”Vad är en vapenvila? Frågan kan verka enkel. Men när Godmorgon världen i söndags rapporterade om Mellanöstern visade det sig att svaret – och rapporteringen – var allt annat än enkel. Eller ens korrekt.” Ulf Cahn skriver:
Svaret på frågan i rubriken kan tyckas enkel: en vapenvila är ett avtal om paus i strider mellan två eller fler stridande parter, syftande till fred längre fram i tiden. Är det svårare än så?
Kanske. När Godmorgon världen i Sveriges Radios P1 nu i söndags skulle tala om vapenvilan, eller egentligen vapenvilorna, i Mellanöstern, så blev det inte särskilt balanserat eller neutralt. Dessutom missade man flera mycket viktiga fakta.
Inslaget inleds med att man säger att USA bombade Iran natten mellan lördagen och söndagen, trots vapenvilan mellan USA och Iran. Man underlåter att berätta varför. Beskrivningen blir som den ofta blir i olika medier när strider där Israel är inblandat ska förklaras. Man börjar med reaktionen, inte med aktionen. I detta fall: Irans attacker mot olika Gulfstater ignoreras, man talar enbart om USA:s svar på dessa attacker. När det gäller Israel är det nästan alltid på precis samma sätt. Man beskriver Israels svar på en attack, men inte attacken som föranledde Israels respons. Detta missleder ju lyssnaren totalt, som kan få för sig att det var USA (eller Israel) som inledde attacker, utan några föregående handlingar av t ex Iran eller Hizbollah.
I introduktionen säger man också att det är krig mellan Israel och Libanon. Det är helt enkelt inte sant. Israel och Libanon har slutit ett avtal om att Hizbollah måste avväpnas. Man är alltså överens om det. Det ska enbart finnas en armé i Libanon, inte två, och det är Libanons armé – inte Hizbollahs. Kriget är mellan Israel och Hizbollah, och det vet självfallet programledaren och reportrarna. Eller borde veta.
Godmorgon världen har med sig två korrespondenter i sändningen: Lorin Ibrahim som rapporterar från Erbil i Kurdistan och Lina Malers från Beirut, Libanon. Lorin Ibrahim är någorlunda balanserad. Hon beskriver att Iran och USA attackerat varandra, att båda anklagar varandra för att ha brutit vapenvilan och att man i Kurdistan är oroliga för att strider ska nå dit. Hon kunde förstås ha sagt att Iran inledde med att attackera Gulfstaterna varefter USA besvarade attackerna.
Lina Malers sköter sitt jobb betydligt sämre. Hon ska rapportera om vapenvilan mellan Israel och Hizbollah, men lyckas med konststycket att helt utelämna Hizbollah ur sin rapport. Utom i slutet, då hon konstaterar att ”bedömare” ser det som orealistiskt att en större avväpning av Hizbollah ska kunna ske.
Innan dess har hon berättat om oupphörliga attacker från Israel mot södra Libanon, Bekaadalen och Beirut. Det är bättre under vapenvilan men attacker pågår fortfarande. Hon berättar om kulspruteeld i södra Libanon men utan att berätta vilka som strider, nämligen Israel och Hizbollah. Hon beskriver skadade och dödade i Beirut, men utan att nämna att det är där Hizbollahs ledningscentral finns. Som Lina Malers beskriver dagens situation, där enbart israeliska attacker och libanesiska offer beskrivs och ingenting annat, framstår det som att Israel strider mot civila. Det finns ingen stridande motpart i hennes värld. Men det är ju inte sant. Och Hizbollah nämns som sagt knappt alls.
Lina Malers citerar amerikanska universitet i Beirut som pekar på att de olika vapenvilorna enbart stoppat strider för stunden men inte ”tagit bort” orsakerna till att striderna återkommer. Nej, det är klart. En vapenvila är inte fred. En vapenvila är just en tillfällig lösning. Frågan är vad man gör sedan. Och det är klart, med Hizbollah kvar i Libanon som en stat i staten, som Libanons regering och armé inte har makt att avväpna, och som FN och världen inte heller arbetar för att bli av med, trots flera FN-resolutioner och FN-styrkan UNIFIL på plats, så finns orsaken till striderna kvar.
Libaneserna vill ha fred i sitt land. Det vill Israel och israelerna också. Alla vill detta, utom Hizbollah och förstås Iran, som finansierar och beväpnar dem. Lina Malers borde kanske peka på anledningarna till dagens situation?
Godmorgon världen borde också peka på vad just vapenvila betyder för t ex Iran, Hizbollah och i den muslimska världen. Jag talar om termen ”hudna”, som är en idé som går tillbaka ända till Muhammed år 625 när han strider på Arabiska halvön för att sprida islam. När Muhammeds armé är för svag för att besegra sin fiende, sluter han en ”hudna”. Betydelsen är att när du är svag och inte kan vinna, då sluter du en ”hudna”. Meningen är inte att sträva mot fred, utan att återhämta sig, få fler soldater, fler vapen, för att sedan återuppta kriget.
Detta är just vad Iran, Hizbollah, Hamas och andra islamistiska rörelser håller på med. När de är försvagade och inte kan vinna för stunden, då sluter de en ”hudna”. Syftet är aldrig att nå fred utan att återuppta krig när man blivit starkare igen.
Det hade varit klädsamt om både Godmorgon världen och andra medier och journalister satt sig in i detta och rapporterat om det. Som det är nu blir lyssnare och tittare lurade av de beskrivningar och förklaringar av dagens situation som ges, vare sig det handlar om kriget mellan USA och Iran eller mellan Israel och Hizbollah.
Ulf Cahn
