Debatten om Netanyahu-regeringens förslag till reformer av rättssystemet rasar i Israel. De veckovisa demonstrationerna fortsätter med stor uppmärksamhet i media.
Högsta domstolens makt
Det är inget nytt att högern i Israel har en negativ inställning till en högsta domstol, som de anser har för mycket makt och är politiskt vänsterorienterad. 1995 förklarade dåvarande chefen för Högsta domstolen Aharon Barak, att lagen om mänskliga rättigheter som antogs av Knesset 1992, hade status som konstitutionell lag.
Därför har Högsta domstolen sedan dess granskat regeringsbeslut och undanröjt lagar som antagits av Knesset. Högern har också kritiserat att Högsta domstolens domare i praktiken kan utse sina egna efterträdare.
Israel har aldrig antagit en grundlag, som reglerar maktförhållandet mellan de olika statsmakterna.
Kritik mot Högsta domstolen
Den israeliska kommentatorn David M. Weinberg, som varit talare hos MIFF flera gånger, listade den 26 januari upp ett antal exempel där han anser att Högsta domstolen tagit för mycket makt på regeringens bekostnad:
- Tåglinjen mellan Tel Aviv och Jerusalem blev försenad i flera år eftersom 350 meter av linjen korsade den “gröna linjen”.
- Högsta domstolen har vägrat små judiska, religiösa byar att ha kommittéer för att godkänna nya invånare på religiösa grunder, men utan att slå ner på liknande förhållanden bland araber och beduiner.
- Högsta domstolen har förbjudit extrema judiska partier att ställa upp i val, men förvägrade valnämnden att hindra anti-israeliska araber som öppet stödjer terrorism.
För radikal reform
Allt detta enligt Weinberg. Han anser att en reform är nödvändig, men menar att det förslag som nu behandlas är för radikalt – till exempel borde det finnas mer än enkel majoritet i Knesset (parlamentet) för att åsidosätta Högsta domstolen.
Stark varning
Men andra är djupt oroade över regeringens planer. Torsdagen den 2 februari publicerade Times of Israel ett öppet brev från Matti Friedman, Yossi Klein-Halevi och Ganiel Gordis till”Vänner av Israel i Nordamerika”.
Avsändarna är inte professionella kritiker av Israel, tvärtom är de journalister och författare som har ägnat stora delar av sina karriärer åt att förmedla Israels sak på engelska. Klein-Halevi är författare till boken Brev till min palestinska granne, som MIFF gav ut 2022 då han höll flera föredrag för MIFF.
Friedman och Gordis har MIFF skrivit om många gånger, och förstnämnda är föredragshållare på Israelkonferansen andra helgen i juni 2023.
Att försvara Israel innebär också att skydda det från ett politiskt ledarskap som undergräver samhällets sammanhållning och demokratiska grundval, skriver trion
Friedman, Klein-Halevi och Gordis menar att premiärminister Benjamin Netanyahu sätter sitt eget intresse över landets intresse, och att de föreslagna rättsreformerna kommer att koncentrera all makt i händerna på en person – premiärministern.
“De dramatiska förändringarna kommer att föra Israels maktfördelningssystem närmare, inte till USA och Kanada, utan till Ungern och Turkiet.”
Författarna öppnar för att en rättsreform är nödvändig, men de anser att regeringen går alldeles för snabbt fram och vidtar alldeles för radikala åtgärder
Risk för splittring
– Debatten om Högsta domstolens roll har väckt ett politiskt engagemang som är större än på länge, säger den israeliska författaren och filosofen Micah Goodman till Times of Israel. Han säger att ärendet har potential att skapa en djup splittring i Israel. Vad händer om regeringsmajoriteten beslutar att de inte behöver bry sig om Högsta domstolen, och Högsta domstolen inte bryr sig om regeringen? Vilka ska israeliska officerare eller polisledare lyssna på?
– Jag kan inte tänka mig ett mer skrämmande ögonblick för Israels demokrati, säger Goodman.
Opinionsundersökningar visar att en majoritet av Israels befolkning vill ha rättsliga reformer. De anser att Aharon Barak gick för långt, men många menar att regeringens förslag nu är en överreaktion i motsatt riktning. Goodman anser att det är bra att en viss spänning kvarstår mellan den verkställande, lagstiftande och dömande makten.
– Vår frihet ligger i det spänningsförhållandet, säger Goodman.
Leder till grundlag?
Filosofen ser och hoppas på kompromisslösningar som kan klargöra förhållandet. Istället för att en enkel majoritet i Knesset ska kunna åsidosätta Högsta domstolen kan det kanske krävas 70 eller 80 av 120 röster. Kanske kan det införas ett krav på hur stor majoritet det måste finnas i Högsta domstolen för att ett regeringsbeslut ska kunna prövas? Om Israels högsta ledare, särskilt president Isaac Herzog och premiärminister Benjamin Netanyahu, kan hitta en kompromisslösning kan denna kris redas ut och bli det första steget till en konstitution, som Israel aldrig har haft.
Vad gör Netanyahu?
Mycket beror på Netanyahu, tror Goodman. Kommer han bara att tänka på sitt eget intresse, vilket kan innebära att stödja extrema reformer som punkterar rättssystemets förmåga att åtala honom misstänkt för korruption, eller kommer han att följa sin egen konservativa ideologi och moderera några av de mest långtgående förslagen regeringen har gjort?