För att få en samlad bild av det iranska hotet mot Israel och övriga omvärlden bör man även ta en titt på Teherans missilprogram, regimens hotfulla retorik och hur de under många år redan fört ett lågintensivt krig mot den judiska staten genom ombud som t.ex. Hizbollah.
1957–1979: Start under Shahen
- 1957: USA och Iran inleder samarbete om kärnteknik under ”Atoms for Peace”-programmet.
- 1967: Iran får sin första forskningsreaktor från USA (Teheran Research Reactor).
- 1970: Iran undertecknar och ratificerar icke-spridningsavtalet (NPT).
- 1974: Shahen lanserar ambitiösa planer på ett tjugotal kärnkraftverk, med hjälp från väst.
1979–1989: Revolution och stagnation
- 1979: Islamiska revolutionen. Väst avbryter kärntekniskt samarbete med nya regimen.
- 1980–88: Iran-Irakkriget – kärnprogrammet ligger i stort sett stilla.
1990–2002: Ny start och hemlig expansion
- 1990-talet: Iran återupptar kärnprogrammet med hjälp från bl.a. Ryssland och Kina.
- 2002: Den iranska dissidentgruppen MEK avslöjar två hemliga anläggningar: Natanz (urananrikning) och Arak (tungvattenreaktor).
- 2003: IAEA inleder utredning; Iran medger att de brutit mot rapporteringskraven.
2003–2015: Förhandlingar och ökande spänningar
- 2003–2005: Iran går med på att tillfälligt stoppa anrikning efter förhandlingar med EU3 (Frankrike, Tyskland, Storbritannien).
- 2006: IAEA rapporterar att Iran återupptagit anrikning. FN:s säkerhetsråd inför sanktioner.
- 2009: USA avslöjar hemlig anläggning i Fordow. Sanktionerna skärps.
- 2010–2013: Cyberattacken Stuxnet (troligen från USA/Israel) skadar iranska centrifuger.
2015: Iranavtalet (JCPOA)
- 2015: Iran och P5+1 (USA, Kina, Ryssland, Frankrike, Storbritannien + Tyskland) undertecknar Joint Comprehensive Plan of Action (JCPOA). Iran begränsar anrikning och tillåter inspektioner. I gengäld lättas sanktioner.
2018–2021: Avtalets kollaps
- 2018: Israeliska Mossad genomför en underrättelsekupp i Teheran, och hämtar över 100 000 dokument, cd-skivor och hårddiskar från ett hemligt arkiv om Irans kärnvapenplaner. Iran hade ett samlat vapenprogram fram till 2003, och mycket kunskap bevarades – trots att Iran i JCPOA påstod sig aldrig ha haft ambitioner att bygga kärnvapen
- 2018: USA:s president Donald Trump drar sig ur JCPOA och återinför sanktioner.
- 2019: Iran börjar överskrida gränserna i avtalet (urananrikning, lagringsmängd, centrifuger).
- 2020: Iransk kärnfysiker Mohsen Fakhrizadeh mördas – Iran misstänker Israel.
- 2021: Iran ökar anrikningen till 60% (Nära vapenklass, utan civila användningsområden i Iran. Redan vid 20% har man tekniskt nått mer än halvvägs till vapenklassad nivå på 90%).
2022–2025: Ökad osäkerhet och diplomatiskt dödläge
- 2022–2023: Förhandlingar om att återuppliva JCPOA strandar gång på gång.
- 2023: IAEA rapporterar att Iran har uran anrikat till nästan 84% – mycket nära vapenklass.
- 2024–2025: Iran håller fast vid sin position: säger sig inte vilja ha kärnvapen, men fortsätter anrika uran. IAEA har begränsad insyn. Regionala spänningar ökar.
Pågående: Israel inleder Operation Rising Lion 13 juni 2025, i syfte att avvärja det akuta existensiella hot mot Israel som den iranska regimens atomprogram nu utgör.
Tidslinjen är sammanställd med hjälp av bl.a. AP och CNN. Den kan komma att fyllas på ytterligare.
