Det krig som Hizbollah startade mot Israel den 8 oktober trappades upp måndagen den 23 september. IDF rapporterar att de träffat 1 600 mål som tillhör Hizbollah, och tiotusentals av terrororganisationens raketer ska ha förstörts. Israel attackerades med cirka 200 raketer på måndagen och Hizbollahs raketer når allt djupare in i landet.
I nästan ett år, från dagen efter Hamas-massakern den 7 oktober 2023, har Israel varit utsatt för ett utnötningskrig på norra fronten. Över 60 000 civila israeler har fördrivits, och många israeliska byar och städer längs den norra gränsen har totalskadats av raket- och granatattacker från Hizbollah. När Iran väljer att föra ett regionalt krig mot Israel, tvingas de israeliska försvarsstyrkorna att stoppa dem.
Gårdagens försvarsoperationer i Libanon var de mest omfattande sedan andra Libanonkriget 2006. För civila libaneser som inte kan fly från Hizbollahs positioner och vapenlager är kriget ett stort lidande. Detsamma gäller alla israeler som upptäcker att IronDome och de andra missilförsvarssystemen inte stoppar alla inkommande raketer.
Israel försvarar sig mot jihadisternas utrotningskrig
I Sverige är det populärt att enbart beskylla den judiska staten för allt lidande, när den måste försvara sig mot jihadister som slåss i syfte att utrota den. Detta vänder på saken. Men i kriget som pågår nu, är det inte bara jihadisterna som är ansvariga, det är också FN och deras hejarklack.
År 2000 drog sig Israel tillbaka från en säkerhetszon som de haft i södra Libanon sedan 1980-talet. Israelerna hoppades att tillbakadragandet skulle ge säkerhet och fred, men Hizbollah tog snabbt över området och startade krig mot Israel med en infiltrationsattack och kidnappning av israeliska soldater den 12 juli 2006. Därmed startade Andra Libanon som pågick till den 14 augusti 2006.
FN:s säkerhetsråds resolution 1701
Det var FN:s säkerhetsråds resolution 1701 (antagen den 11 augusti 2006) som banade väg för slutet av andra Libanonkriget. Alla 15 medlemmar i säkerhetsrådet röstade för resolutionen. Resolutionstexten var full av löften om att garantera Israels säkerhet, men som har visat sig vara tomma ord.
- Libanon lovade att utöva makt över hela sitt territorium. Löftet har brutits, Hizbollah kontrollerar stora områden.
- Libanon lovade att det inte skulle finnas några vapen utan godkännande från de libanesiska myndigheterna och att gränserna skulle säkras så att vapen inte skulle kunna importeras till Hizbollah. Löftet har brutits, Hizbollah har byggt upp ett raketlager på minst 150 000, och en formidabel gerillastyrka. • FN-resolutionen krävde att Libanon skulle hålla området mellan “blå linjen” (gränsen till Israel) och Litanifloden fritt från “beväpnad personal, militära installationer och vapen” som inte tillhör myndigheterna eller FN-styrkan UNIFIL. Löftet har brutits, Hizbollah har ett stort antal militära positioner ända fram till gränsen.
- FN-resolutionen lovade att en förstärkt FN-styrka (upp till 15 000 personer) skulle hjälpa Libanon att hålla södra Libanon fritt från vapen och militära styrkor som inte tillhörde den libanesiska försvarsstyrkan. Löftet är brutet, vilket MIFF rapporterade redan 2008. UNIFIL patrullerar inte byarna i området för att stoppa beväpningen av terrororganisationen Hizbollah, skrev MIFF i oktober 2009. Redan 2010 var Hizbollah tillbaka med en ansenlig styrka, som bara vuxit tidigare.
- Slutligen krävde FN-resolutionen att alla stater skulle förhindra försäljning av vapen och militär utrustning till milisgrupper i Libanon. Detta löfte har brutits, särskilt av Iran, men också av andra länder.
Tre skarpa frågor till Sveriges utrikesminister Maria Malmer Stenergard:
- Anser utrikesministern att löftena i FN:s resolution 1701 har uppfyllts?
- När var senaste gången Sverige kritiserade Libanon och UNIFIL/FN för att inte fullgöra sina skyldigheter enligt FN:s resolution 1701?
- Stöder Sverige Israels krav om en full tillbakadragning av Hizbollahs styrkor bakom Litanifloden?
