Stå upp för Israel - bli medlem nu!

Ulf Cahn anställs som kommunikationschef hos MIFF Sverige.

Israelisk fyrabarnsmamma berättar om livet i Israels bortglömda krigszon

Lågor hotar den israeliska staden Kiryat Shmona på gränsen till Libanon den 3 juni 2024. (Foto: Flash90)
I nio månader har den israeliska staden Kiryat Shmonah varit en spökstad. Stadens invånare har drivits från sina hem av massiva raketattacker från Libanon. Medan världen har glömt bort norra Israel, berättar en israelisk fyrabarnsmamma hur hon kämpar för att upprätthålla en smula normalitet i en onormal tid.

Sedan massakern mot Israel den 7 oktober har norra Israel utsatts för massiva raketattacker från Libanon.

Värsta raketattacken sedan massakrerna mot Israel

Terrororganisationen Hizbollah har idag attackerat med mer än 20 drönare samt 200 raketer och missiler. Dagens attacker är de värsta sedan flera tusen terrorister stormade in i Israel från Hamaskontrollerade Gaza den 7 oktober 2023 och begick den värsta massakern på judar sedan Förintelsen.

Israels glömda krigszon

Bara under den senaste veckan har terrororganisationen Hizbollah attackerat norra Israel med mer än 300 raketer som har kostat 5 israeler livet och många skadade, men det har inte skapat rubriker i internationella medier. Över 70 000 israeler har blivit flyktingar i sitt eget land och ingen vet när de kommer att kunna återvända hem. Alla diplomatiska försök att trappa ner spänningarna har misslyckats, och Israels försvarsstyrkor (IDF) har slagit tillbaka flera infiltrationsförsök längs den libanesiska gränsen, skriver Israel Hayom.

Hizbollah stärks i Libanon och FN:s interimstyrka i Libanon (UNIFIL) har inte stoppat Hizbollahs milis längs gränsen.

Kiryat Shmonah – en bortglömd spökstad nära Libanon

I nio månader har den en gång så blomstrande och pulserande staden varit en spökstad, vars invånare fördrivits från sina hem av upprepade attacker från Hizbollah. Mitt i ett liv av kaos och osäkerhet finns berättelsen om Dr. Aviva Zrihan Weitzman.

Aviva har en doktorsexamen i socialt arbete och har ägnat sin karriär åt att hjälpa sitt samhälle som socialarbetare, lärare och forskare. Sedan 2009 har hon undervisat vid institutionen för socialt arbete vid Tel-Hai College, där hon utbildat nästa generations socialarbetare och främjat samarbete med regionens befolkning genom studentfältutbildning, mentorskap och gemensamma samhällsprojekt.

– Jag gör det jag gör för att jag tror att vi i akuta krissituationer måste fortsätta agera utan panik. Sedan massakern den 7 oktober har jag gjort allt från matlogistik till att hitta bostäder till familjer. Före massakern den 7 oktober var jag fokuserad på att förbättra livet för människor i mitt samhälle, så när massakern drabbade oss var jag redo att agera.

Aviva samordnar bland annat volontärinsatser som blivit en livlina för invånarna i norra Israel. Med sin kunskap om konsekvenserna av våld i hemmet, stress, trauma och motståndskraft förstår hon invånarnas behov:

– Jag älskar mitt lokalsamhälle och stannade kvar här efter att mina syskon lämnade området. Det är en del av mitt DNA att kämpa vidare – även i krig.

En familj utan hem

Aviva är mamma till fyra barn. I nio månader har hon kämpat för att upprätthålla ett visst sken av normalitet under en onormal tid. I nio månader har familjen bott på ett hotellrum i Tel Aviv och Aviva kan se konsekvenserna för sina barn.

– Min äldste son har avslutat sin militärtjänst i IDF och såg fruktansvärda saker i Gaza. Nu vill han resa utomlands för att komma bort från allt. När han återvänder hem kommer han att återvända till striderna som reservist i IDF. Som mamma vågar jag inte tänka på att min son skulle kunna hamna i strid med Hizbollah på vår bakgård.

Den glömda krigszonen

Sedan massakern av Hamas mot södra Israel den 7 oktober har norra Israel utsatts för mer än 7400 raket-, drönar- och artilleriattacker från Libanon. Aviva befarar att Kiryat Shmonah ännu inte har sett det värsta i en värld där medborgarnas lidande inte hamnar på förstasidorna i internationella medier. Norra Israel är ett lapptäcke av samhällen med judar, muslimer, kristna, druser och beduiner. De bor utspridda i byar, kibbutzer och städer. Aviva tror på mångfalden bland invånarna, vilket borde vara en styrka, gör det svårt att tillgodose allas behov.

De behöver återvända så fort som möjligt

Byborna upplever inte att deras oro och rädsla blir hörda. De boendes oro blir inte mindre av att man inte vet när de kan återvända hem och när livet i området kan återvända.

Gisslan i Gaza – en symbol för Israels kollektiva smärta

Under massakrerna den 7 oktober kidnappades 251 spädbarn, barn, kvinnor, äldre och män av beväpnade terrorister till Gaza. En del av dem släpptes i utbyte mot att Israel frigav flera hundra terrorister som dömts för allvarliga terrorattacker. Dessutom har Israel räddat ett fåtal gisslan från Hamasenklaven och flera gisslan har hittats dödade i Gaza. Ingen vet hur många av de återstående 120 gisslan som är vid liv. Forumet för gisslan och försvunna familjer arbetar outtröttligt för att få hem gisslan och stödja deras familjer.

Aviva arbetar både för att få hem gisslan och för att ge invånarna i norra Israel tillbaka säkerhet. Sedan massakern har hon blivit mer kritisk mot Israels politiska ledning.

– Oavsett vilka vi är och var vi bor i Israel har vi alla samma behov av fred och säkerhet.

Aviva är också orolig för den Israels vänstern, som enligt henne i allt högre grad lägger allt ansvar på högern och därmed stärker Israelhatarnas agenda att lägga all skuld för allt som är fel i världen på Israel och det judiska folket.

Sedan den 7 oktober har Aviva hjälpt äldre, handikappade och soldater i norra Israel. Hennes familj lagade tusentals måltider till soldaterna, tillhandahöll förnödenheter och kämpade för att hjälpa invånarna i Kiryat Shmonah och närliggande städer.

Världen har glömt norra Israel

Gaza har dominerat mediernas förstasidor, medan de israeliska invånarna i norra Israel har glömts bort. De internationella medierna har inte visat medborgarnas lidande. Nio månader utan sina hem, med massiva raketattacker från Libanon och skogsbränder står i skarp kontrast till denmassiva bevakning av andra konfliktområden. Varför har världen glömt bort krigszonen i norra Israel?

Avivas historia är Israels historia

Israel är bara lika stort som Skåne, Halland och Blekinge tillsammans och lever mitt i ett extremt fientligt grannskap. Fienderna står i kö för att utplåna världens enda judiska stat och Mellanösterns enda demokrati där minoriteterna har yttrandefrihet och religionsfrihet. I årtionden har Israel demoniserats av världen, men israelerna står fast vid sin rätt att leva ett tryggt liv i sitt land. På samma sätt är Aviva fast besluten att leva i säkerhet i sitt hem i norra Israel.

Samtidigt är Avivas berättelse också berättelsen om ett litet land med en komplex blandning av religioner, etniciteter och politiska attityder. Mitt i Israels mörkaste tider får vi inte glömma att Israels mångfald är dess största styrka.

Israel är under attack från Iran – visa ditt stöd nu!

  1. Bli medlem (från 4 kr per vecka)
  2. Donera till MIFF:s informationsarbete för Israel. Swish 123 331 82 19
  3. Beställ MIFF:s böcker – lämplig som gåva till både Israelvänner och Israelkritiker.
  4. Beställ broschyren ”Förstå Israel” med israelernas bästa argument.

Du kan läsa den här artikeln gratis tack vare MIFF:s över 13 100 medlemmar i Norge och över 450 medlemmar i Sverige. Men vi behöver stöd från många fler nu!

Ge en gåva här eller Swisha till 1233318219

Bli medlem