Annika Borg beskriver läget inför kyrkovalet den 21 september, då olika nomineringsgrupper ställer upp med varierande budskap om Svenska kyrkans uppdrag och framtid. En central fråga i årets valrörelse är hur starkt partipolitiken ska prägla kyrkan – eller om fokus i stället bör ligga på teologi och tro. Nämner någon kristendomens judiska rötter och Israels betydelse?
Svenska kyrkan har fyra grundläggande uppgifter: att fira gudstjänst, utöva diakoni (själavård), undervisa och missionera. Grunddokumentet är naturligtvis Bibeln, såväl den hebreiska bibeln – som kristna benämner Gamla testamentet – som Nya testamentet. Andra dokument kyrkan vilar på är dess bekännelseskrifter, skrifter som utgör tolkningar av bibeltexter och av teologin såsom den utvecklats under tvåtusen år.
Hur mycket av denna grund skymtar då i de olika nomineringsgruppernas kyrkovalskampanjer? Det är en av frågorna den som går till valurnan den 21 september behöver ställa sig. I svaret på det spörsmålet syns Svenska kyrkans politisering tydligt.
Så, vad säger de olika nomineringsgrupperna? Vi börjar med de tre som har kvar den partipolitiska kopplingen till sekulära moderpartier:
- Socialdemokraterna talar om alla människors lika värde, solidaritet och rättvisa. Orden skiljer sig inte från det politiska budskap partiet har. Namnet Jesus finns inte i valmanifestet.
- Centerpartiet använder orden medmänsklighet, hållbarhet och frihet. Budskap som lika gärna kan användas i partiets samhälleliga retorik. Jesus saknas även här.
Både S och C formulerar att kyrkan ska stå för tro, hopp och kärlek, en treenighet som förvisso är hämtad ur Nya testamentet, men som inte förankras i sin trosmässiga kontext.
- Sverigedemokraterna vill ha en stolt och svensk kyrka, som står upp för våra svenska traditioner och vår kristna tro. Partiet vill frigöra kyrkan från politiskt inflytande. Här finns bibelreferenser och Jesus nämns vid flera tillfällen. Kristendomens judiska rötter och Israels betydelse lyfts fram.
De nomineringsgrupper som tidigare hade en partipolitisk koppling rör sig retoriskt på en skala från en tydlig partipolitisk hållning till en som förhåller sig mer kritisk till politiska utspel i Svenska kyrkans namn.
- Vänstern i Svenska kyrkan (ViSK) beskriver sig som det enda vänsteralternativet i Svenska kyrkan och menar sig vara en antirastisk, socialistisk och feministisk kraft. Man står upp för Palestina och har udden riktad mot Israel.
- De Gröna i Svenska kyrkan (DGSK) formulerar att kyrkan behöver en stark grön röst och att uppgiften är att förhålla sig kärleksfullt och kunnigt till hela skapelsen.
- Fria Liberaler i Svenska kyrkan (FiSK) vill att kyrkan ska vara en tydlig röst för att skapa ett samhälle fritt från diskriminering och där mänskliga rättigheter värnas. Människan är skapad till Guds avbild och kyrkans uppgift är att sprida evangeliet.
- Borgerlig Kristen Samverkan (BKS) är ett samarbete mellan tidigare Borgerligt Alternativ och Kristdemokrater i Svenska kyrkan. Deras valmanifest slår fast att kyrkan ska vara kyrka, en levande kyrka med Jesus i centrum. De borgerliga värderingarna slår igenom i synen på ekonomi, förvaltning och organisation menar man och anser att kyrkan i övrigt ska vara fri från politiska markörer.
Det finns tre nomineringsgrupper som är helt fristående från partipolitiska kopplingar: Partipolitiskt Obundna i Svenska kyrkan (POSK), Öppen kyrka (ÖKA) samt Frimodig kyrka. Även här finns en skala, där Frimodig kyrka är den grupp som tydligast tar avstånd från sekulära partiers inflytande i kyrkan.
- POSK vill att kyrkan ska vara fri från partipolitiken och önskar ett billigare och enklare valsystem, där inte representanter för sekulära partier finns med. Kritik har förekommit mot POSK att man inte alltid står fri från politiska markörer.
- ÖKA beskriver kyrkans uppdrag som att ge hopp och mening och tro på att Jesus vandrar med.
- Frimodig kyrka går till val för en kyrka som står upp för att Jesus är Vägen, Sanningen och Livet och där besluten fattas lokalt. Kyrkan är inte höger eller vänster, utan kristen.
Vad gäller dessa tre grupper finns en grundläggande förankring i teologi och tro, men även här finns en skala och det är Frimodig kyrkas retorik som är tydligast.
Inför söndagens kyrkoval pågår en kritisk debatt om de politiska partiernas inflytande. I den har även biskopar tagit till orda mot dagens system. Kyrkostyrelsens (kyrkans ”kommunstyrelse” eller ”regering”) ordförande Wanja Lundby-Wedin (S) har gått ut hårt mot dem som kritiserar systemet. Det kan tolkas som ett krympande utrymme för skärskådande och öppen debatt om partipolitikens inflytande i Svenska kyrkan. Desto viktigare att den diskussionen fortsätter föras.
Annika Borg
Teol. dr., skribent och präst i Svenska kyrkan
Se även
Kyrkovalet – ett uttryck för Svenska kyrkans partipolitisering
