Hamnarbetarförbundet har beslutat att genomföra en blockad mot israeliska varor. Beslutet, som formellt gäller krigsmateriel, väcker frågor om fackförbundens roll i svensk utrikespolitik och de juridiska risker som kan följa för de inblandade.
Som MIFF tidigare rapporterat, beslutade Hamnarbetarförbundet efter en medlemsomröstning att inleda en blockad mot israeliska varor till och från Sverige. Egentligen gällde beslutet krigsmateriel, men förbundet väljer att tolka detta brett och tillämpa en ”försiktighetsprincip”. Arbetsdomstolen meddelade i måndags att blockaden får inledas trots att fredsplikt råder, eftersom konfliktåtgärden är begränsad i tid och omfattning (sex dagar).
Det finns två saker som är särskilt värda att uppmärksamma med anledning av den pågående blockaden.
Facket skadar svensk utrikes- och säkerhetspolitik
Det är anmärkningsvärt att fackförbund tillåts överpröva svensk utrikes- och säkerhetspolitik. Svensk handel med krigsmateriel är omsorgsfullt reglerad och kontrollerad i demokratisk ordning. Varför underställs den därefter Hamnarbetarförbundets medlemsomröstning?
Notera också att förbundets beslut är politiskt – i syfte att skapa debatt om handeln med Israel, försvåra leveranserna och ”visa solidaritet med Gaza”. Blockaden handlar inte om medlemmarnas löner eller arbetsvillkor.
År 2024 pågick ett sextiotal väpnade konflikter i världen. En kvarts miljon människor dödades i dessa och 120 miljoner var fördrivna. En blockad som denna öppnar för många liknande fackliga aktioner, med allt vad det innebär. Och i väntan på nästa stridsåtgärd frågar vi oss varför man nu väljer att rikta in sig endast på Israel?
Det kan vara riskabelt att vara bojkott-aktivist
I samband med blockaden har den facklige företrädare som frontat aktionen externt (förbundets vice förbundsordförande) nu varslats om uppsägning av personliga skäl baserat på brott mot säkerhetsskyddslagen och illojalitet kopplad till säkerhetsskyddslagen. Sveriges Radio rapporterar att han polisanmälts av arbetsgivaren ”med hänsyn till rikets säkerhet”.
Detaljerna är inte offentliggjorda, men typiskt sett brukar brott i det här sammanhanget tydligen handla om:
Obehörig delning av känslig information – Hamnar är en del av kritisk infrastruktur, och en anställd kan ha delat säkerhetsklassad information till obehöriga, t.ex. om godsflöden, säkerhetssystem eller anläggningens försvarsåtgärder.
Samarbete med främmande makt eller obehöriga aktörer – Om personen haft otillåten kontakt med t.ex. främmande staters underrättelsetjänster eller organiserad brottslighet, kan det betraktas som en säkerhetsrisk och illojalitet.
Förbundet har uttryckt behovet av att ’behöva lägga pussel’ för att få blockaden att fungera, det vill säga kartlägga flöden av strategiskt gods.
Det är värt att notera att bojkottaktivism på den här nivån kan innebära betydande juridiska risker för dem som väljer att delta i den.
/AE
