Svenska europaparlamentarikern Evin Incir (S) är vice ordförande i parlamentets Palestinadelegation, där även Jakop G Dalunde (mp) och danskarna Margrete Auken (Socialistisk Folkeparti) och Nikolaj Villumsen (Enhedslisten) ingår.
Evin Incir vill att EU-länderna ska agera kraftigare för en tvåstats-lösning. Vilka krav parlamentet ska ställa kommer att förhandlas fram i veckan och röstningen sker på onsdagen.
Frågan är om de har ett enigt EU i Israel-Palestina-frågan bakom sig?
– Nej, det har vi inte och det är ett enormt problem. Man ser inte situationen som den är… Men det handlar om att oavsett vilket land som begår folkrättsvidriga brott så måste EU stå upp och våga kritisera det landet. Desto viktigare är det då att Europaparlamentet gör sin röst hörd, svarar Evin Incir.
– Om EU agerade skulle Israel förstå att såsom de agerat i decennier inte skulle accepteras av den Europeiska unionen, säger Evin Incir enligt Nyhetssajten europaportalen.
Följdfrågan huruvida den palestinska myndigheten (PA) skulle förstå att deras agerande inte accepteras av EU – den ställde aldrig Europaportalen.
Resolutionsförslaget
EU:s resolutionsförslag beskriver verkligheten så som EU ser den och ger förslag på uttalande.
Med en hackspetts envishet upprepar EU ”sitt orubbliga stöd för en förhandlad tvåstatslösning på grundval av 1967 års linjer, vilket är avgörande för fred i Mellanöstern, med ett säkert Israel och en oberoende, demokratisk och livskraftig palestinsk stat som lever sida vid sida i fred och säkerhet, med Jerusalem som huvudstad i båda staterna och med full respekt för internationell rätt”.
Analyserar vi detta mantra närmare, finner vi ett flertal problem, eller utmaningar, som svårigheter kallas idag.
Förhandlad
PA har en lång tradition av att lämna förhandlingsbordet. Förhandlingar med ”den sionistiska entiteten” skulle ses som ett svaghetstecken och närmast ett förräderi, som skulle leda till att det statsbärande partiet Fatah skulle förlora det sista stödet till terroristorganisationen Hamas. Kan EU tvinga Mahmoud Abbas till förhandlingar, om detta kan störta honom?
Tvåstatslösning
Att den ena staten ska bli en helt arabisk, muslimsk och från judar helt rensad stat – det står helt klart. Den andra staten Israel – hur ska den få fortsätta att vara världens enda judiska stat med en 75%-ig icke-judisk minoritet, om PA:s orimliga krav på ”återvändande av miljontals ättlingar ligger kvar?
1967 års linjer
Krigsstilleståndslinjer är inte det samma som ett fredsavtal med erkända gränser. Israel hade den internationella rätten att åter försvara sig från ett anfallskrig 1967. Och enligt Säkerhetsrådets resolution 242 har de rätt att behålla territorier som behövs för att hindra nya anfall. Med en växande terrorism i form av allt starkare Hamas, Hizbollah och Islamiska Jihad med stöd från Syrien och Iran finns inga utrymmen för dumdristiga markgåvor.
Hela 90% av de territorier som Israel tog vid sitt försvar är redan återlämnat. De avgör själva vad de måste behålla av säkerhetsskäl. PA har ingen kontroll över terrorgrupperna.
Fred i Mellanöstern
Det är snudd på antisemitism att EU indirekt hävdar att om Israel-Palestina-konflikten löses – så blir det fred i hela Mellanöstern. Skulle Libanons stridigheter upphöra? Skulle det plötsligt bli fred i Syrien efter 12 års krig? Skulle fientligheterna mellan Iran och Irak försvinna? Vad har Israel med dessa krig att göra?
Oberoende, demokratisk och livskraftig
Problemet är att PA är fullständigt beroende av bistånd, som EU inte vill upphöra med. EU betalar för att konflikten ska fortgå. Om EU vill ha demokratiska val oftare än var 16:e år, kan man kräva det innan fler miljarder sätts in på deras konto. Israel har aldrig hindrat några val. För att vara livskraftigt måste ett folk själva producera varor och tjänster för export. Inte producera rörbomber och bedriva hatkampanjer som leder till terror.
Sida vid sida i fred
Det enda kravet Israel aldrig kan vika på är fred, det vill säga säkerheten att slippa ännu ett försök att utplåna staten Israel med dess befolkning. EU måste rikta sig till terrororganisationerna som bedriver sin verksamhet i både Gaza och på Västbanken. Fred och säkerhet är en dröm för alla judar, men många har tyvärr förlorat hoppet.
Jerusalem som huvudstad
Inget annat nu levande folk än det judiska har någonsin haft Jerusalem som sin huvudstad. Araberna erbjöds att dela staden i FN:s förslag 1947, men de förkastade förslaget och gick till anfall. Jordanien anföll Israel från östra Jerusalem 1967, trots ett avtal om icke angrepp. Därför har Israel annekterat Jerusalem och, i motsats till muslimerna 1947 – 1967, håller de religiösa platserna öppna för alla religioner.
Internationell rätt
Detta begrepp kastas vårdslöst om mycket, ofta utan att preciseras. I kortet kan sägas att det används som ett vapen mot Israel av en fientlig majoritet i FN. De rättigheter som Israel har och de övergrepp som landets fiender begår, hör man mycket sällan talas om.
EU kritiserar PA?
Det ska sägas att EU kritiserar PA för att inte ha haft demokratiska val sedan 2006. Man talar också om ”våld, terrorism, inklusive attacker mot civila, och uppvigling till våld som förvärras av provokativa åtgärder och inflammatorisk retorik och är i grunden oförenliga med en fredlig lösning av konflikten”. Detta verkar riktat mot PA, även om det inte sägs.
Kritik mot Hamas
EU har dessutom det goda omdömet att kritisera palestinska terrorgrupper.
”Den palestinska terroristgruppen Islamic Jihad lovordade nyligen de två bombdåden som inträffade den 23 november 2022 i Jerusalem som dödade en person och skadade minst 20 andra … EU har upprepade gånger erkänt Israels rätt att existera, dess rätt att bekämpa terrorism och dess rätt att skydda sin civilbefolkning.” Man konstaterar också att Hamas, som styr Gazaremsan, är en av EU terrorklassad organisation.
Abrahamavtalen
Resolutionsförslaget hyser hopp på effekten av Abrahamavtalen mellan Israel och fyra arabstater. Även avtalet om permanenta erkända gränser mellan Israel och Libanon till havs, ses som hoppfullt.
Vurm för Civilsamhällesorganisationer CSO
EU verkar vilja ge stora bidrag till CSO för att dessa ska pressa fram demokratiska rättigheter på PA:s civila områden som rör religiösa minoriteter, mänskliga rättigheter, yttrandefrihet och föreningsfrihet. Samtidigt ska fredsprocessen stärkas.
Problemet är bara att det är ett önsketänkande. Dels så kan inget utföras i områden som styrs av Fatah eller Hamas utan deras godkännande och styrning. Och dels så är de allra flesta av dessa organisationer hatiskt inställda till Israel och har starka kopplingar till terrororganisationerna. Det är många gånger konstruerade CSO med syfte att skada Israel och alla möjligheter till en framförhandlad hållbar fred.
