Klicka här för att bli medlem i MIFF nu – hjälp oss att nå 1.000 medlemmar i Sverige.

Vad kan 2024 innebära för Israel?

Foto över Tempelberget och Västra muren i Israels huvudstad Jerusalem. (Foto: David Holt, flickr.com)
Det finns både positiva förväntningar i Israel på 2024, såväl som nya orosmoln.

Efter ett oerhört turbulent 2023, ser israelerna fram mot nästa år med förhoppningar om lugn och ro, även om man inte just nu vågar tro på fred – något som vi i Sverige tar för givet.

Ekonomin

Den ekonomiska utvecklingen i Israel bedömer OECD  hämmas tillfälligt på grund av kriget mot Gazaregimen. BNP kommer att tillväxa med endast 1,5% 2024, men redan 2025 återhämta sig för att växa med 4,5%. Under hela 2023 växte BNP med 2,3%. Men Bank of Israel förutspår en tillväxt på 2 % under 2024.

Israels budgetunderskott tror OECD ökar från 3,1% 2023, till 5,2 % av BNP 2024.

Gazakriget

I ett tal förra veckan sa Israels premiärminister Benjamin Netanyahu att regeringens mål i kriget mot Hamas, som startade efter terrorgruppens massakrer i Israel den 7 oktober, ligger fast. Netanyahu lovade att “garantera att Gaza inte längre kommer att utgöra ett hot mot Israel.”

Efter kriget, som kommer att ta ytterligare många månader, kommer Gaza inte att styras av någon “som finansierar terrorism, som utbildar sina barn för terrorism och som betalar terroristernas familjer”, vilket var en hänvisning till den palestinska myndigheten, som betalar stipendier till terrordömda och familjer till dödade terrorister. Det framtida Gaza är “Inte Fatahstan och inte Hamastan”.

Gazaremsan ska demilitariseras och inga nya terrorhot kan ske därifrån, sa Netanyahu vidare.

Gränsen mellan Gazaremsan och Egypten

I talet sa Netanyahu också att Philadelphi Route, vägen som går längs hela den 14 kilometer långa gränsen mellan Gaza och Egypten, “måste vara i våra händer” för att säkerställa att Gaza är och förblir demilitariserat. 

De enorma mängder av ammunition, raketer och antistridsvagnsvapen som hittats och förstörts i terrortunnlar, på dagis, skolor, moskéer och sjukhus är ett uppenbart bevis på att Egyptens kontroll av gods som förts in till Gazaremsan via Rafahövergången, brustit fullständigt. Israel kan inte låta vapen fortsätta passera in via egyptisk ”kontroll”.  

Den egyptiske ledamoten i representanthuset Mustafa Bakri ansåg emellertid att detta skulle vara en attack mot egyptisk suveränitet och ett brott mot fredsavtalet mellan Israel och Egypten från 1979. Bakri hotade med ”kraften i vår armé och vårt folks förmåga.”

Israeliska styrkor längs rutten skulle orsaka “kvävning av Gaza” och göra det till ett “stort fängelse”, samtidigt som det gör det möjligt för Israel att genomdriva “en permanent belägring närhelst de vill.” 

Bakri nämnde inget om Hamas hot om att fortsätta anfalla Israel och judar, inte heller att det är Egypten som hindrar palestinierna på Gazaremsan att fly från ”fängelset”.

De 130 gisslan i Hamas våld

“Min policy är tydlig: vi fortsätter att kämpa tills alla mål med kriget har uppnåtts, i första hand elimineringen av Hamas och frigivningen av alla våra gisslan,” har premiärminister Netanyahu sagt. Men endast en enda av gisslan har befriats av israeliska armén under den snart tre månader långa försvarsoffensiven.

Det finns inga tecken på att Hamas krav på en lång vapenstillestånd, för att släppa ytterligare i gisslan, skulle accepteras av Israel. Annonsering av ytterligare dödade gisslan sker flera gånger i veckan.

Den bistra sanningen är troligen att inte många av de kvarvarande 130 i gisslan kommer ifrån Gazaremsan med livet i behåll.

Attacker från Hizbollah i Libanon och Syrien

Hizbollahs raketanfall från Libanon och Syrien sedan 7 oktober har fått Israel att evakuera alla byar nära gränsen. Endast 20% av dessa raketer har nått Israel, men ändå har ett tiotal israeler dödats. Hizbollah, som bryter grunden för FN:s säkerhetsråds resolution 1701, har sannolikt en enorm kapacitet av iranska raketer, men har valt att inte eskalera beskjutningen. USA har varit tydliga med sitt stöd för Israel, men vill helst inte dras in direkt i konflikten.

Förhoppningsvis kan den norra fronten lugnas ner.

Oro i Judéen och Samarien / på Västbanken

Hamas, Palestinska Jihad och andra terrrorgrupper har ett utbrett stöd i Judéen och Samarien. För att inte det ska bli ytterligare front i öst, har IDF bedrivit ett intensivt arbete sedan 7 oktober med att föregripa terroraktioner och konfiskera vapen. Det ser för ögonblicket ut som att strategin kommer att fungera.

Attacker från Houthi i Jemen

Det har redan skett 23 attacker från Houthirebeller mot handelsskepp i Röda havet och en amerikansk stridshelikopter fick sänka tre rebellbåtar, som höll på att borda ett danskt containerfartyg. För att kunna fortsätta trafikera rutten, som 12% av världens sjöfart använder, har 20 länder gått samman i Operation Välståndsväktare.

USA:s viceadmiral Brad Cooper sa att “Vi är klara över att houthiernas hänsynslösa attacker sannolikt kommer att fortsätta”. 

Houthiregimen i Jemen har lovat att fortsätta attackera Israel, medan Israels försvarsminister Yoav Gallant sagt att Israel inte kommer acceptera flera angrepp.  

Det verkar bli någon form av militär urladdning mellan västländer och Israel å ena sidan och och houthirebeller och Iran å andra sidan.

Arbetskraftsbrist

Tusentals byggnads- och jordbruksarbetare från Västbanken har hindrats från att komma in i Israel för arbete sedan Hamas angrepp den 7 oktober. Hamas attack planerades till stor del från information som dessa palestinier med arbetstillstånd samlade in. 

Israel planerar nu att permanent ersätta alla palestinska arbetare med utländsk arbetskraft, i ett stort, ambitiöst initiativ som syftar till att befria landet från säkerhetshotet.  

Planen är att ta in 25 500 arbetare från Sri Lanka, 20 000 från Kina, 17 000 från Indien, 13 000 från Thailand och 6 000 från Moldavien. Det kan kräva diplomatiskat arbete för att skriva nya avtal med dessa länder.

Striden mellan regeringen och Högsta domstolen

Rimlighetslagen, som antogs av Knesset den 24 juli 2023, är ett tillägg till Israels grundlag. Den begränsar en sedvanerätt som gjorde det möjligt för domstolar att pröva om statliga administrativa beslut är ”rimliga”. Israeliska Högsta domstolen (HD) har en mycket starkare ställning än svenska HD.HD har aldrig tidigare upphävt en grundlag, och det ifrågasätts om den har rätt att göra det. 

Men Högsta domstolen slog den 1 januari 2024 ned Rimlighetslagen med 8 domare som motsatte sig lagen mot 7 som stödde den. Många i Knesset ville fördröja publiceringen av domen på grund av kriget, eftersom den enorma inrikeskonflikt som drabbade landet genom denna fråga anses ha skadat Israels säkerhet. 

Frågan är nu om regeringen kan bedriva både en tvist mot HD samtidigt som man är mitt i ett krig och hotas av fiender på fler fronter.

Med Israel för Fred önskar av hela hjärtat alla israeler ett fridfullt och lyckligt 2024 !

Israel är under attack från Iran – visa ditt stöd nu!

  1. Bli medlem (från 4 kr per vecka)
  2. Donera till MIFF:s informationsarbete för Israel. Swish 123 331 82 19
  3. Beställ MIFF:s böcker – lämplig som gåva till både Israelvänner och Israelkritiker.
  4. Beställ broschyren ”Förstå Israel” med israelernas bästa argument.

Du kan läsa den här artikeln gratis tack vare MIFF:s över 13 100 medlemmar i Norge och över 450 medlemmar i Sverige. Men vi behöver stöd från många fler nu!

Ge en gåva här eller Swisha till 1233318219

Bli medlem