32 länder, däribland Sverige och 25 EU-länder, har anslutit sig till arbetsdefinitionen av antisemitism.
The International Holocaust Remembrance Alliance (IHRA) är en allians med 34 medlemsländer. Sveriges förra statsminister Göran Persson initierade bildandet av IHRA 1998. Syftet med IHRA är att stärka och främja utbildning, forskning och hågkomst om Förintelsen. Två år senare antogs Stockholmsdeklarationen.
Den 26 maj 2016 antog IHRA enhälligt en icke-juridiskt bindande arbetsdefinition av antisemitism. “IHRA är ett exempel på ansvarsfullt beteende för andra internationella forum och hoppas kunna inspirera dem att vidta åtgärder för att införa en juridiskt bindande arbetsdefinition”, sade rumänska ambassadören Mihnea Constantinescu, som innehade det roterande ordförandeskapet för IHRA.Sverige antog inte arbetsdefinitionen av antisemitism förrän 21 januari 2020.
Förnekelse av Förintelsen
Mark Weitzman, ordförande för IHRA-kommittén om antisemitism och förnekelse av Förintelsen, föreslog antagandet av definitionen 2015. Weitzman sa: ”För att börja ta itu med problemet med antisemitism, måste det finnas klarhet om vad antisemitism egentligen är. Detta är inte en enkel fråga. Tillsammans med IHRA:s antagna arbetsdefinition av förnekelse och förvanskning av Förintelsen ger arbetsdefinitionen av antisemitism ytterligare ett verktyg i IHRA:s verktygslåda för att bekämpa antisemitism. ”
Antisemitism – en arbetsdefinition (förkortad version)
”Antisemitism är en bestämd uppfattning om judar som kan uttryckas som hat mot judar. Språkliga och fysiska uttryck för antisemitism riktas mot judiska eller icke-judiska personer och/eller deras egendom samt mot judiska institutioner och religiösa samlingsplatser.”
- Uppmana till, bistå eller rättfärdiga dödandet eller skadandet av judar under åberopande en radikal ideologi eller en extremistisk uppfattning av religion.
- Framföra lögnaktiga, avhumaniserande, nedsvärtande eller stereotypa anklagelser om judar som sådana eller om judars makt som grupp, i synnerhet, men inte uteslutande, avseende myten om en världsomfattande judisk sammansvärjning eller att media, ekonomin, regeringar eller andra samhällsinstitutioner kontrolleras av judar.
- Anklaga det judiska folket för att vara ansvariga för verkliga eller påhittade missgärningar som begåtts av en enda judisk person eller grupp, eller till och med för handlingar som begåtts av icke-judiska personer.
- Förneka uppgifter, omfattning och anordningar (till exempel gaskammare) eller föresatsen med folkmordet på det judiska folket i händerna på det nationalsocialistiska Tyskland och dess anhängare och medbrottslingar under andra världskriget (Förintelsen).
- Anklaga judarna som ett folk, eller Israel som en stat, för att uppdikta eller överdriva Förintelsen.
- Anklaga judiska medborgare för att vara mer lojala mot Israel, eller mot de prioriteringar som judar runt om i världen påstås ha, än mot sina egna länders intressen.
- Förneka det judiska folket dess rätt till självbestämmande, till exempel genom att hävda att existensen av en israelisk stat är ett rasistiskt verk.
- Ägna sig åt dubbelmoral genom att av avkräva Israel ett uppträdande som inte förväntas eller avkrävs något annat demokratiskt land.
- Nyttja symboler och bilder som förknippas med traditionell antisemitism (till exempel blodsanklagelser eller påståenden om att Jesus dödades av judar) som representerande för Israel eller israeler.
- Jämföra Israels nuvarande politik med nazisternas politik.
- Anse att judarna är kollektivt ansvariga för staten Israels ageranden.
Antisemitiska handlingar är brottsliga
när så har fastställts enligt lag. Vissa länder har kriminaliserat förnekande av Förintelsen eller spridning av antisemitiskt material.
Brottsliga handlingar är antisemitiska
när de mål som angrips är utvalda på grund av att de är, eller uppfattas vara, förknippade med judar.
Antisemitisk diskriminering
innebär att judar förnekas möjligheter som är tillgängliga för andra. Detta är olaglig i många länder.
