Denna text skrevs av Adi Schwartz och David M. Weinberg vid Misgav Institute for National Security & Sionist Strategy i Jerusalem. Texten publicerades första gången i tidningen Jerusalem Post.
Avslöjandet om hur anställda vid FN:s hjälporganisation för palestinska flyktingar i Mellanöstern (UNRWA) deltog i Hamas attack mot Israel den 7 oktober kom inte som någon stor överraskning för dem som har följt organisationens negativa utveckling i senaste decennier.
Det var inte heller särskilt förvånande att de israeliska försvarsstyrkorna (IDF) under de senaste tre månaderna har hittat Hamas-vapen i nästan varje UNRWA-institution i Gaza, vare sig det är skolor, kliniker, sjukhus eller annat. Och under alla dessa byggnader har Hamas grävt terroristtunnlar.
Nej, det finns inga överraskningar här. UNRWA är genomruttet. Organisationen fortsätter det palestinska kriget mot Israel istället för att hjälpa till att lösa den palestinsk-israeliska konflikten. De är ett hinder för fred.
Ändå kommer västerländska ledare nästan säkert att fortsätta och till och med snabbt öka sitt ekonomiska stöd till UNRWA – eftersom deras misstag är att se organisationen som ett oersättligt, oumbärligt humanitärt verktyg.
Tyvärr kan ingenting vara längre från sanningen. Här är tio myter om UNRWA som måste avlivas.
Myt 1: UNRWA är en FN-organisation.
Tekniskt sett är det så, men i verkligheten är UNRWA en palestinsk organisation med palestinsk personal och palestinska mål. Av myndighetens 13 000 anställda i Gaza är 99 procent palestinier, tillsammans med ett försvinnande litet antal internationell personal som döljer palestinsk korruption och islamisk radikalism. Det är ett palestinskt projekt av tvivelaktig nytta.
Eftersom de flesta palestinier i Gaza stödjer Hamas är det logiskt att anta att många, om inte de flesta, av UNRWA:s personal också stöder Hamas. Enligt israelisk underrättelsetjänst kan tio procent av UNRWA:s personal i Gaza identifieras som Hamas- eller Islamiska Jihad-aktivister; Hundratals andra firade öppet våldtäkterna och morden den 7 oktober, och 190 UNRWA-anställda är “förhärdade militanter” – stridande och mördare med en omisskännlig terroristbakgrund.
Detta är mycket mer än “några ruttna äpplen i korgen”, som vissa har försvarat UNRWA med.
Myt 2: UNRWA är en hjälporganisation för palestinier.
Detta har inte varit sant på många år. UNRWA bidrar lite med mat eller humanitärt bistånd. Den största delen av deras budget går till palestinska skolor och sjukhus, ett missförhållande som inte finns någon annanstans i världen.
Ingen annan FN-organisation täcker hälso- och utbildningskostnader för nästan en hel befolkning – istället för de lokala myndigheterna. UNRWA driver de relevanta institutionerna och betalar räkningar i hela Gaza, istället för att Hamas måste tillhandahålla hälso-, utbildnings- och välfärdstjänster till sina egna väljare. Hamas förlitar sig på UNRWA och västerländska givare som driver de centrala delarna av myndigheterna i Gaza, så att Hamas slipper sådana skyldigheter och kan bygga terrortunnlar och ligga i underjordiska bunkrar för att föra krig mot Israel.
Myt 3: UNRWA är en neutral organisation.
Nej, det är det inte. UNRWA är en politisk aktör som formar berättelsen om palestinier som offer, som bevarar och vidmakthåller bilden av palestinier som flyktingar, och som tränar för ett evigt krig med Israel, inklusive drömmen om att förinta Israel genom flyktingars “återvändande”. UNRWA har i över 75 år försökt framställa Israel som kriminella.
UNRWA håller igång konflikten med Israel genom att ge ett ständigt ökande antal palestinier fiktiv flyktingstatus – 20 gånger fler än det verkliga antalet – samtidigt som de vägrar att bosätta en enda flykting permanent.
Myt 4: UNRWA är en moderat kraft och skapar lugn.
Även om internationella aktörer (och till och med delar av den israeliska försvarseliten) har hävdat detta i åratal, håller resonemanget inte. UNRWA är starkt påverkat och dominerat av Hamas, och organisationen hade absolut ingen dämpande eller modererande effekt före, under eller efter den 7 oktober. Alla kan klara sig utan UNRWA:s betryggande fixa idéer.Organisationer som agerat vakthund mot UNRWA har i åratal dokumenterat det hat som förmedlas i UNRWA:s klassrum. Palestinska barn får lära sig att judar är lögnare och svindlare, och att judar sprider korruption, vilket kommer att leda till deras förintelse. Terrorister glorifieras som förebilder. I alla årskurser och i alla ämnen, inklusive matematik och naturvetenskap, uppmuntrar undervisningen till att använda våld. Den systematiska spridningen av hat och aggressiva attityder i UNRWA:s skolsystem leder oundvikligen till palestinsk terror mot Israel.
Myt 5: Palestinier i Gaza är helt beroende av internationellt bistånd för sina mest grundläggande behov.
Vad IDF har upptäckt i Gaza under de senaste tre månaderna tyder inte alls på att Gazas befolkning är särskilt behövande eller hjälplös.
Hamas myndigheter i Gaza verkar fullt kapabla att genomföra stora, avancerade och dyra projekt, allt från underjordiska tunnlar och bunkernät liknande Londons tunnelbana, till industriella vapenfabriker byggda enligt de bästa tekniska principerna och till välorganiserade kommandoenheter med underrättelse av högsta kvalitet och förmåga att planera listiga attacker.
Palestinier i Gaza lider inte av brist på finansiering, dålig utbildning eller förlust av kvalificerad arbetskraft, utan av självförvållade skador till följd av felprioriteringar. I decennier har de prioriterat att föra krig mot Israel framför att bygga sitt eget samhälle på ett hälsosamt sätt. De behöver västerländsk vägledning (press) för att ändra sina prioriteringar, inte nödvändigtvis mer pengar eller annan hjälp.
Myt 6: Palestinier i Gaza behöver UNRWA för att överleva.
Detta är inte sant, enligt palestinierna själva. Även om några av de västerländska givarna för tillfället har lagt ekonomiskt stöd till UNRWA på is, är palestinierna i första hand oroade över en möjlig förändring i det globala erkännandet av deras sak. De är mycket mer bekymrade över den politiska motreaktionen deras status som privilegierade offer har fått, än de är över pengar.
Det finns hundratals inlägg på sociala medier och andra vittnesmål som indikerar att befolkningen på Gazaremsan betraktar UNRWA mycket mindre som en kritisk leverantör av sociala tjänster och hjälp. De ser organisationen i första hand som avgörande för deras eviga krig mot Israel.
Myt 7: Utan ett omedelbart återupptagande av UNRWA-finansiering kommer palestinier i Gaza att svälta.
Det finns ingen “prekär kris” när det gäller tillgång till mat och vatten i Gaza. Ingen där är “på gränsen till svält”. Hundratals lastbilar med varor och bränsle kör in i Gaza varje dag trots kriget, baserat på donationer från arabiska och (fortfarande) västländer. Hamas konfiskerar bevisligen sådana förnödenheter värda tiotals miljoner kronor till sina egna soldater och privilegierade eliter, något som UNRWA inte har gjort något åt. Men ett stadigt flöde av varor fortsätter in i Gaza, även om UNRWA:s fickor inte längre är riktigt lika djupa.Myt 8: UNRWA är det mest effektiva sättet att ge hjälp till palestinier.
Nej, det är det verkligen inte, och inte bara för att UNRWA tillåter Hamas att hämta massor av varor. Det finns mycket effektivare, mindre korrupta och mindre politiserade hjälporganisationer, av vilka några redan finns i Gaza (och Västbanken), som skulle kunna mobiliseras för att ersätta UNRWA. Detta inkluderar USAID, UNICEF och World Food Programme. Dessa kan utföra allt arbete utan att underkasta sig palestinskt lurendrejeri.
Myt 9: UNRWA kan “fixas”.
UNRWA behöver mer än en “akut genomgång”, som EU motvilligt mumlade denna vecka, och mycket mer än “robust granskning och andra kontrollmekanismer”, som en anti-Israelisk medlem av den amerikanska kongressen motvilligt efterlyste.
UNRWA måste upplösas, så att Gaza snabbt kan gå från att vara beroende av bistånd till att utvecklas ekonomiskt, så att de kan gå bort från folkmordsfantasier och mot fredsbyggande. Hur som helst är det klart att den nuvarande arbetsfördelningen – med UNRWA:s tjänster ovan jord, terroristoperationer av Hamas underjordiska och inifrån UNRWA-anläggningar – inte kan fortsätta.
Detta kräver andra internationella aktörer som kan utveckla produktiv industri och arbetstillfällen i Gaza, och som kan leda skapandet och driften av civila tjänster. Internationellt bistånd kan fortfarande vara nödvändigt, men det bör administreras av utländska regeringar direkt och av andra organisationer, som är föremål för kontinuerlig kontroll och som känner ansvar.
Myt 10: Ett krigstillstånd är inte rätt tillfälle att stänga UNRWA.
Nu är den perfekta tiden att göra det. När Israel befriar Gaza från Hamas kan det internationella samfundet bryta banden mellan palestinierna och UNRWA. Samtidigt kan Israel befria sig från det destruktiva beroendet av UNRWA och dess problematiska israeliska motsvarighet, IDF:s samordnare av regeringsaktiviteter i territorierna – COGAT.
Då kan återuppbyggnaden av Gaza göra framsteg, fri från vidrig korruption, destruktiv indoktrinering, samarbete med terrorism och allmän moralisk fördärv som alltför länge har fördärvat internationell hjälp till palestinierna.
