Allt fler sansade bedömare anser att politiken måste läggas åt sidan för en kompromiss som lugnar båda sidor. Båda sidor måste inse att den andra sidan i den israeliska debatten om rättsreform har legitima argument.
Berättigade rädslor
På vänstersidan finns det en berättigad rädsla för att reformerna av Högsta domstolen (HD) kan innebära slutet på det demokratiska Israel. Vissa förändringar är för långtgående, tycker de.
Det finns också en äkta känsla på högersidan av att HD inte skyddar de konservativas och religiösas rättigheter. Att bara 11 av alla 72 domare som suttit i HD tillhört majoriteten av invånarna – Mizrahi, som härstammar från Nordafrika och Mellanöstern – upplevs orättvist av dem.
När vänstern varnar för att deras förtroende för HD försvinner om politikerna får utse domare, bör de prata med högern och de religiösa vännerna. Många av dem tappade förtroendet för 20 år sedan.
Lagförslaget
Förslaget innebär att HD endast ska kunna underkänna nya lagar om alla 15 domarna är eniga och bara om det ” direkt motsäger” en grundlag. Dessutom ska inte HD kunna underkänna regeringens utnämning av en minister, som den gjorde i januari vid utnämningen av Aryeh Deri.
De som protesterar tycker att det är fel att en premiärminister utser HD:s domare. Samtidigt kan man fråga sig om det är demokratiskt att domarna i HD väljer ut nya domare i en sluten process utan insyn eller transparens.
Många anser att politiker inte är kvalificerade att utse domare. Samtidigt har folket valt dem och låter dem fatta beslut om statsbudgeten, försvar mot terror och krig. Varför skulle de inte vara kvalificerade att utnämna domare till HD?
Vad gör Israels HD?
Cirka 10 000 processer inleds i HD årligen. Detta kan jämföras med den svenska HD som bara fattar cirka 100 beslut per år.
Högsta domstolen i Jerusalem består av 15 domare och två sekreterare. HD:s president är just nu Esther Hayut som också är chef för hela rättsväsendet.
Enligt gällande Basic Law ska varje beslut som HD fattar vara ett bindande prejudikat för alla andra domstolar. Men HD självt är inte bunden av sina egna prejudikat och kan avvika från dem.
HD:s makt
HD är både sista överklagningsinstans och behandlar framställningar mot olika statliga myndigheter. I High Court of Justice (Bagatz) behandlas konstitutionella och administrativa ärenden om myndigheters beslut, åtgärder och om lagstiftning. Även de som inte är invånare eller medborgare i Israel kan föra talan mot de statliga myndigheterna.
Så utses ny HD-domare
De tre statsorganen – den dömande (fem domare, varav tre sitter i HD), den verkställande (två ministrar) och den lagstiftande (två Knessetledamöter) myndigheten – är representerade i domarnas nomineringskommitté, som lämnar sitt förslag till Israels president, som formellt utser domaren.
Mot förslaget
- Makten får inte förskjutas till regeringen, samtidigt som kontrollinstanser som rättsväsendet och media politiseras eller försvagas. Parlamentet skulle i förslaget med enkel majoritet kunna avfärda HD:s tolkning av lagen.
- Ett oberoende rättsväsende är demokratins grundpelare. Kommer de medborgerliga rättigheterna att skyddas med de nya reformerna?
- HD har stoppat exproprieringen av palestinskägd mark.
- Religiösa värderingar får inte påverka politiken. En kraftfull HD är en garant mot radikala religiösa lagförslag.
För förslaget
- Inga domare ska kunna sätta sig över de demokratiskt folkvalda och ändra de förtroendevaldas politik genom ett veto.
- Domarna ska tillsättas av de folkvalda.
- Vänstern har förlorat i val, men har kunnat bita sig fast vid makten för att de är i majoritet i domstolarna.
- Större respekt bör visas för religiösa värderingar. HD ställde till exempel in en konsert för ultra-ortodoxa män, med motiveringen att det var mot Basic Law att porta kvinnor. Trots att kvinnorna inte ville gå dit, berövades männen sin konsert.
Är HD-reformerna antidemokratiska?
Syftet med reformerna är att förändra ett system där HD kan ändra alla beslut i Knesset och själv utse sina efterträdare. Regeringen ser det som mer demokratiskt att HD:s domare utses av regeringen och majoriteten i parlamentet, vilket är vanligt i många andra demokratiska länder. Detta skriver Alex Traiman och Jonathan S. Tobin i JNS. De har försvarat den nya regeringens reform av HD.
”Den nya regeringen är inte antidemokratisk. Den nya regeringen är antiprogressiv [antivänster],” skriver Traiman.
Kan regeringen införa diskriminerande lagar?
Israeler ska slippa att delta i handlingar som strider mot deras religiösa övertygelse, menar Tobin. Religionsfrihet som är inskriven i den amerikanska konstitutionen, ska gälla även i Israel. Att regeringen just valt Amir Ohana (Likud) till ny talman i Knesset är ett tecken på försvaret av HBTQ-rättigheter. Ohana lever öppet i ett homosexuellt förhållande, och har även barn med en surrogatmamma.
Kan regeringen annektera hela Västbanken?
Det är inte aktuellt skriver Trainman. Regeringen överväger att annektera hela eller delar av område C på Västbanken, ett område där de israeliska bosättningarna finns och där få palestinier bor. Redan nu har Israel enligt Osloavtalen full civil kontroll över område C. Ett sådant beslut, menar förespråkarna av lagförslaget, ska fattas av 120 valda politiker, inte av 15 självtillsatta domare.
Vikten av kompromiss
Första steget i en kompromiss, är att förstå den andra sidans rädsla. Politikernas uppgift är att stilla båda sidors oro och hitta en kompromiss för hela landets trygghet.
