Den iranska regimen använder Sverige som en arena för sina operationer. Genom underrättelseverksamhet, cyberattacker, proxy-våld och propaganda försöker Teheran påverka samhällsdebatt, hota dissidenter och undergräva säkerheten. Här är 14 konkreta exempel.
1. Den iranska regimen använder svenska kriminella nätverk som sin förlängda arm
Till de mer uppseendeväckande exemplen hör att Irans regim rekryterar svenska kriminella gäng – bland annat Foxtrot – som ombud för våld mot judiska och israeliska mål. USA:s finansdepartement pekar ut Foxtrot som utförare av en attack mot Israels ambassad i Stockholm, på direkt uppdrag av Teheran.
2. Planerade mord på svenska judar och regimkritiker
Säpo beskriver hur flera konkreta attentatsplaner mot judiska mål och iranska dissidenter i Sverige stoppats – samtliga med tydliga kopplingar till iransk underrättelsetjänst och med kriminella nätverk som verktyg.
År 2021 greps ett iranskt par i Stockholmsområdet misstänkt för stämpling till terroristbrott. De hade kopplingar till Irans islamiska revolutionsgarde och kartlagt tre utpekade svenska judar – med bilder och adressuppgifter.
Europeiska säkerhetstjänster har också kopplat Iran till flera attentat eller mordplaner mot dissidenter i Europa, bland annat i Nederländerna (2015 och 2017), Danmark (2018) och Frankrike (2018).
Ett av de mest kända fallen av iranska attentat i Europa är visserligen äldre, men har svensk anknytning: Mykonos-morden i Berlin 1992, där fyra iransk-kurdiska oppositionsledare sköts ihjäl. En tysk domstol slog senare fast att operationen beordrats av Irans politiska ledning. Vid samma tillfälle var en middag planerad mellan offren och en svensk delegation med Ingvar Carlsson, Mona Sahlin och Pierre Schori. Delegationen återvände dock till Sverige tidigare samma dag efter ett telefonsamtal från dåvarande statsminister Carl Bildt.
3. Kidnappning och avrättning av svenska exiliranier
Iran använder både kidnappningar utomlands och gripanden av besökare i landet. Ett exempel är Habib Chaab, som levde i exil i Sverige. Han kidnappades i Turkiet av iransk underrättelsetjänst, fördes till Iran och avrättades 2023 efter en skenrättegång. Ett annat är Ahmadreza Djalali som greps 2016 då han besökte Iran. Han anklagas för samarbete med israelisk underrättelsetjänst och är också dömd till döden.
4. Finansiering av extremism och terrororganisationer med svensk koppling
Iran finansierar och stödjer organisationer som Hizbollah, Hamas och Palestinska Islamiska Jihad. Dessa grupper har verksamhet och nätverk i Europa, bland annat kopplade till finansiering, logistik och rekrytering. Det bidrar i sig till en hotbild mot svensk säkerhet och särskilt mot judiska mål i Sverige.
5. Systematisk kartläggning och trakasserier av den iranska diasporan
Iranska agenter infiltrerar, hotar och kartlägger exiliranier i Sverige för att tysta oppositionen. Öppna källor och svenska rättsfall dokumenterar hur personer i Sverige agerat informatörer åt Teheran mot sina egna landsmän.
År 2020 rapporterades om en persiskspråkig “körkorts‑app” för svenskt körkort som i själva verket var ett iranskt spionverktyg: appen innehöll dold skadlig kod som gav iransk säkerhetstjänst möjlighet att övervaka användarnas telefoner och därmed rikta övervakningen mot iranier bosatta i Sverige.
6. Moskéer, föreningar och akademi som operativa plattformar
Analyser av iranska operationer i Skandinavien visar hur religiösa miljöer och akademiska samarbeten används för påverkan, rekrytering och teknikinhämtning.
Imam Ali Islamic Center i Järfälla fungerar i praktiken som Irans inofficiella ambassad i Sverige. Säpo har konstaterat att ’den iranska regimen använder IAC som plattform i syfte att bedriva underrättelseverksamhet samt annan säkerhetshotande verksamhet mot Sverige och mot individer i den iranska diasporan i Sverige’, och att ’ledningen för IAC är medveten om denna verksamhet.’
Vidare har Säpo vid upprepade tillfällen varnat för iransk underrättelseverksamhet inom svenska akademiska kretsar – (ett sådant exempel var när Lunds universitet anställde en iransk doktorand med bakgrund inom landets underrättelsetjänst).
7. Agenter och frontorganisationer på svensk mark
Iranska underrättelsetjänster använder lokalt rekryterade agenter, täckbolag, föreningar och religiösa institutioner i Sverige som bas för informationsinhämtning, påverkan mot opinionen och kartläggning av personer och teknik.
(Plus: Irans ambassad i Stockholm är formellt en medelstor beskickning, men dess lokaler på Lidingö hör till de tecken som tyder på en närvaro som är större än vad den officiella diplomatlistan visar.)
8. Smuggling av känslig teknologi via Sverige
Iranska nätverk använder företag i och via Sverige för att kringgå internationella sanktioner och komma åt komponenter till kärn- och vapenteknik, dual‑use‑komponenter (som ventiler och elektronik). Sverige fungerar som en kanal, inte ett mål – men skillnaden är inte alltid så stor i praktiken.
9. Industrispionage mot svenska högteknikföretag
Säpo pekar ut Iran, tillsammans med Ryssland och Kina, som en av de främmande makter som bedriver underrättelseverksamhet mot svensk forskning och industri för att komma åt avancerad teknik och expertis.
Säkerhetsbedömningar och oberoende analyser lyfter särskilt högteknologiska sektorer – såsom telekom, försvarsnära teknik och avancerad tillverkning – som attraktiva mål för iranska försök att kringgå exportkontroller och stärka sin militära kapacitet.
10. Cyberattacker mot svenska system
Säpos årsrapporter pekar konsekvent ut Iran som en betydande, aktiv cyberaktör mot Sverige – inte som en engångsföreteelse utan som löpande verksamhet. Det mest tydliga (offentliggjorda) fallet är Säpos utredning som slog fast att en cybergrupp på uppdrag av Irans revolutionsgarde hackade en svensk SMS‑tjänst 2023.
11. Masskommunikation riktad mot svenska befolkningen
Via det iranska intrånget hos ett svenskt företag som driver en större SMS-tjänst skickades omkring 15 000 SMS till svenska medborgare med budskap om ”hämnd” för koranbränningar.
12. Desinformation och propagandaoperationer
Forskning om iranska statsmedier visar hur svenska myndigheter under “korankrisen” systematiskt framställs som fiender till islam, som stödjer koranbränningar och som styrda av USA och Israel.
Dessa narrativ kombineras med iranska cyber‑ och SMS‑kampanjer där Sverige beskrivs som ett “anti‑islamiskt” land, med uttalat syfte att skapa splittring i det svenska samhället och undergräva landets internationella ställning.
13. Försök att sabotera Sveriges säkerhetspolitiska kurs
Iranska cyberangrepp, SMS‑kampanjer och propaganda har utnyttjat koranbränningarna (och möjligen Nato-ansökan) för att skapa splittring, polarisera debatten och underminera förtroendet för svenska institutioner.
Säkerhetspolisen beskriver SMS‑attacken som en del av en främmande makts påverkan mot Sverige, där Nato‑processen pekas ut som en särskild sårbarhet som Iran försökt exploatera.
14. Gisslandiplomati med svenska medborgare
Fallet Ahmadreza Djalali och EU‑diplomaten Johan Floderus beskrivs av EU, människorättsorganisationer och forskare som del av ett återkommande iranskt mönster där utlänningar och dubbla medborgare fängslas på fabricerade säkerhetsanklagelser för att användas som politiska förhandlingsbrickor.
Behandlingen av de svenska fångarna och den iranska retoriken har gång på gång skärpts när känsliga frågor gått Teheran emot – som Hamid Nouri‑målet (där en tidigare iransk tjänsteman dömts till livstid i Sverige för medverkan i massavrättningar 1988), sanktioner och EU:s Iranpolitik – vilket gör dem till tydliga påtryckningsmedel mot Sveriges utrikespolitiska kurs
– – –
