Parlamentsledamoten Oded Forer menar att båda sidor i den unikt aggressiva debatten kring rättsreformen är övertygade om att det nuvarande eller det framtida rätts- och regeringssystemet inte representerar landets sionistiska grundsyn och äventyrar framtiden.Att debatten blivit extrem på båda sidor beror, enligt Forer, på att det saknas en klar konstitution.
Självständighetsförklaringen otillräcklig
Motståndarna till rättsreformen har använt självständighetsförklaringen för sin kritik mot de föreslagna förändringarna.
”Självständighetsförklaringen innehöll dock inte de nödvändiga kontrollerna och balanserna för (landets) styrning, det var (endast) en förklaring till världen och till oss själva att vår återkomst till nationell suveränitet i vårt förfäders och inhemska hemland 1948 nu var säkerställd, officiellt och överväldigande erkänd av dess invånare”, skriver Knessetledamoten i Jerusalem Post.
Självständighetsdeklarationens brist på en klar, balanserad konstitution har ”lett oss till år av politisk förlamning och den extrema polariseringen av vår nationella debatt.”
Sionismen – landets grund
”Israels mirakel är att människor kom från över 100 nationer, med olika språk, kulturer och traditioner … förenade i att leva som ofria och förtryckta, oavsett om de kom från nazistiska Europa, Sovjetunionen eller arabvärldens mullor, men ändå byggde de en blomstrande och fri demokrati för alla…”
”Medan ytterligheterna på båda sidor ropar högst, tror jag att majoriteten av israelerna stöder någon typ av rättsliga reformer, samtidigt som de säkerställer att nödvändiga kontroller och balanser finns kvar.”
”För att detta ska hända måste vi göra det som tidigare generationer misslyckats med: skriva en nationell konstitution som representerar den sionistiska samsynen.”
Konstitution eller grundlag?
Ett lands konstitution innehåller de juridiska regler för hur staten fattar beslut och sköter sin verksamhet i olika statsorganen. Det är den rättsliga grunden för ett land och som bestämmer hur landet ska styras.
När dessa regler, som anger hur landet ska styras, är nedskrivna i dokument, sägs landet ha en skriftlig konstitution, som t ex Sverige och Storbritannien har.
Den svenska Regeringsformen och Riksdagsordningen anger precis hur landet ska styras. Israels grundlagar har konstitutionella befogenheter men är ingen konstitution. Det finns alltså inga glasklara, detaljerade regler om hur landet ska styras. Avgränsningen mellan Högsta domstolen, Knesset och regeringen är därför oklar.
Grundlagarna är ett alternativ till “konstitution” – en tillfällig åtgärd – utan formellt antagande av en konstitution. Så är det i Israel, Storbritannien, Kanada och Nya Zealand.
Maktförhållanden är oklara
Israel har aldrig antagit en konstitution, som reglerar maktförhållandet mellan de olika statsmakterna parlamentet Knesset, regeringen och HD.
1995 förklarade dåvarande chefen för Högsta domstolen Aharon Barak, att lagen om mänskliga rättigheter som antogs av Knesset 1992, hade status som konstitutionell lag. Med hänvisning till ”mänskliga rättigheter” har därför HD strukit lagar som antagits av Knesset.
En konstitution skulle klargöra
Forer fortsätter: ”Mer än vi behöver eller inte behöver reformera rättssystemet, behöver vi en permanent uppsättning bindande principer som utgör den rättsliga grunden för Israels utveckling. Vi behöver en konstitution för det sionistiska samförståndet.”
”Majoriteten vill ha en judisk och demokratisk stat, men inte på den andras bekostnad. Vi vill ha ett land där det råder jämlikhet när det gäller rättigheter, förmåner och skyldigheter. Vi vill ha ett land där symbolerna är judiska och våra icke-judiska bröder och systrar känner sig jämställda och välkomna.”
”Landets ledare måste samlas för att avtala om en konstitution för Israel” så att spelreglerna för framtida generationer kan fastställas. Forer menar att en sådan konstitution kan och bör överenskommas med en sionistisk konsensus med två tredjedelars majoritet i Knesset.
Artikelförfattaren Oded Forer från Yisrael Beytenu-partiet är ordförande för Knessets kommitté för immigration, absorption och diasporafrågor.
Partiet Yisrael Beiteinu, (Vårt hem Israel), fick 5 av Knessets 120 mandat i senaste valet. De har mest stöd bland judar som härstammar från forna Sovjetunionen samt druser på de annekterade Golanhöjderna. Det bildades 1999 och motsatte sig att lämna Gazaremsan. Partiet vill dra gränsen till en blivande palestinsk stat så att majoriteten av judarna skulle bo i Israel och majoriteten av araberna skulle leva i en framtida palestinsk stat. Detta gäller även områden som Israel kontrollerar sedan 1949 års självständighetskrig. FN:s generalförsamlings resolution 55/153 år 2001 innebär att Israel lagligt kan överföra territorium och medborgare som ett medel för fred och slutlig konfliktlösning, enligt partiets ledare Avigdor Lieberman.
