På fredagsmorgonen trädde vapenvilan i kraft på Gazaremsan efter nästan sju veckors strider. Den tillfälliga vapenvilan är ett avtal mellan Israel och Hamas som innebär att 50 israeliska kvinnor och barn som har hållits som gisslan av Hamas sedan den 7 oktober ska friges.
Gisslan kommer att släppas under flera dagar. De första i gisslan är planerade att släppas på fredag klockan 15:00 svensk tid, men ingen vet om tidsfristerna kommer att hållas. Förutom att gå med på en vapenvila måste Israel också släppa över 150 palestinier som sitter fängslade i israeliska fängelser, många dömda för allvarliga brott, för att befria gisslan.
Planerna kan ändras
Men för närvarande vet ingen om Hamas kommer att uppfylla de löften de har gett. De kan snabbt ändra planerna för att terrorisera Israel och familjerna till dem som nu väntar på att deras nära och kära ska återvända hem.
Det är viktigt att komma ihåg vem som är den tvivelaktiga partnern i denna överenskommelse, i huvudsak Hamasledaren i Gaza, Yahya Sinwar. Hans löften är svåra att lita på. Det är helt uppenbart att han har två mål med förhandlingarna: Att förlänga vapenvilan i hopp om att fientligheterna inte kommer att återupptas och att tillfoga den israeliska allmänheten maximal psykologisk terror, skriver kommentator Amos Harel i Ha’aretz.
Hamas håller Israel på tortyrbänken
Vapenvilan kommer initialt att vara i fyra dagar, men den kan förlängas med en extra dag varje gång tio nya av gisslan släpps. Med största sannolikhet kommer Hamas att på olika sätt försöka förlänga vapenvilan så länge som möjligt, både för att använda vapenvilan för att omorganisera och för att hålla Israel kvar på tortyrbänken.
Ytterligare 190 gisslan kvar
Även om de första 50 gisslan släpps enligt överenskommelse kommer Hamas och andra terroristgrupper på Gazaremsan fortfarande att ha ytterligare 190 som gisslan.Israels krigskabinett och säkerhetsetablissemanget ville till en början inte träffa en överenskommelse med Hamas, men i början av veckan ska de ha blivit för en överenskommelse. I onsdags godkände regeringen det.
Familjerna till de nästan 240 gisslan har stor sympati och stöd i det israeliska samhället och utan en viss lindring av deras lidande hade det blivit svårare att få stöd för den fortsatta militära kampanjen i Gazaremsan. En stor del av allmänheten anser att Israel måste ta vara på de möjligheter som uppstår för att få så många gisslan frigivna som möjligt.
Men även om de första 50 gisslan nu skulle återlämnas finns det för närvarande inget som tyder på ett lyckligt slut snart. Männen hålls fortfarande fångna och många familjer kommer därför fortfarande att vara åtskilda. Och ingenting är känt om gisslans fysiska och psykiska tillstånd och hur de har behandlats i fångenskap.
Ändras den israeliska opinionen?
När denna bild klarnar kommer reaktionen troligen inte att vara lättnad, utan troligen ett hårdare krav från de flesta israeler på ännu häftigare krigföring mot Hamas, skriver Harel i sin kommentar.
Den israeliska ledningen har gjort det helt klart att efter vapenvilan kommer striderna mot Hamas att börja igen. En tillfällig paus i striderna kommer också att tillåta det israeliska försvaret att organisera sig för en ny offensiv i den södra delen av Gazaremsan. Fram till nu har markinsatserna pågått i norra Gaza.
Khan Yunis nästa?
Just nu verkar det råda bred enighet bland både den politiska och militära ledningen om en större markoperation även i södra Gaza. Man tror att bland annat Hamas-ledarna gömmer sig i Khan Yunis.
En sådan operation kan ta månader och har två utmaningar: För det första är Hamas kvarvarande militära kapacitet samlad här. För det andra finns nästan två miljoner palestinier här. Det uppskattas att det finns mindre än 80 000 palestinier kvar i norra Gaza. IDF har pratat om att skapa säkra zoner i söder, men det kanske inte är möjligt, skriver Ha’aretz-kommentatorn.
Fokus på 50 i gisslan
Men nu ligger fokus på att få de första 50 av de närmare 240 gisslan som hålls av terroristgrupperna i Gaza frigivna. De frigivna kommer att tas om hand av vårdpersonal, psykologer och ett stort stödsystem. Sjukhuset ska också utreda om de har blivit utsatta för sexuella övergrepp.
