Alicia Bengtsdotter: Svenska medier förvandlade försöket till terrordåd till ett internt ”bråk” mellan två piloter i cockpit. Det är ett djupt svek mot de svenska mediekonsumenterna men framför allt är det en skymf mot de passagerare ombord som svävade i absolut livsfara i luftrummet över Mellanöstern.
När ett passagerarflygplan från Flydubai, på väg mot Tel Aviv, plötsligt tappar 4 300 meters höjd på 29 sekunder samtidigt som det sänder ut den internationella kapningskoden 7500, borde saken vara glasklar. När det sedan står utom allt rimligt tvivel att en radikaliserad andrepilot har attackerat kaptenen med en yxa i syfte och uttrycklig avsikt att utplåna hundratals civila israeler på Ben Gurion Airport står världen inför ett nytt 11 september-dåd.
Men inte i de svenska mediehusen. Där förvandlades försöket till terrordåd till ett internt bråk mellan två piloter i cockpit. Varför?
Svaret är lika enkelt som skrämmande: Så fort Israel är måltavlan för terrorism, aktiveras en journalistisk försvarsmekanism som till varje pris ska förminska, relativisera och tona ner allvaret. Denna gång reducerade de ett islamistiskt massmordsförsök till ett ”pilotbråk”.
Svenska Dagbladet satte tidigt den bisarra rubriken ”Flydubai: Bråk mellan piloterna fick flygplan att vända om”. TT och de stora nyhetsflödena spred snabbt pushnotiser med formuleringar som ”Larm från passagerarplan på väg mot Israel: Pilotbråk i cockpit”. Flera andra medier hakade på tåget och citerade Reuters tidiga rökridåer om ”Två piloter i fysiskt bråk mitt under flygningen”.
Ett ”bråk”. Som om två kollegor blivit lite oense om kaffeschemat eller flygrutten, snarare än att den ene inspirerats av al-Qaida till att försöka mörda sin kollega för att kunna styra ett flygplan rakt in i byggnader och människor på Tel Avivs flygplats.
Genom att avpolitisera och avradikalisera förövaren slipper svenska journalister konfronteras med det faktum att Israel lever under ett konstant, existentiellt hot från krafter som vill se landets totala utplåning. Den systematiska anti-israeliska vinklingen gör att man vägrar se Israel som den faktiska måltavlan och istället väljer att avhumanisera israeler.
När man gör ett terrordåd till ett internt ”bråk” skickar man en subtil men farlig signal till läsarna: detta var bara en intern incident, ingenting som har att göra med det systematiska hatet mot judar och Israel. Dagens Nyheters öppet Israelfientliga Emma Bouvin var snabbt ute med att förklara för sina läsare att det var fullt möjligt att andrepiloten inte alls hade några jihadistiska motiv. Hon antydde därefter att Netanyahu ville göra en poäng av kapningen inför valet.
Det är ett djupt svek mot de svenska mediekonsumenterna men framför allt är det en skymf mot de passagerare ombord som svävade i absolut livsfara i luftrummet över Mellanöstern.
Den här typen av rapportering är inte bara felaktig och förljugen – den är direkt livsfarlig. Genom att relativisera ett islamistiskt kapningsförsök döljer svenska redaktioner det globala jihadistiska hotet och krattar manegen för de floder av antisemitiska konspirationsteorier som omedelbart svämmade över sociala medier.
Men det islamistiska hotet stannar inte i Mellanöstern och är inte bara en fara för Israel och världens judar. I förlängningen drabbar det oss alla – även de nyttiga idioter som draperar sig i keffiyeh och gör gemensam sak med Hamaskramarna på Sveriges gator och torg. Som en god vän träffande uttryckte det: ”Vänta du, de kommer att ta er också om ni fortsätter så här”.
Det är ett obestridligt faktum, och det är fullkomligt obegripligt hur våra svenska mediehus kan visa upp en sådan total, kollektiv blindhet.
Att svenska medier till slut tvingades krypa till korset och ändra sina rubriker, när andrepilotens al-Qaida-kopplingar blev alltför uppenbara för att kunna mörkas, förändrar ingenting. Den initiala reflexen hos svenska journalister ljuger aldrig. Den avslöjar exakt var deras lojaliteter ligger och hur djupt fördomarna sitter. När terror drabbar Israel är den svenska presskårens första instinkt inte att informera, utan att skydda förövaren och dölja motivet. Det är ett intellektuellt och moraliskt haveri som aldrig kan ursäktas.
/Alicia Bengtsdotter
.jpg){kind=link}