Nästan tre år efter den 7 oktober vinner Israel kriget mot sina fiender, menar den brittiske författaren Douglas Murray, även om landet har förlorat kampen om opinionen. Den avvärjda flygkatastrofen på väg till Tel Aviv i onsdags visar just detta, skriver han i en artikel som här återges av Kjetil Ravn Hansen (KRH) för MIFF i Norge.
Ett Flydubai-plan på väg från Dubai till Tel Aviv tvingades i onsdags nödlanda i Saudiarabien. Andrepiloten hade knivhuggit kaptenen och försökte enligt israeliska myndigheter störta planet med 174 människor ombord. Tre israeliska passagerare stormade cockpit tillsammans med besättningen och övermannade honom. Därefter tog Flydubai-piloter som reste som passagerare över och landade planet säkert. Motivet är ännu inte klarlagt. Israels utrikesministerium kallar händelsen ett terrorförsök, medan premiärminister Benjamin Netanyahu sade till CBS News att den mer liknade ett självmordsförsök än en kapning.
I en ny kommentar i The Free Press utgår Douglas Murray från dramat. Han drar paralleller till passagerarna på United Flight 93, som gjorde motstånd mot kaparna den 11 september 2001. Han påminner också om flygkapningarna som drabbade israeliska passagerare på 1970-talet. Men framför allt pekar händelsen mot något större, skriver Murray: Israel och västvärlden är fortfarande i krig med radikala islamister, och det är ett krig de är på väg att vinna.
Vinner militärt, förlorar PR-kriget
Murray medger att det kan verka motsägelsefullt att tala om seger. Varje dag hävdas det i nyheterna och på nätet att Israel har förlorat kriget. Ändå står han fast vid det han skrev för ett år sedan: Israel vinner militärt, även om landet har förlorat PR-kriget ute i världen. Den kampen är viktig, men inte lika viktig som själva kriget, menar han.
”Det är bättre att vinna det militära kriget och förlora PR-kriget än tvärtom”, skriver Murray.
Irans ring av eld
Enligt Murray ägnade den iranska regimen flera decennier åt att omringa Israel med väpnade proxygrupper: Hamas i Gaza, Hizbollah i Libanon och andra grupper i Syrien, Irak och Jemen. Raketlagren i Libanon skulle i första hand avskräcka Israel från att angripa Irans kärnprogram. Programmet var regimens kronjuvel, skriver Murray, och enligt honom låtsades regimens försvarare i väst i åratal att det inte pågick.
Med kärnvapen trodde regimen att den skulle bli oantastlig, både gentemot den egna befolkningen och omvärlden. Det som omintetgjorde planen var enligt Murray en enda felberäkning: Hamasledaren Yahya Sinwars attack den 7 oktober 2023.
Länk för länk
Efter nästan tre års krig kan man nu se hur grundligt Irans planer har krossats, menar Murray. Netanyahus regering monterade ned den iranska axeln länk för länk.
Först Hamas. Det skedde trots ständiga påtryckningar för att stoppa kriget, inte bara från Europa utan också från Joe Bidens Vita hus. När Israel gick in i Rafah, som Murray beskriver som Hamas sista fäste, varnade många för en massaker. Den uteblev, skriver Murray. Sinwar dödades i Rafah i oktober 2024. Hamas politiske ledare Ismail Haniyeh hade redan dödats i Teheran i juli samma år.
Sedan Hizbollah, som gick in i kriget redan den 8 oktober 2023. Enligt Murray ville dåvarande försvarsministern Yoav Gallant slå till mot Hizbollah omedelbart, eftersom organisationen var den starkaste fienden. Netanyahu tvekade däremot inför att strida på två fronter. Netanyahus linje lönade sig, menar Murray. I september 2024 kom personsökar- och walkie-talkie-attackerna, som enligt Murray dödade eller lemlästade tusentals Hizbollahmedlemmar. Kort därefter dödades Hizbollahledaren Hassan Nasrallah och stora delar av toppledningen i en israelisk attack. Netanyahu befann sig då i New York för att tala i FN.
Till sist Iran. Israeliska stridsflygplan slog ut stora delar av Irans luftvärn och banade i juni 2025 väg för amerikanska B-2-bombplan mot de viktigaste kärnanläggningarna. Iran hade ändå kvar viss kapacitet och vägrade samarbeta, så USA och Israel återvände. I de anfall som inleddes den 28 februari i år dödades högste ledaren Ali Khamenei, enligt NPR.
I dag är regimen svag, skriver Murray. Ledarna drar sig för att visa sig offentligt, och ekonomin har fått ryggen knäckt av de sanktioner som USA:s finansminister Scott Bessent har infört. Hela det terrornätverk som Iran har byggt upp sedan 1979 har tvingats på knä. Om nådastöten kommer utifrån eller inifrån återstår att se, men regimen har aldrig stått svagare, menar han.
Sinwars felberäkning
Murray kallar Sinwar en psykopat som troligen hade startat kriget oavsett. Men attacken den 7 oktober var enligt hans uppfattning ett av historiens största militära misstag. Alla som stod bredvid eller över Sinwar i befälskedjan är nu döda. Varken Hamas, Hizbollah eller Iran förmår längre strypa Israel. För tre år sedan hade en sådan rad segrar varit otänkbar, men i dag är det vardagsnyheter, skriver Murray. Att en stor del av gisslan till slut kom hem levande beskriver han som en seger av bibliska dimensioner.
Kampen om de unga
Bara en del av kriget har gått förlorad, enligt Murray: kampen om opinionen, särskilt bland unga. Det är oroande, men inte förvånande, skriver han. Murray pekar på Qatar, som han beskriver som en regim med terrorkopplingar. Han menar att landet har varit mycket skickligt på att påverka världsopinionen genom Al Jazeera och mer dolda propagandakanaler. Redan från oktober 2023 anklagades Israel för folkmord i Gaza, och Murray kallar anklagelsen en lögn. Stora delar av världen har ändå trott på den. Svaga regeringar, som den brittiska, har upprepat den för att blidka delar av sina egna väljare, skriver han.
Detta blir deras problem under de kommande åren, menar Murray. Tills vidare är det som hände i luften över Saudiarabien i onsdags en bild av kriget sedan den 7 oktober. Israelerna förstod att livet stod på spel, grep själva in och avgjorde utgången. Nu måste resten av västvärlden välja om den vill följa Israels exempel eller låta terrorn styra framtiden, avslutar han.
___
Om Douglas Murray
Murray är brittisk journalist och författare, bosatt i New York. Han är kolumnist i The Free Press och skriver även för The Spectator. Han har skrivit åtta böcker, bland dem On Democracies and Death Cults (2025) – översatt till svenska av Nopolar Publishing.
/KRH
