Som P4 Göteborg rapporterade beslutade det rödgröna styret att trots mycket kritik bojkotta varor från bland annat Israel.
Karin Pleijel miljöpartist kommunalråd med ansvar för inköp och upphandling vet dock inte vilka varor det gäller:
”Så är det ju ett förverkligande som förvaltningen då, dom sakkunniga, hur de går tillväga, så att säga, det är deras roll att titta på det och genomföra det.”
Inte heller kommunstyrelsens ordförande socialdemokraten Jonas Attenius vet det:
”Exakt vilka varor det återstår ju att se.”
Yrkandet gjordes av representanter från V, S och MP. Den innehåller bland annat felaktigheter om illegal ockupation och att den arabisraeliska konflikten skulle vara en av de dödligaste i världen.
Göteborgspostens ledare tycker att beslutet är “Pinsamt när Göteborgs inköpsnämnd ska försöka leka UD”.
Bryter mot kommunallagen och regeringsformen
MIFF har formulerat ett överklagande till förvaltningsrätten, som har att avgöra om kommunen bryter mot kommunallagen genom att ta ett självständigt, utrikespolitiskt beslut över huvudet på regeringen. Här följer ett utdrag:
Laglighetsprövning enligt kommunallagen
Beslutet överträder kommunens kompetens enligt kommunallagen och regeringsformen.
Lokaliseringsprincipen i kommunallagen
Det kommunala självstyret begränsas av lokaliseringsprincipen i Kommunallagen (2017:725) (KL) 2 kap. § 1: ”Kommuner och landsting får själva ta hand om sådana angelägenheter av allmänt intresse som har anknytning till kommunens eller landstingets område eller deras medlemmar och som inte ska handhas enbart av staten…”
Svenska kommuner får alltså inte engagera sig i utrikespolitik eller sådant som inte rör deras territorium eller deras invånare. Utrikespolitiken handlar om rikets säkerhet och statsmakterna är bäst lämpade och har mest resurser för att sköta utrikespolitik som upprätthåller rikets säkerhet.
Kommunal utrikespolitik kräver särskild lagstiftning
I befogenhetslagen (2009:47) finns möjligheter för kommuner att bistå utländska studenter och att ge internationellt bistånd. Men ingen särskild lag tillåter en kommun att bojkotta varor från ett annat land och sådana beslut är därför olagliga. Det krävs ett uttryckligt stöd i befogenhetslagen för att kommunal utrikespolitik i form av en bojkottaktion mot landet Israel ska komma i fråga och det gör det inte för bojkottaktioner. Åtgärden är av betydelse för riket och är ej en del av den kommunala kompetensen.
Strider mot regeringsformen
Att utrikespolitik enbart ska handhas av staten bestäms i regeringsformen 10 kap. 1§ Lag 2010:1408: ”Överenskommelser med andra stater eller med mellanfolkliga organisationer ingås av regeringen”.
Regeringsrätten har förhindrat kommuner att vidta åtgärder av internationell karaktär eftersom ”Opinionsyttringar som rör Sveriges förhållande till andra länder anses enligt praxis inte utgöra en kommunal angelägenhet såvida de inte har stöd i sådana särskilda bestämmelser. Frågor av denna art ankommer enligt regeringsformen på regeringen och riksdagen.”
Åsidosätter den statliga utrikespolitiken
Göteborgs kommun driver genom beslutet en egen utrikespolitik gentemot en annan stat och för fram den tvärt emot den svenska regeringens synpunkter. Detta strider mot lagen och mot prejudikat.
Trots att staden själva skriver att ”Göteborgs Stads internationella samarbete grundar sig på och följer den svenska regeringens utrikespolitik”, kör nämnden genom sitt beslut över regeringens utrikespolitik, som inte bojkottar israeliska varor och tjänster.
Därför är Sveriges internationella relationer utrikespolitik som regeringen själv beslutar om. Beslutet skadar relationen till Israel.
Landets säkerhet en statsangelägenhet
Idag är utrikespolitik tätt sammankopplat med säkerhetsfrågor och ett statligt monopol på utrikespolitik är avgörande. Men Göteborgs Inköps- och upphandlingsnämnd ställningstagande i den historiskt extremt långa arab-judiska konflikten, är ett klart internationellt politiskt ställningstagande och ett självständigt utrikespolitiskt agerande. Detta skapar diplomatiska konsekvenser, men det har även säkerhetsaspekter som inte är upp till en enskild kommun att besluta om.
Inget som gynnar invånarna
Varje invånare kan själva välja israeliska varor eller köpa något annat. Att hindra medborgarna att välja varor inom kommunal verksamhet från vissa länder, ligger generellt inte i kommuninvånarnas intresse.
Göteborg skriver i sin internationella strategi att de lägger stor vikt vid att stödja stadens näringsliv: ”Göteborg är ett förstahandsalternativ för etablering av internationella företag och organisationer för verksamhet i Europa och som destination för internationell turism. Staden är en av Europas ledande städer för internationella möten och evenemang.” En bojkott mot en demokratisk stats näringsliv motsäger stadens strategi och minskar intresset för israeliska turister att resa till en stad som demoniserar deras land.
De rättsliga förutsättningarna för en svensk kommun att bedriva utrikespolitik
Kommunernas syfte är att ägna sig åt den egna kommunens intressen och inte ärenden som ligger utanför kommunens gränser och definitivt inte utanför nationens. Hanteringen av utrikesfrågor, politiska eller inte, är en exklusivt statlig angelägenhet, där kompetensen ligger hos regering och riksdag med departement och utskott.
Sakfrågan
Göteborgs stads bojkottargument kan inte tillämpas på israeliska eller internationella företag på Västbanken, eftersom Västbanken inte är illegalt ockuperad.
Västbanken och Gazaremsan hamnade under israelisk kontroll i sexdagarskriget 1967. Då svarade Israel med lagligt självförsvar på olagliga attacker från jordanska respektive egyptiska styrkor som illegalt hade ockuperat områdena sedan Storbritannien 1948 lämnade Palestinamandatet för en judisk stat. Beslutet om den folkrättsliga grunden för en judisk stat i Palestinamandatet togs av Nationernas Förbund 1920.
FN:s särskilda rapportör skrev 2017: “The prevailing approach of the international community has been to treat Israel as the lawful occupant of the Palestinian territory…” [min kursivering]. De flesta folkrättsexperter ser Israels kontroll över Västbanken som en ockupation, men inte en olaglig ockupation. Israels förvaltning av C-områdena på Västbanken och militära kontroll är helt i enlighet med Osloavtalen och därför laglig enligt internationell rätt fram till en varaktig fredslösning.
Beslutet i sin kontext
Det aktuella kriget mellan terroristregimen på Gazaremsan och den demokratiska staten Israel startade med massakrerna på 1200 människor i Israel, våldtäkter och gisslantagning av 251 personer. Därefter har antisemitismen nått aldrig tidigare skådad nivå i Sverige. Att en enskild kommun i detta läge tar ställning i en utrikesfråga av enorm laddning, kan ses som en provokation mot landet Israel, risk för judar och åsidosättande av den svenska regeringens ställning.
Att Göteborgs Inköps- och upphandlingsnämnd gjort ett direkt ställningstagande i en utrikespolitisk fråga, trots varningar från den politiska oppositionen att detta är olagligt, är en indikation på att avsikten är en provokation både utrikespolitiskt, inrikespolitiskt och ett försök att minska statens rätt gentemot kommunernas. Det har från början stått klart för partierna S, V och MP att detta är ett utrikespolitiskt ställningstagande som regering och riksdag har mandat att ta, och ingen annan.
Sammanfattning
Utrikespolitiken är enligt kommunallagen och regeringsformen en exklusivt statlig uppgift, varför Inköps- och upphandlingsnämnds beslut 2024-05-16 är olaglig och konkurrerar med statsmaktens monopol på utrikespolitik.
Kommunnämndens utrikespolitiska beslut om bojkott är inte i linje med regeringens politik och ligger inte i linje med den av riksdag och regering beslutade politiken avseende konflikten mellan israeler och palestinier.
Förvaltningsdomstolen ombeds ta ställning till om det är Göteborgs kommun eller den svenska regeringen som ska leda utrikespolitiken i hela Sverige – även i Göteborgs kommun – genom att avgöra om bojkottbeslutet är ett överskridande av den kommunala befogenheten?
