Tre veckor efter Magda Gads journalistupprop om Gazakriget och påstått folkmord dyker det fortfarande upp nya frågetecken om undertecknarnas och nyhetsredaktionernas integritet. Och hur många ”Israelkritiker” finns det egentligen bland Sveriges journalister?
Journalisten Magda Gad spred i somras ett upprop om pressfrihet och svenska mediers rapportering från Gaza. I sina mest uppmärksamma skrivningar påstår uppropet att Israel begår ”oerhörda krigsbrott” och utför ett ”folkmord” mot palestinier, och hävdar vidare att svenska medier ”bidragit till att legitimera” folkmordet genom sin undermåliga rapportering.
Oväntad debatt och bekräftelse av Israelfientlig journalistik
Debatten om uppropet – och om de många journalister som skrivit under – har i hög grad utvecklats på andra sätt än vad initiativtagaren och undertecknarna förväntat sig.
Så sent som i fredags skriver SvD att tidningen talat med flera personer som ”menar att det mest problematiska med uppropet är hur politiserat det blivit och den förtroendeskada det åsamkar journalistiken.” Artikeln beskriver hur de som undertecknat kan sägas ha ”blivit dubbelt kidnappade. Dels av Gad-kampanjen, dels av en polariserad offentlighet.”
En av undertecknarna säger att ”uppropet har blivit en del av Gad Medias lansering”.
Många har i den allmänna debatten reagerat på hur drygt 500 journalister kan ha så förutfattade meningar om en komplicerad fråga och kanske ändå tillåtas fortsätta rapportera om den. Uppropet bekräftar hur vinklad svensk journalistkår är till Israels nackdel.
Särskilt fokus har riktats på de namn som är kopplade till public service.
Olika redaktioner – olika beslut
Först uppgavs att Sveriges Radio skulle följa sina egna riktlinjer och plocka bort berörda journalister från bevakningen, men Ekots chef Klas Wolf-Watz landade slutligen i att uppropets huvudbudskap ’inte var kontroversiellt’. ”De kommer att fortsätta jobba som vanligt”.
Expressens biträdande chefredaktör Karin Olsson menar att uppropet skadat SR och ”ironiskt nog har tagit fokus från kriget. I stället har vi fått en infekterad metadiskussion på halsen och syre till de politiska krafter som i dag ständigt försöker urholka förtroendet för den professionella journalistiken.”
Själva har Expressen inte berörts av medverkande journalister. Kollegan Aftonbladet hade åtta undertecknande namn, men har hittills valt att inte agera.
Sveriges Television intog däremot en restriktiv linje, eftersom man menar att det inte går att rapportera opartiskt om man tagit tydlig ställning i en fråga.
Dagens Nyheter gjorde till slut en snarlik bedömning: ”De medarbetare på nyhetsredaktionen som skrivit under Gad-uppropet kommer inte att kunna bevaka kriget i Gaza under den närmaste tiden. Det är i linje med vår generella hållning att man som nyhetsjournalist inte bör ta ställning offentligt eller i externa sammanhang i frågor man själv bevakar”, skriver redaktionschef Anna Åberg till tidningen Journalisten.
Även SvD lyfter bort undertecknare från Gazabevakning. Redaktionschefen Erik Hedtjärn skriver att uppropet går ut över de pressfrihetsfrågor som hade kunnat diskuteras, att trovärdigheten påverkas och att det inte är ”förenligt att underteckna uppropet och skriva nyhetsjournalistik om Gaza” eftersom detta kan skapa ”misstankar om att det finns en agenda bakom nyhetsrapporteringen”.
Han uttrycker även sin förvåning över att stora redaktioner som Sveriges Radio och Aftonbladet landat annorlunda.
Det kommer antagligen att finnas anledning att återkomma till uppropet och den satsning det kan sägas marknadsföra: Gad Media.
