Den bisarra lögnen att Israel skulle vara en “apartheidstat” intensifieras över hela världen. Enligt Israels utrikesminister Yair Lapid har retoriken blivit “oöverträffad i sitt gift och i sin radioaktivitet” och dessutom drar han slutsatsen att detta kan vara året då smutskastningen faktiskt fastnar och blir en existentiell fara för Israel.
Påståendet om apartheid är bevisligen falskt och missvisande och den felaktiga användningen av ett så allvarligt öknamn utgör en fara för Israel, palestinierna och för demokratiska länder.
Stöd för Lapids analys
Den palestinska myndigheten (PA), som 2010 utropade en “diplomatisk intifada” mot Israel, har intensifierat den fientliga retoriken för att döda en fredlig tvåstatslösning.
PA:s utrikesminister Riyad Malki frågade i januari retoriskt diplomater i FN:s säkerhetsråd: “Kommer ni att acceptera denna [israeliska] apartheid under 2000-talet eller kommer ni att ändra er till förespråkare för enstatslösningen för frihet och lika rättigheter för alla mellan [Jordanien] floden och [Medelhavet]?”
Palestinska enstatslösningen
Enstatslösningen innebär i praktiken att Israel ersätts med ännu ett muslimskt land med arabisk majoritet. Ur det område som internationell rätt gav till det judiska folket för att återupprätta sitt land på sin historiska mark, vill PA att det ska bli fyra arabiska:
1 Det judefria Jordanien
2 Det judefria Hamasstyrda Gaza
3 Det till 85% arabiskbefolkade Västbanken (Judéen och Samarien)
4 En muslimsk majoritetsstat i Israel
Varför motsätter sig inte Sverige kravet?
Politikerna har inte stoppat PA att insistera på “rätten att återvända” till Israel för 7 miljoner personer som UNRWA har gjort till palestinska “flyktingar”. Israel kan aldrig acceptera ett befängt krav på att utplåna sin egen stat och det är skamligt att Sveriges och EU:s ledande politiker inte öppet förkastar detta groteska krav.
