Den judiska gruppen utsattes relativt sett 40 gånger oftare för hatbrott, än den muslimska gruppen.
I rapporten ”Polisanmälda hatbrott 2020” redovisar Brå hatbrottsmarkerade polisanmälningar, både vad gäller omfattningen och karaktären.
Det är motivet till ofredandet, hotet eller mordet som avgör om det är ett hatbrott. Händelsen ska vara ett resultat av bristande respekt för mänskliga rättigheter och människors lika värde.
Allra flest hatbrott mot judar
Av alla brott som polisen klassade som hatbrott var de främlingsfientliga och rasistiska hatbrotten (55 procent) vanligast, följt av hatbrott mot religiösa grupper (17 procent). Här ingick antisemitiska hatbrott (5 procent av samtliga hatbrottsmotiv) följt av islamofobiska (9 procent). Den judiska gruppen i Sverige är dock mindre än en åttiondel av den muslimska. Därför är hatbrotten mot judar enormt överrepresenterade.
Brott: judehat
Antisemitism (judehat) handlar om fientliga uppfattningar och myter om judar och negativa attityder mot den judiska befolkningen. Även om det ofta handlar om fientlighet mot judendom som religion, är den nya antisemitismen i form av hat mot Israel, antisionismen allt vanligare. Det problemet tas mycket sällan upp av media och märkligt nog inte heller i denna studie.
Vanligast med hets mot folkgrupp
Hets mot folkgrupp utgjorde 52 procent av alla brott med antisemitiskt motiv – en större andel än något av de andra hatbrottsmotiven i rapporten. Andelen av samtliga hatbrottsmotiv sammantaget var 23 procent.
Vem är antisemiten?
Gärningspersonen var oftast okänd (24 procent), men kända organisationer var ibland avsändare. Olaga hot (15 procent), klotter och skadegörelse (11 procent) och ofredande (10%) var andra kategorier. Relationen bedömdes som ej relevant i 54 procent. Det förklaras med att brottet hets mot folkgrupp är mycket vanligt vid antisemitiska hatbrott och oftast handlar om hatfulla meddelanden generellt mot judar.
Sociala medier vanligaste platsen
De antisemitiska hatbrotten skedde oftast på sociala medier (16 procent) följt av allmän plats (15 procent) och chatt, sms och telefon (14 procent). Sociala medier den vanligaste brottsplatsen för antisemitiska hatbrott, än vid något annat motiv. Orsaken är att en stor andel av judehatbrotten är hets mot folkgrupp, som till stor del sker på internet. 8 procent av brotten skedde dock på en religiös plats, vilket är en lika stor andel som vid hatbrotten mot alla religiösa grupper sammantaget (9 procent).
Mest hatbrott i Malmö
Den största andelen brott med hatbrottsmotiv skedde i större städer. I Göteborg anmäldes 41 brott med hatmotiv, i Stockholm 46 och i Malmö 49 fall per 100 000 invånare. Rasistiska motiv var vanligast i Stockholm, 27 per 100 000 invånare, följt av Malmö med 25 per 100 000 invånare. Det antisemitiska motivet var vanligast i Malmö.
Liten judisk grupp utsatt
Hatbrott mot judar, antisemitiska brott, utgjorde 2020 hela 27% av alla religiösa hatbrotten i Sverige. Av Sveriges befolkning på drygt 10 409 000 personer, identifierade sig dock bara 14 900 som judar, enligt en demografisk studie från Institute for Jewish Policy Research . Det är endast 0,1% av befolkningen.
Judarna 40 gånger mer utsatta
Hatbrott mot muslimer utgjorde 51% av hatbrotten, men gruppen som identifierade sig som muslimer var 2016 minst 810 000 personer, vilket utgjorde 8,1% av befolkningen. Den judiska gruppen utsattes dubbelt så mycket för hatbrott som den muslimska, men var bara en åttiondel så stor. Den judiska gruppen utsattes därför relativt sett 40 gånger mer för hatbrott, än den muslimska gruppen.
Underrapportering av antisemitiska brott?
I absoluta tal handlar det om 170 antisemitiska och 328 antimuslimska hatbrott under 2020. Att dessa siffror är lägre än tidigare år kan bero på att man nu endast räknar de anmälningar som polisen själva klassar som hatbrott – inte vad brottsoffret anser. En man i Växjö som i maj 2021 anmälde ett dödshot i samband med Gazakonflikten, fick det inte klassat som antisemitiskt. Detta trots att han angav att ”arabiska män” hade hotat att döda honom för att han bar en T-shirt med en stor Davidsstjärna på. Polisen ansåg inte att det var något hatmotiv mot judar. Det kommer därför inte med i det årets statistik.
Grupper som driver judehatet
En händelse som däremot ingår i 2020 års rapport är NMR:s aktion mot synagogan i Norrköping vid Yom Kippur. Judiska Centralrådet har uttryckt sin avsky och ansett att NMR måste förbjudas även i Sverige. I hårt drabbade Umeå tycker inte Judiska föreningen att politiker tar högerextrema problemet på allvar. Det finns dock svenska politiska ledare som anser att det är islamismen som är det största hotet mot svenska judar och historiker som uppger att antisemitismen nu kommer från Mellanöstern.
