IDF är nöjt med att ta det anrikade uranet från den islamistiska regimen, medan Mossad vill fortsätta tills regimen faller.
Den israeliska säkerhetsledningen är splittrad i synen på vägen framåt i konflikten med Iran, rapporterar den israeliske journalisten Amit Segal i sitt nyhetsbrev den 7 maj.
Den islamistiska regimen har stora mängder höganrikat uran, vilket gör vägen till kärnvapen kort. Därför anser IDF att detta lager av uran måste avlägsnas från Iran, antingen genom ett avtal eller genom en militär operation.
Mossad fortsätter att argumentera för att pressen på Iran måste fortsätta tills regimen faller.
– Regimskifte i Iran är vårt uppdrag. Vi kommer inte bara att stå och se på medan vi återigen står inför ett existentiellt hot, sade Mossad-chefen David Barnea i april.
– Högt uppsatta tjänstemän inom IDF är intensivt frustrerade över det amerikanska beslutet att inte beslagta det anrikade uranet genom en militär operation. Därmed stoppades Operation Roaring Lion nästan utan någon förbättring i kampen mot det iranska kärnprogrammet jämfört med Operation Rising Lion. Uran, uran, uran, ropar de. Ta det, och ni har raderat kärnprogrammet, skriver Segal.
Men att avlägsna det höganrikade uranet skulle bara skjuta upp problemet, argumenterar Mossads ledning. Regimen skulle fortfarande ha tonvis med låganrikat uran, som de senare kan anrika vidare. Endast ett regimskifte skulle säkerställa att målet om Israels förstörelse försvinner.
Vad skulle hända om USA:s president Donald Trump gav grönt ljus till en ny omgång israeliska militära operationer mot Iran?
IDF skulle rekommendera att skicka in markstyrkor för att avlägsna det anrikade uranet. Mossad skulle å sin sida stödja åtgärder som att förstöra kraftverk och raffinaderier, med målet att påskynda befolkningens upprorsprocess.
– Deras vrede har redan överstigit nivåerna som registrerades under januariupploppen, men samtidigt har även rädslotröskeln stigit. När det inte finns någon elektricitet – och med förväntad svält i Iran inom två månader – kommer den muren av rädsla att falla, skriver Segal.
Till slut gör journalisterna följande reflektion:
”Vilket mål är mest ambitiöst? Vid första anblick verkar det vara en monumental uppgift att störta regimen, medan förstörelsen av uranet framstår som en lokal och hanterbar händelse. Men historien tyder på något annat: regimer har fallit genom historien, men inget land har någonsin frivilligt övergett eller förlorat sitt anrikade kärnmaterial medan regeringen levde vidare. Som det gamla talmudiska ordspråket säger handlar dilemmat om man ska välja en ’kort väg som är lång’ – ett snabbt taktiskt angrepp som inte löser grundproblemet – eller en ’lång väg som är kort’ – den svåra uppgiften att genomföra ett regimskifte som permanent undanröjer hotet.”
På onsdagskvällen samtalade Israels premiärminister Benjamin Netanyahu med USA:s president Donald Trump. Israelerna fruktar att Trump endast fortsätter med ekonomiska påtryckningar mot Iran och därefter ingår ett avtal, skriver Shirit Avitan Cohen i Israel Hayom. Därför är det viktigt för Israel att främja sina intressen i förhandlingarna. Högst upp på Israels prioriteringslista står kravet att avlägsna allt anrikat material från iranskt territorium och förstöra Irans kapacitet för anrikning.
– Jerusalem ser detta som ett centralt krav som det inte går att kompromissa om, skriver Cohen.
/CM
