Den 21 oktober 2021 meddelade regeringen att man nu tillsätter en parlamentarisk utredning för att ta ställning till en kriminalisering av förnekelse av Förintelsen.
Justitie- och migrationsminister Morgan Johansson meddelade på torsdagen att man tillsätter utredningen, som ska lägga fram sitt betänkande senast 20 april 2023. Ordförande blir justitierådet Stefan Johansson.
Ordalydelsen i kommittédirektivet är att utredningen ska ”ta ställning till om det bör införas ett särskilt straffansvar för offentligt urskuldande, förnekande eller flagrant förringande av dels folkmord, brott mot mänskligheten och krigsförbrytelser…”. Ordet ”Förintelse” finns märkligt nog inte med i direktivet.
Justitieminister Morgan Johansson var emellertid mycket tydlig i sin videokommuniké: ”Att förneka Förintelsen, det är antisemitism. Punkt, slut. För det bygger ju på föreställningen om att Förintelsen är något som judarna har hittat på för att få sympati efter kriget. Och därifrån den föreställningen, är steget ju inte långt att judarna på något sätt styr världen genom hemliga sällskap. Det är avskyvärda, men välkända konspirationsteorier. Och det syftar till att skada det folk som kanske lidit mer än de flesta andra folk genom historien. Det kan vi än en gång inte acceptera.”
Varför behövs en kriminalisering?
Även om det finns ett straffrättsligt skydd mot hatpropaganda på rasistiska grunder genom straffansvaret för hets mot folkgrupp, är det tveksamt om det är tillräckligt. Har det offentliga samhällets ståndpunkt varit tydligt nog? Till och med Skolverkets lärarhandledning uppmanade lärarna att ge studenterna i uppgift att hitta minst tre ”fakta och information” för att Förintelsen inte ägt rum. Om det är svårt för myndigheterna att verka mot Förintelseförnekelse i klassrummen, och till och med erkänna att man gjort fel, så är nog behovet hos allmänheten ännu större.
Varför kriminalisera förnekelse av Förintelsen nu?
Internationellt Forum för hågkomst av Förintelsen och mot Antisemitism 13 oktober 2021 ledde till åtaganden från Sverige och mer än 60 andra länder, organisationer och företag om att verka för att Förintelsen aldrig ska falla i glömska. Ibland annat Frankrike, Italien, Spanien och Portugal finns en uttrycklig lagstiftning mot Förintelseförnekelse. Dessutom blir antalet överlevanden och ögonvittnen allt färre. Samtidigt växer de extremistiska krafterna på såväl vänster- som högerkanten, och inte minst bland islamister, sig allt starkare. Dessutom ger de sociala medierna snabbare spridning åt rykten och antisemitisk hatpropaganda.
