I augusti år 2025 – liksom i april och maj år 1945 – har slutstriden inletts. Då mot Nazi-Tysklands Berlin. Nu mot islamistiska Hamas-Gaza stad.
Kopplingen är starkare än vad somliga känner till. Nazismens judehat med civilisationshat och Hamas islamistiska ideologi med judehat och civilisationshat samt med Hamas uttalade mål om att utplåna Israel framgår av Hamas stadga från 1988. De historiska kopplingar till ledande företrädare, inspiratörer och organisatörer som stormuftin i Jerusalem tillika SS-generalen Haj Amin al-Husseini. Tidigare ledande nazister som efter 1945 flyttade från Tyskland till Mellanöstern för att leda de arabiska diktaturernas förtryckarapparater och träna deras militär inför kommande anfall mot Israel.
Det finns en hel del likheter i fråga om motiv, medel och mål, men också olikheter.
- Intensiv urban krigföring i tätbefolkade städer: Båda konflikterna utspelar sig i stora städer, vilket leder till hus-till-hus-strider och användning av tunnlar eller underjordiska system. I Berlin använde nazisterna civila byggnader och ruiner för försvar, medan Hamas i Gaza stad har byggt ett nätverk av tunnlar under civila områden för att gömma sig och attackera. Hamas har medvetet förlagt sina bunkrar och tunnlar under sjukhus, skolor och bostäder. Civila befinner sig mitt bland de stridande med omfattande civila förluster. Vissa paralleller kan dras till nutida urbana krig som Mosul eller Fallujah, men Berlin ses som en klassisk förebild för den typ av kaotisk stadskrig som Israel möter i Gaza.
- Kamp mot ideologiska fiender med existentiell hotbild: De Allierade såg nazismen som ett existentiellt hot som krävde total nedkämpning, inklusive ideologisk städning med denazifiering efter kriget. Liknande argument kan användas för att beskriva Hamas som islamister med många likheter med nazismen vad gäller ursprung, mål och medel. Samma antisemitiska retorik samt ett mål att utplåna judar och även attackera Västvärlden. Hamas och Gazabornas vidriga progrom den 7 oktober 2023 – den största sedan Förintelsen – visar tillsammans med andra terrorbrott såsom stäbdiga raketanfall mot Israel sedan Israel lämna Gaza år 2005 visar på Hamas och Gazabornas avsikter. Israel betonar behovet av “demilitarisering och deradikalisering” i Gaza efter kriget precis som Tyskland efter 1945 tvingades avlägsna nazistiska strukturer, värderingar och individer för att återuppbyggas.
- Användning av överväldigande militär styrka för att uppnå total seger: I Berlin använde de allierade massiv artilleri och bombningar för att krossa motståndet, trots omfattande civila förluster, eftersom målet var ovillkorlig kapitulation. Israel fokuserar med sin överväldigande militära styrka på att eliminera Hamas ledarskap och infrastruktur, vilket är nödvändigt för att förhindra framtida attacker, precis som de allierade gjorde för att förhindra en återkomst av Hitlerregimen. En väsentlig skillnad mot de Allierades agerande är att Israel förvarnar de civila i Gaza inför olika operationer och ber dem evakuera.
- Efterkrigsperspektiv på återuppbyggnad och deradikalisering: Efter Berlins fall följde denazifiering och Marshallplanen för att återuppbygga Tyskland utan nazistiskt inflytande. Israel föreslår en liknande modell för Gaza: att palestinierna måste städa it Hamas såsom tyskarna gjorde med nazisterna, för att möjliggöra en fredlig framtid. Israel avser att överlämna regionen till en koalition av stater under ledning av Saudiarabien.
- En olikhet utgörs av befolkningens stöd i Nazi-Tyskland respektive Hamas-Gaza: I Tyskland var, i de allmänna valen i början av 1930-talet, cirka 30 procent av befolkningen sympatisörer till det nya Nazi-Tyskland som hade börjat smidas. I en artikeln från Foundation for Defense of Democracies (FDD), daterad 22 mars 2024, citerar en undersökning av Palestinian Center for Policy and Survey Research (PCPSR) som genomfördes mellan 5-10 mars 2024, vilken visade att 70 % av Gazaborna var nöjda med Hamas roll i det pågående kriget, och 59 % av alla palestinier (inklusive invånare på Västbanken) ansåg att Hamas borde styra Gaza efter kriget. Dessutom stödde 71 % av alla palestinier Hamas beslut att attackera Israel den 7 oktober 2023, även om detta var högre bland Gazaborna (upp 14 procentenheter från december 2023) jämfört med en liten nedgång på Västbanken (ned 11 procentenheter). Undersökningen noterar också att endast 7 % av Gazaborna anklagade Hamas för deras lidande, och de flesta tillskrev det till Israel eller USA.
Konflikterna skiljer sig i skala, kontext och internationell reaktion. Men en återgång till ett islamistiskt styre under Hamas är förstås lika osannolikt och uteslutet som att nazisterna skulle ha fått återkomma till makten i Tyskland. Det går inte att uppnå fred med den som vill utplåna sin granne. En sådan idé måste nedkämpas till ovillkorlig kapitulation.
Marcus Brixskiöld
Först publicerat på egna sidan Brix Skis Blog
