Framgångsförfattaren Micah Goodman beskriver argumenten från höger- och vänstersidan.
29 mars 2018
Israeliska styrkor har gripit hundratals på Västbanken som rekryterats av Hamas. (Foto: Det israelska försvaret)
2017 gav den israeliska filosofen Micah Goodman ut boken Catch 67. Det var varken en spänningsroman eller en deckare, men boken blev ändå en bästsäljare i Israel och genererade mycket debatt.
Israels dilemma
Catch 67 beskriver Israels dilemma i samband med militär kontroll över Västbanken ända sedan Sexdagarskriget: Vänsterns dröm var att Israels arabiska grannar skulle acceptera dem och skapa en meningsfull och verklig fred om Israel drog sig tillbaka från land. Högerdrömmarna såg bosättningen av Judéen och Samarien som en bro till judarnas historiska hemland och något som också skulle ge en bättre framtid.
–Det fanns en grundläggande motsättning mellan drömmarna, men de byggde båda på samma idé. Båda sidor av drömmare trodde att om de använde krigets vinster korrekt, skulle det ändra den judiska historiens gång. De hade också något annat gemensamt: De hade båda fel”, skriver Micah Goodman i en artikel i Ha’aretz den 18 februari 2018. Artikeln sammanfattar några av bokens huvudargument och svarar på invändningar som kom mot den.
Förändrad vänster och höger i Israel
Goodman beskriver hur vänstern och högern i Israel har förändrats under de senaste decennierna.
Vänstern har slutat tala om “fred” och tror inte längre att ett diplomatiskt avtal som kommer att lösa situationen i Mellanöstern ligger precis runt hörnet. Sedan den andra intifadan har det varit mindre tal om fred och mer prat om den skada som långvarig militär kontroll medför: moralisk korruption, diplomatisk isolering och demografiskt nederlag. Vänstern stöds av demografer (experter på befolkningssammansättning) som tror att judarna snart kommer att vara en minoritet i de länder som israelerna kontrollerar.
De flesta på högerkanten, inklusive många av dem som tror att bosättningar [på Västbanken] har uppfyllt gamla profetior, tror inte längre att det kommer att leda till en lösning för morgondagen. Sedan tillbakadragandet från Gazaremsan 2005 har högern talat mindre om en messiansk förlösning och mer om säkerhet. Konservativa förlitar sig på alternativa demografer som anser att den judiska majoriteten inte är i fara.
Det judiska folkets nationalstat
– Även om högerns demografer har rätt, och palestinierna “bara” utgör 40 procent av landets befolkning, blir det svårt att definiera ett sådant land som det judiska folkets nationalstat. Viljan att hålla fast vid [så mycket som möjligt av] Israels land gör det svårare att upprätthålla definitionen av staten Israel [som en judisk stat], påpekar Goodman.
– Målet att kontrollera bibliskt land kommer inte att förstärka statens judiska karaktär, det kommer att förinta det. Man tvingas erkänna att detta argument har stor betydelse, fortsätter han.
Tidigare sade högern att en palestinsk stat på Västbanken skulle utsätta Israel för fara på grund av palestiniernas förmåga att bygga styrka. Som stat kommer palestinierna att kunna bilda militära allianser och bygga upp en vapenarsenal. Den dag de är redo kommer de att kunna hota ett förminskat Israel med gränser som är mycket svåra att försvara.
Svag palestinsk stat ett hot
Sju år efter den “arabiska våren” är en svag palestinsk stat det största hotet. Stora arabstater har upplösts under de senaste åren, vilket har skapat ett politiskt vakuum där radikala och våldsamma grupper har vunnit makten. Om Israel drar sig tillbaka från Västbanken och lämnar palestinierna åt sig själv kommer Hamas och andra terrorgrupper att ta över i ett antal städer och byar, varnar högern.
– Man tvingas erkänna att detta argument har stor betydelse, upprepar Goodman.
Högern tror inte på bosättningar
Filosofen tror att högern och vänstern har blivit spegelbilder av varandra: högern tror inte längre att bosättningar kommer att skapa en förlösning, men säger att tillbakadragande kommer att leda till katastrof – vänstern tror inte längre att tillbakadragande kommer att skapa en förlösning, men säger ändå att fortsatt ockupation kommer att leda till katastrof. Både vänstern och högern har gått igenom samma process. De har gått från hopp till rädsla, skriver Goodman.
Vänstern tror inte på tillbakadragande
Men i det här ser han goda nyheter. Det är inte längre en strid om vem som har rätt. Goodman konstaterar att allt fler israeler delar både höger- och vänsterrädslan. De flesta israeler har i större eller mindre utsträckning köpt argumentet att ett tillbakadragande skulle utgöra en säkerhetsrisk och att fortsatt kontroll skulle utgöra en demografisk fara. ”För första gången har Israel ett nytt politiskt utrymme som inte existerar mellan vänster och höger, men som omfattar både vänster och höger.”
Goodman fortsätter sin artikel genom att peka på några förslag på vägen framåt för Israel. De reproduceras av MIFF i artikeln ”Hur man minskar ockupationen utan att offra säkerheten”.
