MIFF:s medarbetare Anders Bjerkhoel har bjudits in vid ett flertal tillfällen för att undervisa gymnasieklasser om judendomen.
Det finns ett stort behov för skolorna att bjuda in judar, för att berätta om judendomen och hur det är att leva som jude i Sverige idag. På Erik Dalbergsskolan i Jönköping har det sedan några år etablerats ett samarbete, som verkar vara uppskattat.
Judisk historia
Efter en presentation av klassen, berättar föredragshållaren något om hans bakgrund och engagemang. Därefter startar berättelsen om det judiska folkets vandring från Ur i nuvarande Irak cirka1900 före vår tideräkning. Slaveriet i Egypten, uttåget, de tio budorden, de judiska rikena, Jerusalem och templets förstörelse följer sedan i rask följd.
Kan man skilja på religion och Förintelsen?
Även om temat i grunden är judendomen som religion, är Anders tydlig med att det är omöjligt att skilja ut religionen från historien, de judiska rikena och Israel, Förintelsen och antisemitismen.
De viktiga frågorna
Inom judendomen är det viktigt att ställa frågor, så det gör vi även till klassen. “Hur stor del av invånarna i Israel är judar idag?” och “I vilket land bor näst flest judar?” ger en föreställning om kunskaperna hos eleverna och väcker intresse.
Högtider kopplas till händelser
De judiska högtiderna Chanukah (återinvigningen av templet ), Pesach (uttåget ur Egypten), Sukkot (lövhyddefesten), Isha Beáv (förstörelsen av templen 586 f vt och år 70) och Yom Hatsmaut (självständighetsdagen) är alla minnen från judendomen och judarnas historia som berörs.
Resonemang kring judiska symboler
“Känner ni till några judiska symboler?” ger ofta svaret Davidsstjärnan, och det ger en anledning till att berätta om det nazistiska missbruket av Davidsstjärnan, samt om hur judarna därefter tog symbolen i flaggan. Det leder vidare till att berätta om resten av Israels flagga, som utgår ifrån bönesjalen.
Frågan “Vilken är judendomens mest heliga plats?” är ibland svårare. Då blir det en anledning till att tala om den religionsfrihet som råder i Israel och om att alla måste respektera varandras religion och religionsutövning.
Hur känns det att vara jude?
När jag uppmanar till frågor, kommer ofta frågan om hur det känns att vara jude idag. Det går inte att undvika att tala om den känsla av utsatthet och orättvis behandling som judar utsätts för idag. Men antisemitismen är ofta omskriven till antisionism, hat till den judiska staten Israel. Eleverna måste göras uppmärksamma på att orättvis och felaktig kritik av Israel är den nya tidens antisemitism.
Reaktioner på undervisningen
Det är roligast att resonera och berätta för eleverna direkt i skolsalen och den tiden återkommer framöver. Någon gång har en elev med föräldrar från Mellanöstern, blivit upprörd när jag visat den israeliska flaggan med Davidsstjärnan, men då är det desto mer spännande att samtala om vad som upprör. Det blir alltid applåder som tack för att jag tog mig tid, men egentligen är det minst lika givande för föredragshållaren, tror jag.
