Allt som Israels försvarsstyrkor (IDF) har etablerat i Netzarim-korridoren är tillfälligt, men det mesta tyder på att de kommer att förbli här under lång tid.
En del tror att korridoren är ett förhandlingskort i en gisslanöverenskommelse med Hamas. Men utsikterna om att släppa de återstående 100 gisslan ska släppas avtar allt mer och då har militären utökat sin närvaro här.
Namnet Netzarim, kommer av den tidigare judiska orten på Gazaremsan som försvann när premiärminister Ariel Sharon 2005 ensidigt evakuerade alla 9 000 judar som bodde i 29 byar på Gazaremsan. Numera kallas den oftast för Be’eri-korridoren, efter det israeliska gränssamhället som attackerades den 7 oktober. Där utförde 70 terrorister från Hamas Al Qassambrigaderna en massaker på 130 av invånarna. Bland annat mördades den kände fredsaktivisten Vivian Silver.
I början av Israels markoffensiv mot Hamas i slutet av oktober 2023 var korridoren bara spåren efter stridsvagnar som trängde in i Gaza från öster och nådde kusten söder om Gaza City.
Sedan gjorde IDF en fyra mil lång väg för att kontrollera flödet av palestinier. Inte alla av de civila hörsammade ordern att evakuera norra Gazaremsan, för att inte komma till skada i striderna. Andra fick inte lämna området för Hamas eller var oroliga för förhållandena i de humanitära zonerna.
Vägen längs korridoren asfalterades så småningom och området runt förvandlades till en buffertzon, som nu är 13% av Gazaremsans totala yta, för att hindra Hamas attacker. Ibland används vägen av hjälptransporter till civila.
Militären har varit tvungna att ta bort ett stort antal hus, som användes av terroristerna för angrepp. Upp emot tjugo små militära baser har anlagts för de militära enheterna. Härifrån gör man också räder mot Hamas och en av dem var räddningsaktionen av fyra i gisslan i juni.
Räderna är ”baseras på underrättelser om koncentrationer av terrorister och terrorinfrastruktur”, säger överstelöjtnant Omri till The Times of Israel.
Varför så bred korridor?
Motivet till varför korridoren har utökats så mycket är att man ”måste bygga säkerhetszoner… Du måste skydda soldaterna. Du måste skapa ett område från vilket du kan ha tillräckligt med tid för att svara om [fienden] försöker attackera. Tidig varning är orsaken”, sa överstelöjtnant Omri. Det är nu också så ovanligt med angrepp mot baserna att soldaterna här har slutat bära hjälm och skyddsväst.
Salah a-Din-vägen är Gazaremsans huvudväg i nord-sydlig riktning och i korsningen till Netzarimkorridoren ligger en av baserna. Även om basen innehåller allt man kan förvänta sig av en väl befäst position är ingenting permanent fäst vid marken. Byggnaderna vid baserna liknar förstärkta fraktcontainrar på hjul för att skydda mot splitter. Antennerna är fästa på betongfundament, istället för att grävas ner i marken. Bränsledepåerna är en stor container ovan jord.
Check-points
Basen fungerar också som en checkpoint för palestinier på väg söderut från norra Gaza, men väldigt få civila är kvar i norr nu. Civila palestinier har också korsat för att Hamas vill testa arméns svar. ”De vill se hur vi svarar, varifrån vi svarar, hur snabbt vi identifierade dem”, sa en soldat.
Angrepp från Hamas mot trupper i korridoren har blivit sällsynta, men när det sker är det med granatkastare från både söder och norr om korridoren.
Det finns en färdig plan att lämna området, om armén får order om det, men många i IDF tror inte att det kommer att hända inom överskådlig framtid.
Numera får soldaterna ta med sig in mobiltelefoner på Gazaremsan, vilket var förbjudet i början. Men markstyrkor som deltar i räder, får inte ha med sig telefoner från basen.
“Ju närmare kontaktlinjen du kommer, desto mer upplever du incidenter med prickskytteld eller RPG, säger vice brigadchefen.
”Vi ska utföra vad som krävs”
Några israeliska högerpolitiker har åter tagit upp frågan om nya judiska byar på Gazaremsan.
”Jag är inte intresserad av en politisk diskussion. Jag har ultraortodoxa soldater med mig, vänster och högerfolk. Politisk diskussion och politiska åsikter har ingen plats här – ingen”, svarade Omri på frågan om vad han tycker om frågan om nya judiska byar i Netzarim.
”Vi har ett uppdrag. Jag litar på min ultraortodoxa bror, jag litar på min vänsterbror och jag litar på min högerbror. De kommer alla att skydda min rygg, och jag kommer att skydda deras rygg, för vi är här tillsammans. Människors önskningar är människors önskningar. Alla har sin åsikt. Det är deras rättighet. Men det har ingen betydelse [på slagfältet].”
”Det finns en politisk nivå som bestämmer, en militär nivå som befaller, och vi ska utföra vad som krävs,” tillade han.
