Andrew Fox skriver ytterligare ett inlägg om anti-israelisk desinformation, psykologin bakom desinformationskampanjer och den globala spridningen av antisemitism.
Missa inte Nordic Israel Congress 9-11 maj 2025, då Andrew Fox besöker MIFF. Boka plats på konferensen redan idag!
Sedan den 7 oktober 2023 har en flodvåg av anti-israelisk desinformation översvämmat sociala medier, traditionella nyhetskanaler och den offentliga debatten. En del av spridandet är medveten propaganda, men mycket sprids av vanliga människor som uppriktigt tror att de kämpar för rättvisa.
Men varför faller så många, inklusive högutbildade individer, för falska berättelser om Israel? Svaret ligger i psykologin. Kognitiva biaser, sociala påtryckningar och känslomässigt resonerande påverkar alla hur vi uppfattar information.
1. Bekräftelsebias: att se det vi vill se
En av de starkaste kognitiva biaserna är bekräftelsebias – tendensen att söka, tolka och minnas information på ett sätt som stärker våra befintliga övertygelser. De som redan ser Israel som en förtryckare är mer benägna att acceptera falska påståenden om folkmord eller apartheid utan granskning.
Till exempel trodde många omedelbart på Hamas påstående att Israel bombade ett sjukhus den 17 oktober 2023 och dödade 500 personer. I verkligheten skedde explosionen på parkeringsplatsen, inte i sjukhuset, och orsakades av en felriktad raket från Palestinska Islamiska Jihad. Dödssiffran var också betydligt lägre. Men eftersom påståendet passade in i en redan existerande anti-israelisk berättelse accepterades det i breda kretsar innan någon bevisning hade granskats.
2. Känslomässigt resonerande: kraften i bilder, ljud och berättelser
Människor är biologiskt programmerade att reagera känslomässigt på lidande. Bilder på döda barn, gråtande föräldrar och förstörda byggnader väcker starka reaktioner som kan åsidosätta logisk analys. Känslomässigt resonerande sker när vi tror att något är sant enbart för att det känns sant.
Hamas utnyttjar detta genom att översvämma sociala medier med upprörande bilder och videor – ofta hämtade från andra konflikter eller iscensatta händelser – för att väcka vrede mot Israel. När känslorna väl är engagerade blir människor mindre mottagliga för motbevis, eftersom fakta känns kalla eller okänsliga i jämförelse med mänskligt lidande.
3. Illusorisk sanningseffekt: upprepning får lögner att verka sanna
Ju oftare ett påstående upprepas, desto mer sannolikt är det att människor tror på det – oavsett dess riktighet. Denna effekt, känd som den illusoriska sanningseffekten, förklarar varför även avfärdade myter om Israel fortsätter att spridas.
Sociala medier förstärker denna effekt. Falska narrativ – såsom ”Israel begår folkmord” – upprepas av influencers, journalister och aktivister tills de blir en del av det allmänna medvetandet. Även när de motbevisas, gör den massiva upprepningen att lögnen fortsätter att påverka opinionen.
4. Grupptänkande och socialt tryck: rädslan för att avvika
I många aktivist- och akademiska kretsar har anti-israeliska åsikter blivit en social norm. Människor fruktar att bli stämplade som sionister, rasister eller förtryckare om de ifrågasätter dominerande berättelser. Detta leder till grupptänkande, där avvikande åsikter tystas och individer anpassar sig till den rådande uppfattningen – även om de personligen tvivlar.
Universitet, medier och till och med vanliga arbetsplatser har skapat klimat där kritik av Hamas eller försvar av Israel ses som oacceptabelt. Detta tystar rationell debatt och gör att desinformation kan spridas obehindrat.
5. Haloeffekten: att lita på fel källor
Haloeffekten innebär att vi antar att en källa som är trovärdig i en fråga också är pålitlig i alla andra ämnen. När kändisar, människorättsorganisationer eller journalister sprider anti-israeliska påståenden, accepterar deras följare dem utan verifiering. Det är därför organisationer som Amnesty International och FN – trots sina långa historiker av partiskhet – fortfarande anses trovärdiga när de anklagar Israel på falska grunder.
Slutsats
Att förstå trons psykologi är första steget i att bekämpa desinformation. För att motverka propaganda:
• Uppmuntra kritiskt tänkande och mediekunskap.
• Bemöt falska påståenden med verifierade bevis.
• Avslöja känslomässig manipulation och iscensatta narrativ.
• Stöd dem som vågar säga sanningen och bryta den sociala pressen.
Desinformation utnyttjar våra psykologiska svagheter. Ju mer vi inser detta, desto svårare blir det för lögner att få fäste.
Andrew Fox
Från Andrew Fox konto på X (tidigare twitter) 7 februari 2025
Se även Brittisk militärexpert talar på Nordic Israel Congress 9-11 maj 2025
