Många undrar hur länge Trump ska låta regimen i Iran vinna tid med förhandlingar. Samtidigt utvecklar de sin kärnvapenkapacitet och hotar att utplåna Israel. Men att bomba regimens underjordiska kärnvapeninfrastruktur innebär en enorm risk.
Både EU och USA står inför ett komplext dilemma. Åtgärder mot Iran är inte längre en fråga om de ska äga rum – unan när. Det finns helt enkelt inget annat alternativ kvar. Den militära utmaningen är betydande med implikationer och effekter långt bortom en lokal konfrontation mellan Israel och Iran. Men samtidigt återstår inte mycket tid ta itu med Irans kärnvapenprogram. Regimen försöker vinna tid, som den alltid har gjort, och intrycket man får både från USA och Israel är att tiden är knapp.
Den islamiska republiken placerar sin underjordiska kärnvapeninfrastruktur så djupt att inte ens den amerikanska bomber kommer att kunna nå den. ”Det kommer att vara så djupt att konventionella vapen inte kommer att kunna göra jobbet”, sa en diplomat.
Samtidigt fastslogs det i den senaste rapporten från Internationella atomenergiorganet (IAEA) att ”om Iran bestämmer sig för att producera vapenklassat uran (90 % anrikning) istället för 60 % (för närvarande), skulle man kunna göra det snabbt och nå tillräckligt med lager för att producera fyra till fem bomber inom ungefär en månad”.
Som bekant är Irans kärnvapeninfrastruktur spridd över det vidsträckta landet. Detta betyder att ”hit and run”-scenarier som involverar ett litet antal flygplan, som de som det israeliska flygvapnet använde i Irak 1981 eller Syrien 2007, är irrelevanta. Många fler flygplan skulle behövas och möjligen i flera vågor av attacker.
Experter hävdar att USA är kapabelt att neutralisera Irans kärnvapensprogram på åtta timmar, men andra experter anser att denna uppskattning är för optimistisk. Frågan är hur stor skada man vill tillfoga det iranska projektet. För det andra krävs troligtvis uppmjuknings- och förberedelseoperationer innan man inleder nästa fas: de åtta timmarna som krävs för att slå ut själva systemet. Därför behöver amerikanerna enligt denna källa två dagar på sig för att eliminera Irans kärnvapenprogram. Hur som helst, även om åtta timmar är tillräckligt för amerikanerna, skulle det israeliska flygvapnet behöva mycket mer tid. Dessutom skulle en attack mot Iran inte börja och sluta med israeliska flygvapnets bombningar. Det skulle kräva så omfattande regionala förberedelser att de inte går att dölja. Detta innebär att Israel kan skicka och returnera flygplan ensamt och som en överraskning, men både israeliska och amerikanska tjänstemän tvivlar på om det går att genomföra ett sådant scenario.
Enligt amerikanska medier stod amerikanska styrkor redo att rädda israeliska piloter under Israels operation i Iran i höstas, i händelse av att någon skulle skjutas ner. Iran kan också svara i realtid genom att avfyra missiler mot Israel, amerikanska baser i regionen eller USA:s allierade. Och Iran har även hotat att hämnas längre fram i tiden.
Även om Israel tillfogade Irans missilkapacitet allvarliga skador, har ayatollorna fortfarande kvar betydande resurser. De vilar inte på sina lagrar heller och enligt internationella mediarapporter har ett kinesiskt fartyg med bränsle som används för kryssningsmissiler nyligen dockat i Iran. Dessutom är houthierna i Jemen fullt engagerade, liksom miliserna i Irak och Hizbollah. Ja, organisationen har drabbats av ett hårt slag, men den har fortfarande kvar många möjligheter.
Azerbajdzjan är israelisk allierad och bitter fiende till ayatollorna. Baku, som redan har drabbats av terroristattacker från Iran, är i hårkorset om Israel agerar. Även relationerna mellan Iran och Pakistan har präglats av väpnade incidenter, ibland kopplade till rivaliteten med Israel. En attack mot Iran riskerar därför att utlösa konflikter över hela regionen, långt bortom ett raketkrig mellan Israel och Iran.
För att minimera skadorna från en sådan utveckling behövs en regional defensiv insats, mer omfattande än den internationella koalition som förberedde sig för att motverka tidigare iranska attacker mot Israel. Vid dessa två tillfällen bombades bara Israel. Koalitionens försvar minimerade Irans påverkan avsevärt.
Den här gången lovar Iran att hämnas i hela regionen, även om Israel slår ensamt. Därför krävs ett regionalt defensivt upplägg, givetvis lett av USA. Dess förberedelser tar veckor och kommer inte att kunna döljas. En koordinering på förhand med amerikanerna blir nödvändig. Israel skulle vilja se amerikanskt partnerskap i attacken, inte bara i försvaret. Men frågan är hur intresserad president Trump är av det. På grund av rädsla för ett regionalt krig ville de tidigare presidenterna Obama och Biden inte att Israel skulle bomba Iran. Trump är mindre försiktig än de två, men han är inte heller sugen på strid.
Faktum är att i detta skede försöker Trump återigen etablera ”maximalt tryck” genom ekonomiska sanktioner mot Iran och dess företrädare. Militär aktion har inte varit hans förstahandsval, och samtidigt ber han Ryssland att medla mellan honom och Iran för att nå ett nytt kärnvapenavtal, vilket inte verkar nå fram till några konkreta resultat.
Problemet är att det inte finns någon chans att sanktioner eller ett förnyat avtal kommer att få ayatollorna att stoppa sitt kärnvapenprogram. Om de vägrade gå med på Bidens eftergifter, kommer de definitivt inte att acceptera Trumps hårdare krav. Beträffande sanktioner lär oss historien att sådana sällan har fått länder att dra sig tillbaka från vad de ansett tjäna sin nationella säkerhet. Iran självt har varit under ekonomiska och andra sanktioner i 40 år. Detta har inte riktigt påverkat det. Det finns ingen anledning att tro att något kommer att förändras nu när de är på tröskeln till en bomb.
Det är möjligt att Trump vill Trump uttömma sina diplomatiska verktyg innan han vänder sig till det militära alternativet – eller godkänner att Israel gör det. Att stoppa krig runt om i världen var ett av hans kampanjlöften. Med andra ord så kommer han att ge sanktioner och förhandlingar några månader. När dessa misslyckas kommer han att fatta beslut. Samtidigt slösar regimen i Iran inte bort någon tid.
Senator Lindsey Graham sa i mars, som svar på rapporter om att Ryssland skulle förmedla ett avtal mellan Iran och USA att ”det finns ingen chans att det kommer att bli ett avtal. De nazistiska ayatollorna vill förstöra Israel. President Trump måste ge Israel verktygen för att förstöra Irans kärnvapenprogram.”
Dagen innan förklarade premiärminister Netanyahu i Knesset att ”det finns saker som är bättre att lämna outtalade, bättre att göra tyst.” Han har förstås rätt, förutsatt att det den här gången faktiskt blir av.
Adele Josephi