Israels centralbankschef Amir Yaron varnar för att både civila och militära utgifter i samband med kriget är betydande och utmanande. Dessutom förväntas framtida försvarsbudgetar öka permanent. Detta får konsekvenser för landets ekonomi.
Samtidigt varnar han för att ge den israeliska försvarsmakten en “blankocheck”.
“En välmående ekonomi behöver säkerhet, och säkerhet behöver en välmående ekonomi. Därför bör kriget inte leda till en blankocheck för permanenta försvarsutgifter. Vi måste hitta rätt balans, menar Yaron.
En genomgång av den senaste uppskattningen av kostnaderna för kriget visar att nästan hälften av utgifterna, motsvarande 330 miljarder kronor, kommer att behövas för att täcka landets försvarsbehov. Drygt 100 miljarder kronor kommer att gå till civila ändamål. Detta inkluderar bland annat evakuering och boende för de evakuerade.
Centralbanken räknar med ytterligare 100 miljarder kronor i förlorade skatteintäkter och 65 miljarder kronor för att kompensera för skadorna från kriget. Hamas attack den 7 oktober ledde till stor förstörelse i södra Israel.
Det blir också högre kostnader till följd av ökade statsskulder och lånekostnader. Uppskattningen av vad kriget kommer att kosta är 150 miljarder kronor mer än tidigare beräkningar. Förutom de ekonomiska konsekvenserna har kriget också höga mänskliga kostnader. Nästan varje dag kommer soldater hem i kistor.
En studie visar också att många israeler riskerar att utveckla PTSD (Posttraumatiskt stressyndrom) som ett resultat av Hamas attack den 7 oktober och det efterföljande kriget. Även detta kommer att medföra stora kostnader för det israeliska samhället under många år framöver.
