EU:s avslöjade plan från juni 2022 och pågående arbete med att hjälpa palestinierna att ta över hela Västbanken/Judéen och Samarien, liksom östra Jerusalem med Tempelberget är historielöst, ett brott mot ingångna avtal och internationell lag samt ett totalt stöd till ena parten. EU har antagit Fayyad-planen att ockupera israelisk mark.
EU bygger en stat åt palestinierna
“Europeiska unionen har åtagit sig att bidra till att bygga en palestinsk stat inom 1967 års gränser och för detta ändamål mobilisera sina politiska och finansiella verktyg”, inleds dokumentet.
I en artikel i Världen Idag den 5 januari förklaras hur det läckta konfidentiella dokumentet beskriver hur EU ska se till att palestinierna ska ta över områden som enligt gällande avtal tillhör Israel. Områden som Nationernas Förbund beslutat ska tillhöra Israel, men som Jordanien illegalt ockuperade 1948 och som Israel återtog 1967, när de ånyo anfölls av bland andra Jordanien.
Hur skapas en ny stat?
En ny stat får aldrig skapas genom anfallskrig eller genom att skapa fakta på marken inte enligt internationell lag. Det måste gälla även för Ryssland, EU och palestinierna.
Är det så att enorma ekonomiska medel satsas på att hjälpa just dessa lokala araber, av humanitära skäl och för att skapa demokrati? Endast Sverige har satsat minst 30 miljarder på 25 år och resultaten är tänkvärda – inga val på 17 år, inget parlament, intensifierad uppvigling och fortsatt terror och flera terrororganisationer.
Eller handlar det om oljepengar och politisk makt? Detta var grunden för att EU startade en gemensam utrikespolitik. Hur kommer det sig att det arabiska kriget mot judarna i Israel har ett sådant inflytande?
Den legala entiteten
EU-dokumentet beskriver hur man ska kontrollera arkeologiska utgrävningar så att de inte inverkar på den framtida palestinsk stat. Vetenskapliga bevis på en snart 4 000 år judisk historia verkar vara ett hot för EU:s narrativ. När israelisk media försökte få EU-delegationen att bekräfta detta, svarar de att de inte kommenterar interna dokument.
EU har misslyckats att skapa fred. De palestinska ledarna har – oavsett om de hetat stormufti Haj Amin al-Husayni, Yasser Arafat, Mahmoud Abbas, Ismail Haniya eller Hassan Nasrallah – aldrig accepterat ett enda fredsförslag, eftersom de endast accepterar ett slut den judiska staten Israel.
Vem bygger mest illegalt?
Den israeliska organisationen Regavim har rapporterat om detta i 15 år, men nonchalerats då de inte passar in i EU:s politi. Nu har dock EU bevisat, svart på vitt, det som Regavim hela tiden rapporterat: planen att tvinga fram ett ”Palestina” genom att intervenera i den judiska staten Israels område. Men EU vill inte att det ska komma fram att palestinier bygger fyra gånger mer på israelisk mark i område C än israelerna själva.
En officiell hemsida för EU bekräftade 2019 oblygt att EU:s strategi är ”i linje med den palestinska myndighetens nationella politiska agenda.” EU gör alltså precis vad Mahmoud Abbas och PLO vill.
Förutom ekonomiska bidrag till Gaza och område C, som enligt Osloavtalen helt står under israeliskt styre, ger EU cirka 15 miljoner euro varje år till östra Jerusalem, för att detta ska bli den framtida palestinska statens huvudstad. EU gör allt för att förhandlingar mellan parterna ska vara överspelade.
Bryter medvetet mot israelisk lag
EU skriver att ”Israel har det övergripande säkerhets- och administrativa ansvaret i område C”, med andra ord – Israel bestämmer helt över område C som utgör 60% av Västbanken/Judéen och Samarien. EU åsidosätter trots denna vetskap helt Israels rätt och kräver att Israel ska godkänna alla palestinska byggplaner. EU förväntar sig också att dess illegala byggnationer ska ”skyddas från skada och förstörelse”, det vill säga att Israel ska se mellan fingrarna med 90 000 illegala byggnationer.
Inga palestinska skyldigheter
Inga krav på palestinska myndigheter eller palestinska terrororganisationer i Osloavtalen framkommer i EU:s text. Inget om kravet på avväpning av terrorgrupper, upphörande av uppvigling mot judar, ett enat palestinskt demokratiskt styre med fria val och så vidare. Endast att Osloavtalen skulle leda fram till en palestinsk stat. Förutsättningen – fred – nämns inte och Yasser Arafats intifada visade att palestinierna inte vill ha fred. De vill ha ”allt mellan floden och havet.”
EU påstår att israeliska bosättningar och restriktiva rättssystem är ett hinder för freden. Sanningen är istället att bosättningarna endast utgör 2,7% av ytan och att det mycket demokratiska rättssystemet spelat palestinierna i händerna.
EU:s politiska ståndpunkt om område C
Trots att Västbanken/Judéen och Samarien aldrig varit ett självständigt, palestinskarabiskt land har EU helt antagit det arabiska narrativet att ”Område C är en del av det ockuperade palestinska territoriet”.
Förutom att stympa Osloavtalen hävdar dokumentet så ofta det kan att israeliska bostäder i område C strider mot ”internationell rätt”, men kan endast precisera en enda lag som Israel skulle bryta mot. EU hänvisar till FN:s säkerhetsråds resolution 2334 från 2016, då Obamas USA lade ner sin röst. Resolutionen bortser bland annat från NF:s beslut 1922, FN:s stadgar artikel 80 och säkerhetsrådets resolution 242 från 1967.
Israelisk reaktion
Israels nuvarande finansminister Bezalel Smotrich sa att ”EU:s uppenbara inblandning i den palestinska myndighetens ansträngningar att fastställa fakta på marken och ensidigt upprätta en de facto arabisk terroriststat i hjärtat av landet Israel är oacceptabelt, strider mot internationell rätt och oförenligt med grundläggande regler för diplomati i relationerna mellan länder”.
