Med det här valresultatet kommer de svenska judarnas utsatthet att bli ännu värre. Det som nu krävs är att samtliga övriga riksdagspartier drar en stenhård röd linje och vägrar normalisera vänsterpartiet, skriver Alicia Bengtsdotter.
Det pågår en djupt oroande utveckling i Sverige, där gränsen mellan legitim Israelkritik och rent, ohöljt judehat helt har suddats ut. Många är de röster som länge varnat för hur det judiska folket och staten Israel demoniseras i den offentliga debatten. Men efter riksdagsvalet 2026 står vi inför ett nytt och skrämmande paradigm: ett riksdagsparti har i praktiken vunnit enorma väljarmarginaler parallellt med att de avslöjats husera öppna antisemiter.
Under valrörelsen skakades Vänsterpartiet av upprepade, systematiska avslöjanden. Granskningar visade att dussintals av partiets kandidater spridit grovt judehat, hyllat terrorstämplade organisationer som Hamas och delat hårresande antisemitiska konspirationsteorier.
Partiledningen hävdade länge att de var ”helt trygga” med sina listor, för att sedan – när det hela uppmärksammades alltför brett – tvingas utesluta kandidater och dra tillbaka hela kommunlistor.
Trots detta har partiet skördat enorma framgångar. Det borde inte vara möjligt men så är det. Varför?
Svaret står att finna i de demografiska och politiska skiften som skett i Sveriges utsatta områden. Vänsterpartiet har lyckats kapitalisera på det vakuum som uppstod när det islamistiska Partiet Nyans kollapsade och backade stort. Genom att inta en ensidig och extrem antiisraelisk hållning, och kampanja på bland annat arabiska, har Vänsterpartiet lyckats dammsuga upp dessa röster.
Titta på de faktiska röstsympatierna i valdistrikten:
I Rinkeby mellersta i Stockholm gjorde Vänsterpartiet ett historiskt chockval och landade på svindlande 57,0 procent i riksdagsvalet – en ökning med otroliga 28,8 procentenheter. I Rinkeby C nådde partiet 51,0 procent.
Liknande mönster med extrem V-dominans syns i Rosengård i Malmö och i specifika stadsdelar i Göteborg, där partiet rusat fram med tvåsiffriga ökningar.
Det här är inte en slumpmässig framgång baserad på traditionell vänsterpolitik om skatter eller välfärd eller, som bland annat Aftonbladet hävdar, för att andra partier har ”glömt förorten”. Det är tvärtom resultatet av en cynisk strategi där man flörtat med väljargrupper där antiisraeliska och antijudiska stämningar är djupt rotade.
Genom att vägra ställa sig bakom IHRA:s (International Holocaust Remembrance Alliance) definition av antisemitism har Vänsterpartiet skapat en frizon där judehat tillåts maskeras som ”antisionism” och legitim Israelkritik.
Utan dessa massiva väljarströmmar från områden som Rosengård och Järva – röster som i mångt och mycket tidigare lades på Nyans eller Socialdemokraterna – skulle vi inte ha det valresultat vi ser i dag. Blockbalansen i svensk politik styrs nu i förlängningen av en väljarbas som mobiliserats genom hat mot Mellanösterns enda demokrati.
Det är fullkomligt oacceptabelt att judar i Sverige tvingas leva under ständigt hot, dölja sina symboler och se politiska företrädare som relativiserar terror och sprider nidbilder belönas i valurnorna. Med det här valresultatet kommer utsattheten att bli ännu värre. Det som nu krävs är att samtliga övriga riksdagspartier drar en stenhård röd linje. Att normalisera ett parti som växer genom att blunda för judehatet inom de egna leden är ett svek, inte bara mot Sveriges judar, utan mot hela det demokratiska samhället.
/Alicia Bengtsdotter
