-Den traditionella undervisningen har varit av typen ”Nu ska vi lära oss om judar. Här har ni Anne Franks dagbok och här ser ni en bild av Klagomuren.” Men vi vill berätta om hur det är att vara ung jude i Sverige idag, berättade Hanna.
Boken kan lärare beställa gratis på www.utbudet.se för att använda i undervisningen i samhällskunskap och religion.
Dialogen leddes av Lena Hartvigsson, som inledningsvis förde in samtalet på antisemitismen i Sverige idag. Den värsta antisemitismen stöter de på i sociala medier, där klart judehatiska inlägg ofta inte tas bort, trots påpekande.
Elin Meuchas, är 18 år och aktiv i Jönköpings lokalavdelning av JUS. Hon tycker det på ett sätt var coolt att vara den enda juden i klassen, men saknade samtidigt fler judiska kompisar.
-Utbilda dig själv och att stå upp, sammanfattade Elin om hur man bemöter och förhindrar antisemitism
Hon hoppas att fler ”läser, tar in och bryr sig” om berättelserna om Förintelsen. Samtidigt önskar hon att judar ska förknippas med roliga och trevliga saker, istället för att oftast sammankopplas med antisemitism och förföljelse.
Dialogen kom även in på olika uppfattningar inom judendomen, den judiska kulturen och identiteten.
-Att vara jude är att vara en del av en religion, en etnicitet, ett folk och en kultur – allt på en gång. Och man kan inte ta bort någon av de delarna oavsett hur man själv praktiserar judendomen, förklarade Hanna. Allt hänger ihop oavsett om man är religiös eller ateist, oavsett om man har konverterat eller är född jude.
Ungdomsförbundet JUS är partipolitiskt obundet och arbetar för att skapa tolerans, acceptans och förståelse för den judiska unga minoriteten och att främja judiskt barn- och ungdomsliv i Sverige.
