Begränsar Högsta domstolens kontroll över parlamentet
Lagreformen vill begränsa rättsväsendets inflytande över lagstiftandet och politiken, genom att minska Högsta domstolens (HD:s) befogenhet till domstolsprövning. Reformen skulle försämra domstolarnas möjligheter att genomföra rättslig prövning av om nya lagar strider mot grundlagarna. I Sverige ber regeringen om Lagrådets synpunkter. Om lagreformen antas skulle en majoritet i Knesset kunna godkänna lagar som HD har anser strider mot grundlagen. Så sker i Sverige när till exempel regeringen inte följer Lagrådets synpunkter.
Regeringen får kontroll över utnämningar av domare
Enligt lagreformen ska regeringen få kontroll över utnämningar av domare. Sammansättningen av HD:s valkommitté ändras, så att en majoritet av dess ledamöter utses av regeringen. För närvarande är domarna majoritet i nämnden och har därmed kontroll över utnämningen av nya domare. I Sverige tillsätts HD:s Lagrådet av politiker, vilket även nuvarande israeliska regering vill.
Ministrarna ska tillsätta sina rådgivare
Ytterligare steg som planeras är att de juridiska rådgivarna till regeringsdepartementen ska utses och avsätts av ministrarna och att deras juridiska råd inte ska vara bindande för ministrarna. Rådgivarna ska bli direkt underordnade ministrarna i stället för att vara justitieministeriets tillsyn. I Sverige är endast cirka 4% i regeringskansliet politiskt tillsatta, men alla rådgivare är underordnade ministrarna.
Vad är en konstitution?
Ett lands konstitution innehåller de juridiska regler för hur staten fattar beslut och sköter sin verksamhet i olika statsorganen. Det är den rättsliga grunden för ett land och som bestämmer hur landet ska styras.
När dessa regler, som anger hur landet ska styras, är nedskrivna i dokument, sägs landet ha en skriftlig konstitution, som t ex Sverige och Storbritannien har.
Vad är en grundlag?
En grundlag är en lag med konstitutionella befogenheter, utan att vara en konstitution. Det finns då inga glasklara, detaljerade regler om hur landet ska styras. Termen ”grundlag” används i vissa länder som ett alternativ till “konstitution”, vilket innebär att det är en tillfällig åtgärd, utan formellt antagande av en konstitution. Så är det i Israel, Storbritannien, Kanada och Nya Zealand.
Hur ser Israels grundlag ut?
Israels grundlag består av fjorton lagar. Sverige har fyra. Grundlagarna handlar om de statliga institutionernas roll, och om relationerna mellan myndigheterna. De skyddar också landets medborgerliga rättigheter. Några av dem kan bara ändras genom kvalificerad majoritet i Knesset.
Varför har Israel ingen konstitution?
Enligt Israels självständighetsförklaring den 14 maj 1948 skulle en konstitution utarbetas senast den 1 oktober 1948. Men det gick inte att komma fram till ett så viktigt dokument på ett halvår och samtidigt pågick försvarskriget mot sju anfallande arabstater.
Istället för en formell, skriven konstitution antog landets första parlament 1950 tretton grundlagar som handlar om regeringsarbetet, mänskliga rättigheter, med mera. Om Israel hade haft en konstitution, skulle förhållandet mellan HD och regeringen varit klargjort.
Vad kan Israels Högsta domstol göra?
Enligt Israels grundlag kan all lagstiftning, alla regeringsbeslut och administrativa åtgärder prövas av Israels Högsta domstol (HD). HD har befogenhet att slå ner på nya lagar och ändra verkställande beslut som den bedömer vara i strid med Israels grundlag. I Sverige ber regeringen om Lagrådets synpunkter, men behöver inte följa Lagrådets åsikt.
När fick Högsta domstolen mer makt?
Mellan 1992 och 1999 införde HD:s president Aharon Barak en princip som indirekt inför ”mänskliga rättigheter” i privaträtten. Begrepp som “god tro”, “allmän ordning” eller “brott mot rättslig plikt” tillämpas sedan dess i domsluten.
En kritiker i HD, Mishael Cheshin, ansåg att det ledde till rättsosäkerhet, eftersom domarnas subjektiva åsikter kunde bli avgörande. Dessutom kan nu åtal väckas mot personer och staten beroende på domarens egna åsikter och inte bara enligt fastställda lagar.
Grundlagarna täcker inte alla konstitutionella frågor och det finns inget som bestämmer att grundlagarna har företräde framför vanlig lagstiftning. Sedan 1990-talet har HD tagit beslut om vad som ska gälla.
En mer detaljerad information om lagreformens förslag finns här.
