Eurovision (egentligen EBU) stoppar värdskap för länder i konflikt – reglerna ses som riktade mot Israel. Nästa tävling kommer dessutom att delvis krocka med en viktig israelisk minnesdag.
Europeiska radio- och TV-unionen (EBU) har infört nya regler som i praktiken hindrar länder mitt i väpnade konflikter eller känsliga geopolitiska situationer från att arrangera Eurovision Song Contest, även om de skulle vinna tävlingen. Reglerna tolkas brett som ett svar på att Israel två år i rad kommit tvåa – och därmed potentiellt kunnat bli värd 2028 – mitt under pågående krig i Gaza, Libanon och spänningar med Iran.
Vad de nya reglerna säger
EBU kan utse en annan deltagande public service-broadcasters att arrangera tävlingen om vinnaren bedöms oförmögen.
Om ”väpnad konflikt, känslig geopolitisk situation eller annan situation väsentligt påverkar säkerhet, trygghet eller stabilitet i den omedelbara regionen” får den berörda broadcastern inte vara värd nästa år, även om dess bidrag vinner.
Undantag är möjligt om EBU är övertygad om att säkerhet, integritet, kontinuitet och smidig genomförande ändå kan garanteras.
”Omedelbar region” definieras som landet och/eller angränsande territorier där situationen har direkt och väsentlig påverkan på säkerhetsläget.
Undantag har gjorts förr. Normalt är det vinnarlandet som står värd året därpå, men det finns precedens för avsteg: Ukraina vann 2022 men tävlingen 2023 hölls i Storbritannien på grund av kriget, och Israel avstod självt värdskapet efter dubbla vinster 1978 och 1979.
Flera public service-bolag har under flera år pressat för att stänga av Israel från Eurovision på grund av kriget mot Hamas i Gaza. Efter en omröstning förra året om reformer av röstsystemet – som många såg som en proxy för att godkänna Israels fortsatta deltagande – hoppade fem länder av i protest: Irland, Island, Nederländerna, Slovenien och Spanien (där Spanien är en av ”Big Five” som bidrar med stora summor). Eurovisionschefen har sedan sagt att ytterligare omröstning om medlemskap inte kommer att hållas inför nästa års tävling.
Eurovision pekar ut Burgas som värd 2027 – datumen krockar med Israels minnesdag
Eurovision-arrangörerna har meddelat att nästa års tävling hålls i Burgas, Bulgarien, den 11, 13 och 15 maj – tidpunkter som väntas få Israel att begära att få uppträda i den andra semifinalen för att undvika att hamna på landets minnesdag. Det är första gången Bulgarien står värd, efter att Dara vunnit årets tävling i Wien med ”Bangaranga”.
Datumkrocken och Israels förväntade begäran
Den första semifinalen är schemalagd till kvällen mellan Israels minnesdag (Yom HaZikaron) och självständighetsdag (Yom HaAtzmaut).
Israel har tidigare beviljats undantag för att slippa uppträda eller repetera på minnesdagen; senast skedde detta 2016 i Stockholm.
Eftersom Eurovision alltid hålls i maj är överlappningen inte ovanlig, men den blir känslig när det gäller Israels deltagande.
Terrordrabbade Burgas vann över Sofia
Burgas, en populär semesterort för israeler med direktflyg från Tel Aviv (bland annat via Israir och Bluebird Airways), valdes framför huvudstaden Sofia efter en ”komplex” utvärdering som täckte alla EBU-krav, enligt Milena Milotinova, generaldirektör för Bulgariens public service-bolag BNT.
Att just Burgas nu blir skådeplats är en av tävlingens bittra ironier. Staden är sedan länge en populär semesterort för israeler, med direktflyg från Tel Aviv via både Israir och Bluebird Airways – men det var också här en Hizbollah-terrorist år 2012 sprängde en buss full med israeliska turister utanför flygplatsen. Fem israeler och deras bulgariske chaufför dödades, uppemot 35 personer skadades. Attacken ledde till att EU svartlistade Hizbollahs ”militära gren” som terrororganisation. Att EBU samtidigt inför nya regler som ska hindra länder i ”känsligt säkerhetsläge” från att arrangera tävlingen – med Israel som det tydligaste syftet – medan tävlingen själv nu förläggs till en plats där israeler mördats av just den terrorism landet försöker skydda sig mot, säger en del om hur konsekvent säkerhetsresonemanget egentligen är.
”Tittarraset” som inte var ett tittarras
Samma vecka presenterade EBU också tittarsiffrorna för 2026 års tävling: 131 miljoner, ner från 166 miljoner året innan, sedan fem länder bojkottade tävlingen på grund av Israels medverkan. Men EBU:s egen statistik visar att nedgången till stor del förklaras just av att de bojkottande ländernas tittarsiffror föll bort. Samtidigt fortsatte tävlingen att växa digitalt: tittarandelen bland unga 15–24 år ökade jämfört med året innan, och antalet länder som röstade steg till 148, två fler än 2025.
Publiken som faktiskt fick se tävlingen fortsatte alltså att titta och rösta ungefär som vanligt – det är bojkotten från fem sändningsbolag som syns i siffrorna, inte en europeisk allmänhet som vänt Israel ryggen.
–
Se även tidigare beslut, december 2025:
EBU under press – nya regler ska minimera Israels framgångar i Eurovision
