Över hela världen, inklusive Sverige, är media upptagna med att sprida påståenden om att demokratin i Israel håller på att dö på grund av regeringens planer på att genomföra rättsliga reformer.
Observera att MIFF är politiskt neutralt och inte tar ställning för/emot lagreformen.
Medan de flesta västerländska medier är upptagna med att anklaga Israel för att döda sin demokrati, får vi sällan en inblick i hur arabiska medier bevakar den nuvarande situationen i Israel.
Den 25 juli publicerade den palestinska tidningen Al-Quds krönikören Hamdi Farajs krönika. I krönikan tar han sig an arabiska mediers bevakning av Israel och kritiserar deras jubel över Israels politiska kris och hopp om att den ska sluta i inbördeskrig. Faraj uppmanar arabiska journalister att titta på rättssystemen i sina länder, istället för att fokusera på rättssystemet i Israel, skriver MEMRI i sin översättning från arabiska.
I sin krönika ställer Faraj de kritiska frågorna som alla journalister borde ställa:
- Hur kan det komma sig att efter 30 veckors demonstrationer i Israel har inte en enda demonstrant dödats, medan hundratals demonstranter dödats under demonstrationer i arabländer?
- Varför ställs inte korrupta arabiska ledare och deras familjer inför rätta som de blir i Israel?
MIFF:s utdrag från krönikan
Araberna har tappat hakan i förvåning över vad som händer i Israel – deras fiende. De höjer sina armar mot himlen [i bön till] Allah för att så mer splittring och split bland [israelerna], i hopp om att det ska leda till inbördeskrig – precis som araberna har lidit i decennier i till exempel Sudan, Jemen och Libyen.
Araberna vägrar att gräva djupare i orsakerna bakom protesterna och demonstrationerna i Israel, som har pågått i sju månader och beror på vad den [israeliska] regeringen kallar en rättsreform, medan oppositionen kallar det en förstörelse av landets demokrati. Nästan alla arabiska medier upprepar orsakerna bakom [protesterna], samtidigt som de glömmer/ignorerar rättssystemets tillstånd i sina hemländer, vilket är närmare ett gudomligt dekret och en lydig tjänare som dras bakom härskaren…
Under det senaste århundradet [i arabvärlden] har vi aldrig hört talas om att en ledare eller hans familj ställts inför rätta – trots grov korruption [som händer i Israel]… Arabiska medier – TV-stationer, journalister, kommentatorer och redaktörer – pratar länge om Israels Högsta domstol och kampen mot dess auktoritet, utan att ställa frågan: Hur är det med högsta domstolen i arabländerna?
Har araberna frågat sig hur det kommer sig att inte en enda demonstrant har dödats i Israel under 30 veckor av protester och demonstrationer, medan demonstranter dödas när protester slås ned i våra länder? Varför slutar förtrycket [av protester i Israel] med vattenkanoner – medan de i våra [länder] slutar med stridsvagnar som undertrycker våra demonstrationer och dödar hundratals demonstranter, varför införs utegångsförbud, varför arresteras och torteras demonstranter i arabländer [ till den grad att] deltagande i en demonstration är livsfarligt… [1]
[1] Al-Quds (Östra Jerusalem), 25 juli 2023.
