Antisionism är den nya antisemitismen. har rabbi Jonathan Sacks en gång konstaterat, och många med honom. I den nya antisemitismen är Israel juden. Men frågan är i vilken utsträckning traditionell forskning om antisemitism förmått ta in detta?
JNS berättar om en ny svenskledd studie som ger den första vetenskapliga indikationen på att tidigare sätt att mäta antisemitism inte fångar vad som händer i de europeiska samhällena.
Forskningen, ledd av professor Christer Mattsson vid Göteborgs universitet, visar med andra ord att traditionella index systematiskt missar den form av judehat som numera paketeras som ”antisionism”.
Studien omfattar runt 9 000 personer i Sverige, Storbritannien och USA. Upplägget var enkelt: ena gruppen fick klassiska antisemitiska påståenden om judar, den andra identiska påståenden där ”judar” helt enkelt byttes ut mot ”sionister”.
Resultatet är lika tydligt som det är oroande. När ordet ”judar” användes höll endast 5–10 % med. Men när exakt samma påståenden handlade om ”sionister” blev svaren i princip neutrala — lika många instämde som tog avstånd.
Det Mattsson visar är att antisemitism inte har minskat. Den har bara bytt ord. Hatet är detsamma, men språket har blivit socialt mer acceptabelt.
Detta innebär, menar Mattsson, att etablerade mätningar som Anti-Defamation Leagues globala index grovt underskattar antisemitismens omfattning. De fångar helt enkelt inte hur judehatet flyttat in bakom antisionistisk retorik.
Studien, Measuring Contemporary Antisemitism: Evidence from a Survey Experiment and List Experiment, är ännu opublicerad men presenterades vid European Jewish Associations konferens i Kraków.
Som exempel lyfter Mattsson fram Sverige: ADL:s senaste Global 100 fann enbart 5 % antisemitiska attityder, samtidigt som EU:s byrå för grundläggande rättigheter 2024 visade att över en tredjedel av svenska judar utsatts för trakasserier och 6 % för fysiska attacker.
En del av skillnaden förklaras av att antisemitism är koncentrerad till vissa grupper. Men även med detta i åtanke menar Mattsson att mätmetoderna brister fundamentalt. Hans data pekar på samma slutsats: antisemitism kläs allt oftare i antisionistiska ord — och därför förminskas den i den statistik som politiker och medier lutar sig mot.
Läs hela texten hos JNS: Study challenges how antisemitism is measured
