Svensk medias vinklade rapportering om konflikten mellan Israel och Hamas riskerar att elda på radikalisering och undergräva förtroendet för journalistiken. När journalistiken blir aktivism hotas både säkerheten och demokratin.
Det menar Axel Otterberg i denna text som tidigare publicerats i en något kortare version i Bulletin.
Den mediala rapporteringen om kriget mellan Hamas och Israel som just nu utspelar sig i Gaza är under all kritik. Stora medier som Expressen och Aftonbladet, samt vår skattefinansierade public service, pumpar dagligen ut stora rubriker och upprop om hur Gazas civilbefolkning, med fokus på barnen, dödas urskillningslöst av Israels armé IDF.
Denna rapportering innehåller inte bara många felaktigheter, utan är också direkt farlig. Svensk och övrig västerländsk media hänvisar till siffror från Hamas-kontrollerade myndigheter och upprepar påståenden och retorik som Hamas skapat i ett rent islamistiskt propagandasyfte.
När vår svenska journalistkår beskriver kriget i Gaza som folkmord, trots att det inte är fastställt som ett sådant, samt visar tusentals bilder dagligen på skadade och gråtande barn utan en förklarande kontext, påminner denna rapportering snarare om någon form av propaganda än om oberoende och professionell journalistik.
Denna fullständigt havererade rapportering om kriget och hur de stora medierna framställer Israel, IDF och israeliska politiker leder inte bara till en farlig utveckling för förtroendet för svensk journalistkår, utan riskerar också en radikalisering bland vänster- och pro-palestinska grupper med islamistiska inslag.
Alldeles nyligen sköts ett ungt judiskt par, som arbetade på israeliska ambassaden i Washington D.C., ihjäl. Gärningsmannen var en pro-palestinsk vänsteraktivist som skanderade ”Free Palestine” när han greps.
Denna typ av radikalisering inom dessa grupper har inte uppstått från ingenstans, utan har götts under en lång tid av den västerländska mediala rapporteringen om Gaza. Stora medier har ett enormt stort ansvar och har brustit rejält i sina omdömen när rapporteringen om kriget framställer staten Israel som obarmhärtig och utan förklaringar till Israels agerande.
Man målar upp en djupt negativ vinklad bild av Israel, man porträtterar premiärminister Benjamin Netanyahu och hans minoritetsregering som högerextrem baserat på försvarskriget utan några som helst belägg för att denna folkvalda regering skulle ha några högerextrema motiv i kriget mot Hamas.
Man kommer inte med några förklaringar om varför Israel tvingas strypa förnödenheter in i Gaza, trots att det är Hamas som stjäl allt bistånd för att använda det till sig själva eller sälja det dyrt på svarta marknaden för att kunna få in ekonomiska inkomster.
All denna vinklade rapportering med halvsanningar lägger grogrunden för en pro-palestinsk och vänsterorienterad radikalisering som slutar med mord på judar och israeliska medborgare. Morden i Washington D.C. är bara början och den västerländska mediala rapporteringen har ett stort ansvar för denna fullständigt livsfarliga utveckling.
När vänsteraktivister som jobbar för Vänsterpartiet i Bryssel attackerar en folkvald kristdemokratisk parlamentariker kan vi se hur gränserna förflyttas. Huruvida attacken hade anti-israeliska förtecken har vi ej fått bekräftat men med tanke på kristdemokratens starka stöd till Israel uppstår det många frågetecken. Den mediala rapporteringen var även här djupt vinklad till kristdemokratens nackdel trots att både EU-parlamentet och dess säkerhetsavdelning bekräftat den kristdemokratiska parlamentarikerns version.
Vi ser samtidigt kultureliten och artister öppet visa stöd för Gaza genom att använda samma osmakliga retorik som terroristen i Washington D.C. Ett exempel på detta är hur artisten Lisa Nilsson öppet deklarerar ”FreePalestine” på sina sociala medier trots att detta uttryck är grunden till att legitimera Hamas försök till staten Israels utplånande. Nilsson uttrycker också att opinionen svänger i frågan vilket uppenbarligen inte kan tolkas på något annat sätt än att Nilsson och den ökade opinionen tar sin information från vår vinklade journalistkår vilket börjar bli riktigt oroväckande.
Svensk public service tillsammans med de största nyhetstidningarna är orsaken till denna anti-demokratiska radikalisering och risken är oerhört stor att liknande antisemitiska terrordåd som i Washington D.C. även kommer hända i Sverige om inte den svenska mediala rapporteringen mellan Israel och Hamas nyanseras.
Sveriges journalistkår borde skämmas.
Axel Otterberg
Utbildad Statsvetare samt debattör
Stockholms Universitet
En något kortare version av denna debattartikel har tidigare varit införd i Bulletin.
