Expressen upprepade i fredagens papperstidning Aftonbladets grepp, att publicera en artikel som beskriver kriget mot Hizbollah, helt utan att låtsas om terrororganisationens existens. Texten har mindre gemensamt med nyhetsjournalistik och påminner mer om en ren partsinlaga.
Ett känslosamt reportage från en sydlibanesisk badstrand i Tyr gav oss drygt 600 ord om de israeliska attackerna mot södra Libanon, men nästan ingenting om varför de sker. I artikelns första nätupplagor (14/7) nämns Hizbollah inte vid namn, dess existens antyds inte ens. Inte heller i pappersupplagan (17/7). (Se dock avslutande uppdatering).
Kvar i berättelsen finns desto fler ord som *Israel* och *bomber* – som nämns ett tiotal gånger vardera. Kvar finns också den falska bilden av att Israel bombar för bombandets egen skull, som för att plåga den libanesiska befolkningen. Det blir läsarens självklara slutsats efter att ha läst artikeln i Expressen.
Varför pågår konflikten med Hizbollah?
Ur israelisk synvinkel är kontexten avgörande: Hizbollah öppnade eld mot Israel den 8 oktober 2023, dagen efter Hamas massaker, utan att Libanon var angripet, och tvingade tiotusentals israeler på flykt från norra Israel. Södra Libanon, inklusive Tyr-området, var och är enligt Israel genomsyrat av Hizbollahs militära infrastruktur. Därmed hade också de attacker mot Mansouri som Expressen beskriver som oförklarliga, i själva verket en offentligt redovisad förklaring: IDF uppgav att man slog mot Hizbollah-operatörer som flyttade pansarvärnsrobotar in i en byggnad i orten.
Varför bomberna faller är alltså ingen hemlighet – förklaringen finns hos den part som Expressen helst inte nämner. Hizbollah vägrar öppet att avväpnas: gruppen har kallat den libanesiska regeringens avväpningsbeslut ”en allvarlig synd”, och dess ledare Naim Qassem har kallat kravet att koppla israeliskt tillbakadragande till avväpning för en farlig proposition som korsar alla röda linjer.
Israels utrikesdepartement konstaterar samtidigt att omfattande Hizbollah-infrastruktur kvarstår söder om Litanifloden och att gruppen ”återupprustar snabbare än den avväpnas” – med iranskt stöd.
Detta är kärnan i konflikten.
Dålig journalistik – effektiv propaganda
Texten skildrar konsekvenserna av kriget, och tar tag i läsaren känslomässigt, men utelämnar systematiskt krigets orsaker och den andra parten, och dess motiv. Det finns således mycket att invända mot artikelns journalistiska metod:
- israeliska källor undviks – förutom i det svepande ”Israel anser att armén har full handlingsfrihet och kan agera mot misstänkta hot”, som skapar fler frågetecken än det rätar ut;
- siffrorna om skadade byggnader kommer från kommunen utan oberoende verifiering;
- formuleringen ”de raderar våra fina minnen” får stå oemotsagd som beskrivning av avsikt (att Israel bombar för att utplåna minnen), fastän det är en tolkning; och
- den enda antydda förklaringen till att ett hus träffats – generatorerna – är intervjupersonens spekulation.
Inga av de återgivna anklagelserna ifrågasätts eller problematiseras ens i en bisats av skribenten, utan används tvärtom skickligt för att måla en negativ bild av Israel.
–
Uppdatering:
I en ny version av artikeln på hemsidan la Expressen till två meningar: ”Området kring Tyr är historiskt ett starkt fäste för Hizbollah. Israel anger det som skäl till varför militären riktar sina attacker dit.” Att kontexten över huvud taget nämns är ett framsteg – och en tyst bekräftelse på att den saknades.
Men det bekräftar också den bias artikeln gjort sig skyldig till: ordvalet ”historiskt” skjuter Hizbollahs närvaro bakåt i tiden, som vore den ett arv och inte en pågående militär verklighet.
Medan ”Israel anger det som skäl” skapar distans till förklaringen – som en israelisk uppgift, aldrig prövad av tidningen. Jämför med hur reportaget hanterar allt annat: de raserade husen, de dödade, kommunens siffror återges som fakta, medan Israels motiv reduceras till ett påstående. Skepsisen är, som förut, enkelriktad.
Och i pappersupplagan som kom tre dagar senare är Hizbollah återigen struket ur texten.
/AE
