Här har vi samlat basfakta inför det stundande valet i Israel. Vilka är väljarnas viktigaste frågor, och vilka är partierna? Materialet är till stor del hämtat från guider hos Times of Israel och AP.
Kort om Israels valsystem
De israeliska väljarna väljer inte mellan kandidater, utan partier, och rent tekniskt mellan olika listor. Partierna kan samarbeta med varandra inför valen och i så fall innehåller en lista mer än ett parti.
Inför årets val nu på tisdag har valmyndigheten godkänt 38 listor, men bara ett tiotal av dem anses ha en chans att klara tröskeln på 3,25% och komma in i parlamentet Knesset. Dessa listor återfinns i en överblick längre ner på sidan.
Parlamentet Knesset har 120 platser varför det alltså krävs 61 mandat för majoritet. Mer om vad som händer efter valet hittar du längst ner.
Viktiga valfrågor 2026
Det finns en rad frågor som varit särskilt närvarande i just den här valrörelsen. Flera av dem hänger samman i viss mån, men de kan i stort punktas upp så här:
Det gäller ansvaret för 7 oktober 2023, där oppositionen kräver en oberoende statlig utredning, vilket den styrande koalitionen motsätter sig till förmån för en utredningsmodell med politiskt tillsatta ledamöter. Netanyahu pressas dessutom av anklagelser om att förvarnats om attacken.
Värnplikten för ultraortodoxa. Frågan om gynnande undantag för ultraortodoxa har debatterats även i tidigare sammanhang, men aktualiserats genom det utdragna flerfrontskrig som drabbat landet under den här mandatperioden. För den styrande koalitionen kompliceras frågan av att Netanyahu är beroende av de ultraortodoxa partierna Shas och UTJ.
Säkerheten. Alla israeliska val handlar i någon utsträckning om säkerhet, så även denna gång. Traditionellt har frågan gynnat Netanyahu – Mr Security – men denna gång är bilden mer splittrad. Notera dock att valet i mindre mån handlar om ’krig’ eller ’fred’.
De höga levnadsomkostnaderna. Mat och boende är kostsamt i Israel. Jämfört med Sverige är framför allt boendekostnaderna mycket högre.
Rättsstatens utformning. Förändringarna av bland annat domstolarnas roll är omdebatterade sedan tidigare, och frågan är om reformarbetet skall fortsätta eller rivas upp.
Därutöver är kriminaliteten i de arabiska samhällena en viktig fråga, framför allt för den väljargrupp som bor där.
Listorna och partierna
Enligt de sista mätningarna inför valet leder oppositionen före Netanyahus regeringskoalition, men ingen av sidorna samlar de 61 mandat som krävs för majoritet i Knesset.
Det är mycket som skiljer israeliska och svenska partier åt, men i några få fall är de med i samma internationella samarbetsorganisationer, och kan därmed sägas vara åtminstone besläktade: Likud har viss koppling till Moderaterna genom sitt medlemskap i IDU, och till Sverigedemokraterna genom att vara global partner i ECR. Yesh Atid är obeservatör i Liberala Internationalen, där Liberalerna och Centerpartiet ingår. Och Demokraterna är observatör i PES, samt med i Progressive Alliance där Socialdemokraterna ingår.
Nedanstående översikt är sammanställd med hjälp av AI och därefter granskad av MIFF.
Netanyahublocket (den avgående koalitionen)
| Lista (valsedel) | Toppnamn | Grundat | Profil | Mandat 2022 | Snitt i sista mätningarna |
|---|---|---|---|---|---|
| Likud, ”Enandet” (מחל) | Netanyahu, därefter Eli Cohen och Amir Ohana | 1973 | Höger, kombinerar nationalism och marknadsekonomi. Gideon Sa’ars parti Ny förhoppning har avtalat att gå upp i Likud | 32 | 20 |
| Shas (שס) | Aryeh Deri | 1984, för sefardiska väljare | Ultraortodoxt. Listan fastställs av partiets rabbinråd | 11 | 7,3 |
| Förenade Torah-judendomen, UTJ (ג) | Ya’akov Asher, tidigare borgmästare i Bnei Brak | 1992, allians av Agudat Yisrael och Degel HaTorah | Ashkenazisk ultraortodox. Veteranen Moshe Gafni ströks från listan efter 38 år | 7 | 7,7 |
| Otzma Yehudit, ”Judisk kraft” (ב) | Itamar Ben-Gvir. Tvåa är Tally Gotliv, som kommer från Likud | November 2012, då som Otzma LeYisrael | Yttersta högern. Ställer upp på helt egen lista för första gången sedan partiet kom in i Knesset | 6 (inom en gemensam lista) | 8 |
| Religiös sionism–Zehut (ט) | Bezalel Smotrich, med Moshe Feiglin från Zehut som tvåa (teknisk allians) | 1998, som Tkuma. Nuvarande namn sedan januari 2021 | Yttersta högern, vill annektera hela Västbanken | 7 (inom en gemensam lista) | 7 |
| Amcha Yisrael, ”Ditt folk, Israel” (ך) | Ofer Winter, med Yoseph Haddad som tvåa | 25 augusti 2026 | Ny högerlista, emot en palestinsk stat. Stöder bara Netanyahu som premiärminister | – | 0 (under spärren i alla tre) |
Två kommentarer till tabellen:
- Otzma och Religiös sionism gick till val på en gemensam lista 2022. Den listan fick 14 mandat, och Noam stod också på den.
- UTJ lämnade regeringen 2025 men räknas fortfarande till Netanyahublocket i mätningarna.
Den sionistiska oppositionen
| Lista (valsedel) | Toppnamn | Grundat | Profil | Mandat 2022 | Snitt i sista mätningarna |
|---|---|---|---|---|---|
| Yashar!, ungefär ”Rakt/Ärligt” (דרך) | Gadi Eisenkot, tidigare överbefälhavare. Hili Tropper på sjätte plats | 16 september 2025 | Mitten. Har vuxit fram som Netanyahus huvudutmanare | – | 22,3 |
| Beyachad, ”Tillsammans” (רק) | Naftali Bennett, med Yair Lapid som tvåa | 26 april 2026, som allians mellan Bennett 2026 och Yesh Atid | Mitten-höger | Yesh Atid 24 | 14,3 |
| Demokraterna (אמת) | Yair Golan | Juli 2024, genom sammanslagning av Arbetarpartiet och Meretz | Vänster. Enda icke-arabiska parti som stöder en tvåstatslösning | Arbetarpartiet 4 | 9,3 |
| Yisrael Beiteinu, ”Israel vårt hem” (ל) | Avigdor Lieberman | 1999, av Lieberman | Sekulär nationalism, vill skilja religion från stat | 6 | 8 |
De arabiska partierna
| Lista (valsedel) | Toppnamn | Grundat | Profil | Mandat 2022 | Snitt i sista mätningarna |
|---|---|---|---|---|---|
| Gemensamma listan (ודם) | Yousef Jabareen (Hadash), med Ahmad Tibi (Ta’al) som tvåa | Återbildad 19 augusti 2026, första gången 2015. Delpartierna: Hadash 1977, Balad 1995, Ta’al 1996 | Hadash är ett arabisk-judiskt kommunistparti, Ta’al arabisk-nationalistiskt. Balads ledare Sami Abu Shehadeh drog tillbaka sin kandidatur efter signaler från Högsta domstolen | Hadash–Ta’al 5 | 9 |
| Ra’am, ”Förenade arabiska listan” (עם) | Mansour Abbas, med Yoav Segalovitz (tidigare Yesh Atid) som tvåa | 1996 | Islamistiskt konservativt men pragmatiskt. Blev 2021 första fristående arabiska parti i en regeringskoalition | 5 | 5,7 |
Utanför blocken, runt spärren
| Lista (valsedel) | Toppnamn | Grundat | Profil | Mandat 2022 | Snitt i sista mätningarna |
|---|---|---|---|---|---|
| Reservisterna–Nya ekonomiska partiet (די) | Yoaz Hendel, med Yaron Zelekha som tvåa och Einat Wilf som trea | Reservisterna registrerades i september 2025. Nya ekonomiska partiet bildades i december 2020 | Emot en palestinsk stat, vill ha en större armé. Vill ha en bred sionistisk regering, kräver en lag om allmän värnplikt före regeringsbildningen och står utanför båda blocken | – | ~1,3 (över spärren i 1 av 3) |
Vad händer efter valet?
Efter att rösterna räknats fastslår Israels centrala valkommitté ett valresultat.
Presidenten konsulterar därefter alla listor som kommit in i Knesset. Alla berörda partier har rätt att föreslå vem som skall bli regeringsbildare. Senast sju dagar efter det färdiga valresultatet skall presidenten ge någon ledamot uppdraget att bilda regering.
Den tänkta regeringsbildaren har inledningsvis 28 dagar på sig, vilket presidenten kan välja att förlänga med maximalt 14 dagar.
Lyckas kandidaten samla en regering prövas den av Knesset i en förtroendeomröstning. Formellt räcker det med fler ja- än nejröster (men 61 ja-röster kan krävas i vissa andra parlamentariska situationer).
Om vederbörande misslyckas med att bilda regering inom tidsramen, eller får sitt förslag nedröstat, kan presidenten låta uppdraget gå vidare till en (1) annan kandidat som får 28 dagar på sig (utan möjlighet att få fristen förlängd). Presidenten kan alternativt bedöma att de parlamentariska förutsättningarna för en ny regering saknas, och öppna för nästa steg direkt, den med de 61 ledamöterna enligt nästa stycke.
Skulle även den andra kandidaten misslyckas (eller presidenten avstått från att utse någon sådan) öppnas möjligheten för 61 ledamöter att inom tre veckor ställa sig bakom en gemensam kandidat som de skriftligen ber presidenten att utse. Denna får i så fall 14 dagar på sig, och underställs en förtroendeomröstning.
Skulle ingen av dessa vägar leda till en ny regering upplöses Knesset automatiskt och det blir nyval.
Förslag på valkompasser med mera
Fristående temasidor om det israeliska valet som innehåller valkompasser, partipresentationer och mycket mer:
.jpg){kind=link}