Israels Högsta domstol (HD) har tidigare avvisat lagar, regeringsbeslut och åtgärder av tjänstemän med hänvisning till en diffus tolkning om “rimlighet”. Denna tolkningsrätt har HD själva börjat tillämpa sedan 1980-talet, vilket de olika regeringarna sedan dess sett som hämmande för regeringsutövandet. Rimlighetsklausulen röstades bort den 24 juli i parlamentet med siffrorna 64 – 0. Inget har beslutats om tillsättning av domare!
Faktafel av DN
Dagens Nyheters ledare påstod samma dag att ”Majoriteten i knesset kommer framöver att kunna utse i stort sett vilka domare den vill…”. Påståendet är fullständigt felaktigt. Inget beslut om tillsättning av domare har skett. Det diskuteras om Israels domare ska tillsättas av politiker, som det görs i Sverige. Svenska HD:s Lagråd tillsätts av folkvalda politiker. Vet inte DN att det är Sverige som har ett mindre demokratiskt lagsystem än Israel?
När DN:s skribent låter analytiker hävda att ”målet på sikt är att annektera hela Västbanken”, bör man fråga sig om det är 15 icke folkvalda tjänstemän (jurister) som ska besluta om en av de allra viktigaste ödesfrågorna för landet, eller om det är de 120 folkvalda parlamentsledamöterna. I Sverige är det inte Lagrådet som beslutar över riksdagen eller regeringens utrikespolitik. DN gör ingen kritisk analys av anklagelsen som kastats fram av oppositionen.
Slopandet av den subjektiva ”rimlighetsklausulen” skulle inte ”omintetgöra alla möjligheter att få till en tvåstatslösning mellan Israel och palestinierna”. Enligt palestiniernas egna opinionsundersökningar, finns det inget stöd för tvåstatslösningen hos vare sig befolkningen eller deras ledare.
DN:s hysteriska överdrifter
Ledarartikelns skrivelser om att veckans beslut skulle vara ”en tragedi” och att ”den riskerar att utlösa en ny våldsspiral i Mellanöstern med oöverskådliga konsekvenser” är en enorm överdrift utan verklighetsanknytning. Iran, som arbetar för att utradera Israel, gnuggar händerna över de inre stridigheterna och har manat Hamas till återhållsamhet. Sakligt felaktiga ledarartiklar som DN:s kryddad med demoniserande skrivningar spelar diktaturerna i händerna. Det 13 år långa kriget i Syrien och konflikten mellan Iran och Irak är Mellanösterns verkliga våldsspiral. Att ge judarna skulden för våld i det arabiska Mellanöstern är antisemitism.
”Konsekvenserna är svåra att överskatta” är ytterligare en överdrift, som ledarskribenten upprepar från den israeliska oppositionen utan att tänka efter. Att Israels lagsystem blir något lite mer likt det svenska, tyska och amerikanska är väl inte så fasansfullt?
DN måste förklara varför den ”arabiska minoriteten i praktiken berövas sin rösträtt” med att ”rimlighetsklausulen” avskaffas. Annars är det en hetsande skrämselpropaganda som DN bedriver.
Något har DN rätt i
DN har inte fel i allt, gudskelov. Att lagreformen är kontroversiell och att ”den delar landet rakt itu” är riktigt och att ”Hundratusentals har protesterat, vecka ut och vecka in”. MIFF har skrivit om protesterna och argumenten emot förslaget. Att andra länder har anser sig ha rätt att diktera hur det suveräna landet Israel ska i detalj utforma sitt lagsystem – även om Israel aldrig gjort det omvända – är också riktigt. DN skriver pliktskyldigast att förespråkarna ”anklagar demonstranterna för att vilja kuppa till sig makten”, vilket stämmer och är inte en helt orimlig åsikt.
Regeringen får inte kontroll över HD
Många israeler är oroade över lagändringen som antogs på måndagen, men slopandet av ”rimlighetssklausulen” ger inte Netanyahu full kontroll över domstolarna. Den nya lagtexten hindrar inte HD från att ingripa mot nya lagar eller regeringsbeslut som är olagliga enligt gällande lagar, men den hindrar HD från att ta ett subjektivt beslut om vad den anser vara orimligt.
“En mindre rättsreform”
– Det här är en mindre rättsreform som förmodligen inte kommer att göra så stor skillnad som vissa av parterna hävdar, skriver Wall Street Journal (WSJ) i en ledarartikel.
När Netanyahu-regeringens alla reformförslag möttes av starka protester våren 2023 inleddes förhandlingar med oppositionen. Förhandlingar bröts av oppositionen i juni och regeringen valde då att gå vidare med endast en av delarna i reformpaketet.
– Syftet med lagstiftningen är att visa konservativa väljare att regeringen inte helt har gett efter för oppositionens protester, skriver WSJ.
– Regeringen valde rimlighetsklausulen eftersom opinionsundersökningar visade att det här fallet var det som hade mest förståelse bland befolkningen, skriver Alex Traiman i Jewish News Syndicate.
Oppositionsledare som Yair Lapid och Avigdor Lieberman har båda tidigare talat om behovet av rättsliga reformer, men det var innan en högerregering fick tillräckligt många röster för att faktiskt göra förändringar.
Effekter av ”rimlighetsklausulen”
HD:s rimlighetsbedömning gjorde att en avgående regering inte fick binda framtida regeringar genom att anställa byråkrater, påpekar WSJ. Men HD fann det rimligt att en avgående regering erbjöd palestinierna ett paket med kompromisser för ett permanent fredsavtal. Sådana politiska bedömningar anser högern att en domstol inte ska göra.
Är Sverige auktoritärt?
Israels HD förbjöd religiösa män att ha en dans för enbart män. Man angav jämställdhetsskäl. Danstillställningen förbjöds och regeringen kunde inte göra något. I Sverige körde regeringen i år över HD:s kritik mot att slopa danstillståndet och tog bort det ändå. Ingen kritik från omvärlden hördes för att Sveriges regering satte sig över HD och blivit auktoritärt.
Demokratin dör inte
Wall Street Journal sammanfattar: “Kompromisser kommer att ta tid, och tiden kommer att visa att den nya rimlighetsklausulen har förändrat lite. Domarna har inte förlorat sin betydande makt när det gäller att utse nya domare. Domstolen kan fortfarande behandla nästan alla fall, även rent politiska frågor, där de som begär rättslig behandling inte har direkt skadats. Domstolen behåller den makt den fick på 1990-talet att upphäva lagar, och den kan fortfarande blockera regeringsbeslut på alla andra grunder än ”rimlighet”, som det finns många substitut för.
Med andra ord, rättssystemet är inte riktigt reformerat, och demokratin dör inte i Israel.”