Klicka här för att bli medlem i MIFF nu – hjälp oss att nå 1.500 medlemmar i Sverige.

Ojämlikheter mellan judar från öst och väst ska mätas i ny statistik

Det kommer att bli möjligt att lära sig mycket mer om skillnader i ekonomi, utbildning och annat mellan judar av olika etnicitet.

I Israel har man inte velat särskilja Mizrahi-judar från Nordafrika och Mellanöstern från Ashkenazi-judar från Europa i officiell statistik. Det gör det svårt att förstå ojämlikheter mellan judar av olika härkomst  – men det är på väg att förändras.

Israels nationella statistikbyrå beslutade förra månaden att börja publicera data som förväntas belysa en av de mest politiskt laddade splittringar i det israeliska samhället.

General Avi Mizrahi både heter och är en Mizrahi (Foto: Dovrot Mazi, Wikimedia Commons)

Historiskt, och fortfarande i betydande utsträckning, har Ashkenazi-judar befolkat Israels överklass, medan Mizrahi-judar har generellt varit fattigare.  Det kan ha orsakats av politiska beslut från Israels tidiga år.

Sociologen Sigal Nagar-Ron anser att Israels statistiska centralbyrå befäste de två kategorierna av judar under Israels första decennier, men från 1980-talet till stor del övergav sådana mått, och hoppades att skillnader mellan judar med olika bakgrund skulle försvinna med tiden i den israeliska smältdegeln.

Hon hävdar dock att beslutet har lett till en “statistisk blindhet” om dagens ojämlikhet. Mycket mer är till exempel känt om klyftor mellan araber och judar eftersom byrån publicerar omfattande statistik som jämför dessa människogrupper.

Forskare har kunnat uppskattat att ashkenazijudar är kraftigt överrepresenterade på universitetsfakulteter. Ashkenazi-Mizrahi-relationerna är en inflammerad politisk fråga i Israel. 

En del tror att  Mizrahim och Ashkenazim är uppblandade i dagens Israel, men ny forskning visar att 2018 var endast 15 % av israeliska judar i åldrarna 25-43 är av blandat arv.  I juli, när Association for Civil Rights in Israel lämnade in en formell framställning att vidga statistiken, svarade den nye chefen Yoel Finkel, med ett brev som tillkännagav en policyändring.

Under de närmaste månaderna kommer ett team av demografer och andra experter på byrån att komma med en plan för att beräkna och publicera data om etnicitet, skrev Finkel.

Planen fokuserar på israeler av den så kallade tredje generationen, de med far- och morföräldrar som immigrerat till Israel från olika delar av världen. De utgör mer än hälften av Israels judiska befolkning och vars etniska ursprung är osynlig i nationell statistik.

För 94 % av israelerna vet regeringen redan var de är födda och deras föräldrars och farföräldrars ursprungsland. Det beror på att Israels befolkningsmyndighet och inrikesministerium håller reda på immigration, födslar, dödsfall och äktenskap. Man kan också fråga folk hur de definierar sitt ursprung.

Bland Mizrahi-aktivister för social rättvisa firas byråns beslut som en viktig seger, enligt Lihi Yona, en forskare vid Haifa-universitetet.

“Att veta mer exakt var exakt var Mizrahi-judar fortfarande står inför barriärer och diskriminering kan hjälpa aktivister att veta var de ska rikta resurser och hjälpa till att driva samtalet dit det behöver vara: hur man bekämpar diskriminering snarare än hur man bevisar att den existerar,” sa Yona. 

“Medan israelisk lag dikterar att politik för positiv särbehandling säkerställer representation av kvinnor, (arabiska) medborgare i Israel, etiopiska judar och andra minoritetsgrupper, anses inte Mizrahi-judar som en relevant grupp för positiv särbehandling”, sa hon.

“En av anledningarna till denna missriktade uppfattning är att data om diskriminering av Mizrahim är knapphändig,” tillade hon och hyllade byråns beslut.

Ny statistik kan också verifiera ökningen av Mizrahi-representationen i medie- och underhållningsindustrin och bland Israels förmögna. Inom politiken har Mizrahi ofta stöttat förre premiärministern Netanyahu, men de är själva dåligt representerade. 

Förändringen hos Israels statistikbyrå är ett avbrott från landets historiska insisterande på smältdegelkonceptet, enligt vilket skillnader mellan judar skulle utplånas i Israel, säger Tamar Hermann, senior forskare vid Israel Democracy Institute enligt israelisk media.

 “Tanken var att se den judiska gruppen som en helhet och inte uppmuntra till splittring, men nu har situationens verklighet kommit in på den politiska agendan”, sa hon.