

Atomavtalet med Iran stärkte Irans ekonomi och därmed deras militära styrka och terrornätverk.

Ali Khamenei

Seyyed Ali Hosseini Khamenei (född 1939) har varit den högsta ledaren i Iran sedan 1989. Innan dess var han president från 1981 till 1989 och en nära medarbetare till revolutionsledaren Ayatolah Khomeini. 2018 sade Khamenei att Israel ”snart kommer att försvinna”. Han har flera gånger talat på möten där deltagarna ropat ”död över Israel”.

Arak

Arak är en viktig industristad i Iran med över 600 000 invånare. Staden ligger 1 700 m. ö. h. I Arak har iranierna byggt en atomanläggning med en 40 megawatts termisk reaktor for produktion av tungt vatten, som kan användas för att producera 9 kilo plutonium till kärnvapen årligen.

Islamiska revolutionen

Den iranska revolutionen, eller den islamiska revolutionen, var en serie händelser som förde fram till att shahen störtades som Irans ledare och ersattes med en islamisk republik under ledning av Ayatollah Ruhollah Khomeini. Demonstrationer mot shahen startade i oktober 1977 och revolutionen kulminerade i februari 1979.

Antalet avrättade fångar som dömts till döden ligget runt 250 per år i Iran.

Mohsen Fakhrizadeh Mahabadi

Mohsen Fakhrizadeh Mahabadi, professor i fysik och brigadgeneral i det iranska revolutionsgardet, nämndes 2018 som ledare för Irans hemliga kärnvapenprogram av Israels premiärminister Benjamin Netanyahu. Den 27:e november blev Fakhrizadeh dödad i ett attentat i närheten av den iranska huvudstaden Teheran. I Israel sågs Fakhrizadeh och hans atomprogram som ett existentiellt hot mot den judiska staten.

Revolutionsgardet

Revolutionsgardet i Iran (Islamic Revolutionary Guard Corps, IRGC) etablerades i april 1979, kort efter att islamisterna tagit makten under revolutionen. Avsikten med styrkan är att skydda landets islamiska politiska system och bekämpa interna och externa hot mot regimen. Revolutionsgardet har, förutom flera hundra tusen soldater, också en stark ekonomisk, social och politisk ställning i landet.

Qasem Suleimani

Qasem Suleimani var Irans mäktigaste militära leder för utländska operationer fram till att han blev dödad i ett luftangrepp vid Bagdads internationella flygplats den 3:e januari 2020. USA tog på sig ansvaret för angreppet. Suleimani ledde Quds-styrkorna i Revolutionsgardet, en specialavdelning som specialiserar sig på hemliga operationer och underrättelse.

Qasem Suleimani var en av Israels värsta fiender. General Soleimani ledde planeringen för att angripa amerikanska diplomater och soldater i Irak och över hela regionen. General Soleimani och hans Quds-styrka är ansvarig för hundratals amerikanska och allierade soldaters död och för att ha skadat tusentals fler, sade Pentagon i ett uttalande.

Iranska judar

Antalet iranska judar har minskat dramatiskt efter den islamiska revolutionen 1979. Innan dess bodde det 80 000 till 100 000 judar i landet. Enligt officiell statistik var antalet reducerat till bara 9 000 år 2016. En stor del av de iranska judarna som tvingades fly från landet har funnit en nödhamn i Israel. De flesta judarna lämnade Iran under de första våldsamma åren efter 1979, men de som har bevisat sin lojalitet till ayatollorna (bland annat med stark kritik och fördömmande av Israel) får ändå finna sig i att leva som andra klassens medborgare.

Islamism

Islamism är en politisk ideologi som har som mål att samhället skall styras enligt islam. I Iran har shia-muslimska islamister haft makten sedan 1979, och revolutionen kan ses som ett avgörande genombrott för islamismen i modern tid. Iran har blivit en sponsor för extrema och våldsamma islamistgrupper i en rad länder, bland andra Hizbollah och palestinska grupper som för krig mot Israel.

Khomeini

Sayyid Ruhollah Musavi Khomeini, född 1902, ofta kallad Ayatollah Khomeini, var en iransk politiker och religiös ledare som tog makten i Iran efter revolutionen 1979. Det innebar slutet för den 2 500 år gamla persiska monarkin. Innan Khomeini tog makten i landet tillbringade han mer än 14 år i exil, både i Turkiet, Irak och Frankrike.

Iran-Irak-kriget

Kriget mellan Iran och Irak började den 22 september 1980 när Irak invaderade Iran. Kriget varade i nästan åtta år och kostade minst 600 000 människor livet. Saddam Hussein, Iraks diktator, ville utnyttja den islamiska revolutionens kaos för att säkra oljerika områden i Iran. I juni 1982 hade Iran vunnit tillbaka nästan alla områden som Irak erövrade i början av kriget.

Både Iran och Irak förlorade hundratusentals soldater och civila i kriget mellan 1980 och 1988.

Fordow

Nära byn Fordow, 32 km nordost om Qom i Iran, byggde Iran i hemlighet en anläggning för anrikning av uran under jord. Anläggningen upptäcktes av underrättelsetjänsten och rapporterades av Internationella atomenergiorganet (IAEA) i september 2009. Iran fick stark kritik från västländer för att de inte informerat dem om anläggningen.

Shahen av Iran

Shah är det antika persiska ordet för kung eller prins. Muhammad Reza Shah Pahlavi var den sista shahen av Iran, som tvingades bort från makten under revolutionen 1979. Pahlavi regerade från 1941. Från 1950-talet säkrade shahen mer och mer kontroll. 1975 infördes ett enpartisystem, de flesta tidningar stängdes ner och premiärministern reducerades till shahens rådgivare.

Savak var shahens hemliga poliskår, som grundades 1957. När islamisterna kämpade om makten hade de till en början stöd av flera vänster- och demokratiska grupper, som ville komma bort från shahens envälde och Savaks brutala metoder. Många av dessa anhängare förföljdes senare av den nya islamiska regimen.

1994 attackerade terrorister, på uppdrag av Iran, ett judiskt samhällscenter i Buenos Aires, Argentina. 85 personer dödades i terrorattacken.

Iransk terror

Iran har i årtionden varit en av världens största sponsorer av terrorism. Redan på 1980-talet var ayatollaregimen aktiv med terror mot Israel genom sitt stöd till terrororganisationen Hizbollah i Libanon. Sedan dess har Iran varit en stor sponsor av terroristorganisationerna Hamas och Islamiska Jihad.

1994 skakades ett judiskt samhällscenter i Buenos Aires, Argentina, av en kraftig bilbomb. 85 personer dödades och flera hundra skadades i explosionen. År 2006 fastställde argentinska åklagare att Iran låg bakom terrorattacken och att Hizbollah utförde den. 2015 anklagade en åklagare, Alberto Nisman, den dåvarande argentinska presidenten för att dölja saken. Nisman dödades bara timmar innan han skulle vittna i fallet.

Iranska armén, ofta förkortad AJA på persiska, är den islamiska republikens konventionella militära styrkor. Irans armé är indelad i markstyrkor, flygvapen, marin och luftförsvar under gemensamt befäl. Iranska män gör värnplikt under 21 månader. Det finns över 400 000 aktiva personer i den iranska armén.

Bushehr

Bushehr är en hamnstad i Persiska viken. Bushehr brukade vara den viktigaste hamnstaden i Persien, men eftersom den saknar en järnvägsförbindelse till landets inre har dess betydelse minskat. Utanför Bushehr finns ett kärnkraftverk som anslöts till elnätet 2011.

Avståndet mellan Jerusalem och Teheran är cirka 1560 kilometer, något kortare än avståndet mellan Malmö och Luleå.

Hot mot Israel

Hot och hat mot Israel beror inte bara på Israels tidigare samarbete med shahens säkerhetsstyrkor. Iranierna ser Israel som en västerländsk bastion i den muslimska världen. Om de lyckas försvaga Israel, eller till och med förstöra Israel, kommer det att göra Irans mål om regional kontroll och hegemoni mycket mer uppnåeligt. Israels nya allianser med sunniarabiska stater gör det ännu viktigare för Iran att försvaga Israel. 2021 kom en rapport som visar att skolböckerna i Iran är mer antisemitiska än någonsin tidigare.

På grund av sanktioner och kärnenergiavtalet från 2015 har Irans kärnvapenprogram försenats, men redan 2030 löper restriktionerna för kärnenergiavtalet ut. Då kommer Iran också att ha mer träffsäkra långdistansrobotar och centrifuger som är 10 till 20 gånger effektivare. Israels avslöjanden av Irans kärnvapenarkiv bevisar att man har haft ett militärt kärnvapenprogram. Det visar också att kunskapen lagrades i syfte att kunna återuppta programmet. Läs vilka bedömningar Israel måste göra i samband med Irans kärnvapenprogram.

Hamas

Hamas fick länge ekonomiskt och militärt stöd från Iran, men det blev ett tillfälligt avbrott i samarbetet till följd av inbördeskriget i Syrien 2011. 2012 förklarade Hamas öppet motstånd mot Assadregimen, som utkämpade ett blodigt krig mot Hamasliknande grupper med kopplingar till Muslimska brödraskapet. Iran stod på Assadregimens sida och flyttade mycket av sitt bistånd från Hamas till Islamiska Jihad. Under de senaste åren har Iran och Hamas återigen funnit varandra.

Hizbollah

Hizbollah grundades av Iran, och ayatollorna i Teheran har fortfarande en övergripande kontroll över rörelsen. När Hizbollah deltog i libanesiska valet för första gången 1992 var det med stöd av Irans högste ledare Ali Khamenei. – Hizbollah främjar de ursprungliga idéerna om islamisk jihad, sade Ali Larijani, borgmästare i Irans parlament, 2010. 

Under inbördeskriget i Syrien har Iran stridit på den alawitiska regimens sida. Alawiterna utgör 10–12 procent av Syriens befolkning och är en religiös riktning som härrör från shiaislam.

Syrien-konflikten

Iran har spelat en avgörande roll i Syrienkonflikten. När det syriska inbördeskriget började 2011 kastade sig Hizbollah och Iran in i striden tidigt för att försvara Assadregimen. Flera tusen Hizbollah-krigare och andra shiakrigare har dödats och skadats i striderna, i ett blodigt krig som har kostat över en halv miljon människor livet. Israel har upprepade gånger bombat vapenkonvojer med avancerade vapen på väg till Hizbollah i Libanon.

Under de senaste åren har Iran, i samarbete med lokala miliser förstärkta med shiamuslimska utländska stridande från flera länder, haft framgång med att ta kontroll över större områden i Jemen, Irak och Syrien. Iraniernas framstöt motiveras av att främja den shiamuslimska tron och livsstilen och stärka shiamuslimska minoriteter i arabvärlden. Men målet är också att skapa regionalt välde, och här hämtar iranierna inspiration från sin historia som det persiska riket.

Flera hundra iranska officerare från revolutionsgardet, uppbackade av tusentals shiamuslimska miliser, finns redan på plats i Syrien. Irans plan är att utnyttja kriget i Syrien och skapa ett Teherankontrollerat militärt nätverk i Syrien som inte är underställda de syriska myndigheterna i Damaskus. Iran stärker också sin närvaro när det gäller att flytta ett stort antal shiamuslimer till områden i Syrien som många sunnimuslimer har övergett.

För att stärka Hizbollah och iranskkontrollerade miliser i Libanon och Syrien försöker Iran säkra kontrollen över en försörjningskorridor genom Irak. Trots USA:s militära närvaro i östra Syrien kommer Iran allt närmare att förverkliga detta mål. Efter att Iran säkrat kontrollen i kölvattnet av Syrienkriget kommer revolutionsgardet utan tvekan att öka sitt tryck på Jordanien.

Inbördeskriget i Syrien

Iran har sett inbördeskriget i Syrien som en möjlighet att bygga upp konventionella styrkor i Israels närmaste grannskap. Iran hade redan sådana hot mot Israel genom Hizbollah i Libanon och Hamas och Islamiska Jihad på Gazaremsan. Så snart som möjligt, och senast när kärnenergiavtalet löper ut, vill Iran ha en sådan hotande konventionell styrka i Israels närmaste grannskap att man avskräcker Israel från att stoppa irans kärnvapenprogram med militärt våld. Målet för Teheran är att säkerställa en lika god militär kontroll i Syrien som i Libanon.

I kriget i Jemen har Iran stöttat Houthis, en shiamuslimsk rörelse.

Jemen

Jemen ligger på arabiska halvöns sydligaste del. Landet har nästan 30 miljoner invånare. År 2004 gjorde shiamuslimer, med stöd av Iran, uppror mot regeringen i Jemen. Under de senaste åren har det utvecklats till ett inbördeskrig som har kostat många människor livet. Flera arabländer är också aktiva som anhängare av de stridande parterna i Jemen.

2011 avsattes Jemens mångårige diktator Ali Abdullah Saleh. Jemenkonflikten intensifierades när Houtihrörelsen, som kämpar för Jemens shiamuslimska minoritet, tog kontroll över Saadaprovinsen och andra närliggande områden. I slutet av 2014 och början av 2015 tog upprorsmännen gradvis över huvudstaden Sanaa och statliga institutioner.

Kriget i Jemen blev ännu mer internationellt i mars 2015, då Saudiarabien och åtta andra arabländer inledde bombräder mot Sanaa. Enligt Reuters deltog flygplan från Egypten, Marocko, Jordanien, Sudan, Kuwait, Emiraten, Qatar och Bahrain. Pakistan skickade marinfartyg för att delta i ett internationellt vapenembargo av Houthis.

Jemenkriget tog inte snabbt slut, som Saudiarabien hade hoppats. Huthierna har lyckats klamra sig fast och har i mars 2021 kontroll över större delen av norra Jemen. Enligt USA och Saudiarabien får Houthiregimen vapen och utbildning från Iran. Irans högste ledare Al Khamenei har uttalat sitt stöd för Huthierna.

Med noen få klikk kan du gi med mobilen din.