År 2000 drog sig Israel tillbaka från en säkerhetszon som de haft i södra Libanon sedan 1980-talet. Israelerna hoppades att tillbakadragandet skulle ge säkerhet och fred, men Hizbollah tog snabbt över området och startade krig mot Israel med en infiltrationsattack och kidnappning av israeliska soldater den 12 juli 2006. Sedan rasade det andra Libanon fram till den 14 augusti 2006.
Det var FN:s säkerhetsråds resolution 1701 (antagen den 11 augusti 2006) som banade väg för slutet av andra Libanonkriget. Alla 15 medlemmar i säkerhetsrådet röstade för resolutionen, inklusive Danmark, som då var medlem.
Resolutionstexten var full av löften om att garantera Israels säkerhet, men löftena har visat sig vara tomma.
- Libanon lovade att hävda makt över hela sitt territorium. Löftet har brutits, Hizbollah är herre över de områden de kontrollerar.
- Libanon lovade att det inte skulle finnas några vapen utan godkännande från de libanesiska myndigheterna och att gränserna skulle säkras så att vapen inte skulle kunna föras in till Hizbollah. Löftet har brutits, Hizbollah har byggt upp ett raketlager på minst 150 000, och en formidabel gerillastyrka.
- FN-resolutionen krävde att Libanon skulle hålla området mellan “blå linjen” (gränsen mot Israel) och Litanifloden fritt från “beväpnad personal, militära anläggningar och vapen” som inte tillhör myndigheterna eller FN-styrkan UNIFIL. Löftet har brutits, Hizbollah har ett stort antal militära positioner ända fram till gränsen.
- FN-resolutionen lovade att en förstärkt FN-styrka (upp till 15 000 personer) skulle hjälpa Libanon att hålla södra Libanon fritt från vapen och militära styrkor som inte tillhörde den libanesiska försvarsstyrkan. Löftet är brutet. MIFF rapporterade om några av de första många brotten redan 2008 och 2009. UNIFIL patrullerar inte byarna i området för att stoppa beväpningen av terrororganisationen Hizbollah, skrev MIFF redan oktober 2009. Redan 2010 var Hizbollah tillbaka med en formidabel styrka, som bara har vuxit i styrka.
- Slutligen krävde FN-resolutionen att alla stater skulle förhindra försäljning av vapen och militär utrustning till milisgrupper i Libanon. Detta löfte har brutits, särskilt av Iran, men också av andra länder.
MIFF har idag skickat utrikesminister Tobias Billström följande tre frågor:
1. Anser utrikesministern att löftena i FN:s resolution 1701 har uppfyllts?
2. När var senaste gången Sverige kritiserade Libanon och UNIFIL/FN för att de inte fullgjorde sina skyldigheter enligt FN:s resolution 1701?
3. Stöder Sverige Israels krav på ett fullständigt tillbakadragande av Hizbollahs styrkor bakom Litanifloden?
Frågan är när kriget kommer bryta ut.
De israeliska försvarsstyrkorna kommer “mycket snart” att vidta åtgärder mot Hizbollah i södra Libanon, sade Israels försvarsminister Yoav Galant den 29 januari, som även tidigare har varnat för ett nytt Libanonkrig. Israel hoppas i det längsta att diplomatiska påtryckningar ska fungera mot Hizbollah, men optimismen är inte stor. Sverige och andra europeiska länder har ignorerat överträdelserna av resolution 1701 under de 18 åren.
Hitta en diplomatisk lösning
– Om folk verkligen förstod vad krig med Hizbollah skulle innebära, skulle alla göra allt som står i deras makt för att hitta en diplomatisk lösning, sa en israelisk officer till journalisten Matti Friedman i veckan.
Den 8 oktober, dagen efter att Hamas låg bakom en massaker på 1 200 israeler i södra Israel, attackerade Hizbollah Israel i norr. Den Iran-stödda terroristgruppen sägs ha förlorat minst 170 män, och 15 har dödats på den israeliska sidan i striderna som följde de närmaste månaderna. Men vad Hizbollah har åstadkommit utan fullskaligt krig, blir tydligt när man kör runt i gränsområdet, rapporterar Friedman.
Hizbollah har reducerat Israel
Mer än 60 000 israeler har evakuerats från norr. Hotet från Hizbollah har i själva verket flyttat Israels säkerhetszon från norra sidan av gränsen till södra sidan, påpekar Friedman. Ett område motsvarande 2,5 procent av Israels landyta har utrymts av civila och förvandlats till en militär zon – landet har i realiteten reducerats av Hizbollah. “I evakueringszonen känns det som att någon sorts konstig bomb har exploderat – en bomb som lämnar byggnaderna intakta men tar bort människorna”, skriver Friedman.
Slutsatsen av hans artikel är dyster.
“Jag har pratat med reservister, några fortfarande i uniform, andra har nyligen dykt upp från gränderna och bombfällorna i Gaza City. De vet vad det kommer att innebära att gå ut i krig i Libanon. Men de säger inte “om”, de säger “när”, och förväntar sig att vara där till våren.”
