I en artikel på den politiskt oberoende nättidningen Kvartal berättar författaren Anders Carlberg om hur utrikesdepartementet (UD) 2014 utredde frågan om den palestinska myndighetens (PA) syn på Israels existensrätt.
Wallström kontrollerade inte
Utrikesminister Margot Wallströms UD kom fram till att PA stödde en ”tvåstatslösning” och därmed erkände Israels rätt att existera som stat. Hon skrev i DN att Israel och Palestina skulle ”kunna leva inom ömsesidigt erkända gränser, med 1967 års gränser som utgångspunkt och med Jerusalem som huvudstad för två stater”. Wallström tog emellertid varken reda på vad som står i PA:s stadgar eller vad om PA stred för att göra den israeliska staten till en islamisk stat.
Inget beslutsunderlag
När Anders Carlberg begärde ut alla handlingar från UD om utredningen, visade det sig att det inte fanns något diariefört beslutsunderlag alls, innan beslutet offentliggjordes.
I efterhand står det bara i en bilaga att PA ”entydigt förpliktigat sig för tvåstatslösningen, för ett erkännande av Israel och att lägga våldet åt sidan”. Var står detta eller vem säger det? Vem har kontrollerat? Vad tyder på att det stämmer? Vad innebär det i praktiken? Sverige tar ett avgörande och ensidigt beslut utan ett offentligt beslutsunderlag!
PLO:s stadgar från 1968
Carlberg beslutar sig nu för att undersöka vad som står i PA:s stadgar från 1968. Här står det uttryckligen att Israel ska utplånas och det ska ske med våld.
Ingen ändring 1993
Har stadgarna ändrats efter Osloavtalet 1993, som mynnade ut i ett ”ömsesidigt erkännande”? För att avtalet skulle vara juridisk bindande ratificerades det i Israels parlament Knesset samma år.
Ingen ändring 1996
Palestinierna fick fram till den 7 maj 1996 på sig för att ändra stadgarna, men PLO höll inte sin del av avtalet. Inga ändringar gjordes av stadgarnas upprepade krav på utplånande av Israel.
Ingen ändring 1998
1998 i Gaza visade en brokig församling palestinier med handuppräckning för USA:s president Bill Clinton att de stödde beslutet att de anti-israeliska paragraferna skulle försvinna ur stadgarna. Men även denna gång höll palestinierna inte sitt löfte – stadgarna om utplåning av Israel var kvar.
Ingen ändring 2002 eller 2004
2002 intervjuades det palestinska nationella rådets chef och han meddelade: ”Inga andra stadgar har skrivits”.
2004 bekräftade PLO:s utrikesminister Farouk Kaddoumi i en intervju att stadgarna aldrig hade reviderats och sa ”längre fram i tiden kommer det bara att finnas en stat”. Kaddoumi blev ordförande för Fatah efter Arafats död.
Ingen ändring 2009
2009 bekräftade regeringspartiet Fatah att de palestinska stadgarna ”förblir som de var, utan några ändringar”.
UD litade blint på PLO
Palestinierna har alltså inte reviderat 1968 års stadgar, som de förpliktigat sig till genom Osloavtalen. Den svenska regeringens uppfattning hade alltså fel om PLO:s avsikter beträffande den suveräna staten Israel. Margot Wallström och hennes UD läste inte vad som stod i PLO:s stadgar. Hon litade blint på deras ord och det var en avgörande sak till hon inte begrep.
Ändrar Palestinas ambassad stadgar?
Carlberg kontrollerar nu det som UD borde gjort: Är det säkert att stadgarna inte ändrats? Jodå, Palestinas ambassad i Stockholm påstår juni 2022 att av de 33 paragraferna är tolv raderade och femton modifierade och sex paragrafer oförändrade. Det stämmer ju inte med uttalandena av palestinska ledare. Ännu mer märkligt blir det när Carlberg inte får de nya stadgarna från ambassaden, utan bara 1968 års stadgar.
Är verkligen 2§ i 1968 års stadgar: ”Palestina är med de gränser det hade under det brittiska mandatet, en odelbar enhet” raderad?
Ramallah: Inga ändrade stadgar
Nästa steg för Anders Carlberg blir därför att den 4 juli kontakta ”NAD, the PLO Negotiations Affairs Department” i Ramallah. Han ber om den fullständiga texten till de ändrade paragraferna. Tio dagar senare kommer det glasklara svaret ”unfortunately, we do not have the amended articles in our records” alltså på ren svenska ”Tyvärr har vi inte de ändrade paragraferna i våra akter’”. Chockerande tydligt – inga ändringar av PLO:s syfte – att utplåna Israel!
PA utesluter tvåstatslösning
2§ utesluter en tvåstatslösning och den svenska regeringens beslut är fattade på en naiv tro, i stället för på ett kontrollerat dokument. PA:s förpliktelse till Osloavtalet och tvåstatslösningen hade inte uppfyllts när Sverige erkände Palestina 20 år senare. Wallström kunde bara bett palestinierna om stadgarna. Sedan borde hon kontrollerat om det verkligen inte bara var ”läpparnas bekännelse” eller om verkligheten är en annan.
Palestinska dimridåer
Carlberg skriver: ”Man kan ju faktiskt stödja det palestinska folkets rätt till en nation och samtidigt kräva att de som part infriar enkla formaliakrav, i synnerhet ett oomtvistligt ställningstagande för en tvåstatslösning utan dimridåer.
Han frågar sig retoriskt varför PA inte på 24 år tryckt nya stadgar och säkerställt att 1968 års stadgar inte refereras till som giltiga?
Begär ut stadgarna!
Det vore på sin plats, tycker Carlberg, att regeringen nu begär ut PA:s stadgar för att försäkra sig om att de är förenliga med en tvåstatslösning, ett erkännande av Israel och avståndstagande från våld.
Kommer stadgarna granskas?
Regeringen kommer naturligtvis aldrig att gräva vidare i detta ruttna sår, som skapats av godtrogenhet inför PA:s metoder och mål samt en bristande förståelse för Israels säkerhetssituation. Saltet i såret skulle vara avslöjande av det obefintliga beslutsunderlaget. Självrannsakan gör ingen regering som sätter inrikespolitiska vinster först.
Carlberg missar en väsentlighet
Artikeln visar hur Sverige lurades att erkänna Palestina som en suverän stat genom att inte kontrollera underlaget.
Det enda ord som Carlberg inte tar upp är ”judiska”. Detta är avgörande att kräva att PA erkänner ”den judiska staten Israel”.
Hela Nordafrika och Mellanöstern är fulla av arabiska och muslimska stater och PA har aldrig erkänt en demokratisk, judisk stat.
Det kommer de inte göra inom överskådlig framtid och särskilt inte som det finns flera lättlurade västerländska stater som ger sitt stöd till en utplåning av Israel.
