Stå upp för Israel - bli medlem nu!

Ulf Cahn anställs som kommunikationschef hos MIFF Sverige.

Kommer Högsta domstolen att underkänna Knessets grundlagstillägg – och har dom rätt till det?

Israels Högsta domstols president Esther Hayut. (Foto gov.il)
Israel kan stå inför en konstitutionell kris när den historiska förhandlingen i Högsta domstolen startade idag med alla 15 domarna på plats, för att höra argumenten för att slå ner rättsreformens Rimlighetslag.

Utfrågningen är kulmen på ett år av politisk och rättslig oro i Israel efter att den första och hittills enda rättsliga lagreformen antagits i Knesset. Medieintresset har varit enormt. 

Rimlighetslagen, som antogs av Knesset den 24 juli, begränsar en sedvanerätt som gjorde det möjligt för domstolar att pröva om statliga administrativa beslut är ”rimliga”.  Enligt den nu antagna Rimlighetslagen kan domstolen inte längre granska beslut eller passivitet från regeringen, ministrarna och premiärministern, men sedvanerätten gäller fortfarande för tjänstemän.

Rimlighetslagen var ett tillägg till Israels grundlag. Högsta domstolen (HD) har aldrig tidigare upphävt en grundlag, och det ifrågasätts om den har rätt att göra det. Under de kommande veckorna argumenteras denna juridiska fråga, vilket har väckt oro för en konstitutionell kris.

Har Knesset missbrukat sin konstituerande auktoritet genom att anta en lag som många anser bryter mot det konstitutionella syftet? Det hävdar ett dussintals icke-statliga organisationer.

Knessetledamoten Simcha Rothman från det religiösa sionistpartiet sa via sitt ombud att de inte kommer bli en “apokalyps” med Rimlighetslagen, eftersom Israel var en demokrati före domarna införde sedvanerätten.

Justitieminister Yariv Levin och Knesset-ledamoten Simcha Rotman

En bredare politisk agenda

Dr Eliad Shraga argumenterade mot Rimlighetslagen för att det var en del av en bredare agenda för att förstöra det demokratiska systemet i Israel med ytterligare lagar.  

Domare Noam Sohlberg bad om specifika exempel på hur den nya lagen stör Israels demokratiska system och domstolspresidenten Esther Hayut påminde om att de endast granskar en specifik lag.

Vill förstöra rättsväsendet

Shraga accepterade inte Hayuts kommentar utan hävdade: “Du kan inte ignorera den bredare bilden. Berättelsen är att de vill förstöra rättssystemet.”

Shraga hävdade att medan andra talar om domstolens rätt att ogiltigförklara nya grundlagar, anser han att Knesset inte har auktoritet att anta grundlagar som bryter mot Israels demokratiska principer.

HD:s valkommitté sammankallas inte

Advokat Chagi Kalai hävdade att Knesset missbrukade sin auktoritet med Rimlighetslagenoch förhindrade sammankallandet av HD:s valkommittén.

Justitieminister Yariv Levin har nämligen vägrat att sammankalla kommittén förrän den har reformerats. Frågan är ett beslut som HD skulle kunnat ha upphävt, innan Rimlighetslagen antogs den 24 juli.

Kalai ansåg vidare att Rimlighetslagen inte kan anses vara ett tillägg till en grundlag på grund av att det hade ett omedelbara politiskt syfte.

Knesset missbrukar de konstitutionella processerna för att anta ändringar av grundläggande lagar som Rimlighetslagen, hävdade advokat Gilad Barnes inför HD.

Knesset fullbordar inte konstitutionen, som regeringen hävdar, utan tilläggen förstör bara maktbalansen, fortsatte Barnes.

Statskupplagar

Advokat Gilad Sher hävdade att Rimlighetslagen var en del av ett paket med 225 ”statskupplagar”. Detta resonemang gav inte domstolspresident Esther Hayut mycket för.

Nadav Weisman, som representerar Israel Juristförbund, hävdade att den tidigare sedvanerätten var ett ovärderligt verktyg för domstolarna att säkerställa att regeringens handlingar var rimliga och lagliga.

Sedvanerätten gjorde det möjligt för medborgare att få hjälp av domstolen mot myndigheterna.

Soldater internationellt åtalade

Rimlighetslagen skulle kunna minska domstolens oberoende, vilket skulle leda till att Internationella brottmålsdomstolen inte kan hänvisa till de lokala rättsväsendena. Enskilda soldater skulle därför kunna ställas inför rätta, varnade kritikerna till lagen.

Rimlighetslagen och mänskliga rättigheter

Människorättsorganisationer uppgav att Rimlighetslagen skulle skada mänskliga rättigheter i Israel. Orimliga utnämningar av tjänstemän i offentlig tjänst kan bli ett hot mot minoriteter, med den nya lagen.

HD kan ogiltighetsförklara grundlagstillägg

Åklagarmyndighetens representant Helman sa att det fanns gränser för Knessets befogenhet att anta grundlagstillägg. Det var självklart att lagar inte får antas som kränker statens status som ett demokratiskt och judiskt land. Han höll inte med uttalanden från regeringens advokat Ilan Bombach om att folket skulle vara kontrollen av oacceptabla grundlagar, och sa att sådana saker orsakade oro.

Regeringens advokat Ilan Bombach (Foto Facebook)

Otydligheten om gränserna för grundlagar beror på Knessets misslyckande att anta en konstitution. Luckan fylls av grundlagar och HD har befogenhet att avgöra om statens handlingar är konstitutionellt korrekta, menade Helman.

Domstolspresident Hayut pressade Helman att visa på Rimlighetslagens extrema natur och sa att det inte var varje dag som en grundlag ogiltigförklaras.

Helman sa att det skulle få en dramatisk effekt om lagen inte upphävdes, eftersom det skulle påverka rättsstatsprincipen.

Regeringen skulle kunna byta ut tjänstemän utan skäl. Dessa politiskt utnämnda personer skulle kunna förfölja politiska motståndare genom att neka dem tjänster.

Majoritetens vilja och demokrati

Ilan Bombach, advokaten som representerar regeringen, hävdade att Knesset stöddes av majoritetens vilja. HD-domaren Yitzhak Amit ifrågasatte om en majoritet i en demokrati kunde göra vad den ville. Bombach svarade att skyddet av minoriteter var väsentligt. 

Domarna ifrågasatte hur minoriteterna ska skyddades om inte genom domstolsprövning, men Bombach sa att han var där för att försvara Rimlighetslagen, som inte hade något med mänskliga rättigheter att göra.

Ska HD granska grundlagar?

Bombach, advokaten som representerar regeringen, ifrågasatte om det var HD:s sak att granska grundlagarna. Domstolen har alltid varit ett tolkningsorgan, och det här tillägget hade en så tydlig text att det inte finns något att tolka.

Självständighetsförklaringen från 1948 ger inte behörighet till domstolsprövning.”Det kan inte sägas att den hastigt undertecknade självständighetsförklaringen gav (HD) befogenhet till rättslig prövning”, sa Bombach.

Folkets vilja

Undertecknarna var inte representativa för befolkningen, så de hade ingen befogenhet att upprätta en konstitution. Domstolens befogenhet kommer från Knessets lagar, menade Bombach.

Regeringen respekterar självständighetsförklaringen, men i slutändan kommer dess auktoritet att införa grundläggande lagar inte från förklaringen, utan från folkets vilja, fortsatte Bombach.

Vem kontrollerar Knesset?

Domstolen argumenterade med Bombach att ett enda val inte ger behörighet att ändra maktdelningen, utan bara att anta vanliga lagar. Endast med kvalificerad majoritet kan en grundlag ändras.

“Knesset kan inte skada statens demokratiska struktur, men de som granskar detta är nationen”, sa Bombach. 

Domstolen ifrågasatte Bombachs förklaring att nationens roll var att kontrollera Knesset. Domare Yitzhak Amit sa att demokrati vanligtvis inte dör på en gång, “demokrati dör i små steg.”

Domare i Israels Högsta domstol Yitzhak Amit. (Foto gov.il)

Israel är under attack från Iran – visa ditt stöd nu!

  1. Bli medlem (från 4 kr per vecka)
  2. Donera till MIFF:s informationsarbete för Israel. Swish 123 331 82 19
  3. Beställ MIFF:s böcker – lämplig som gåva till både Israelvänner och Israelkritiker.
  4. Beställ broschyren ”Förstå Israel” med israelernas bästa argument.

Du kan läsa den här artikeln gratis tack vare MIFF:s över 13 100 medlemmar i Norge och över 450 medlemmar i Sverige. Men vi behöver stöd från många fler nu!

Ge en gåva här eller Swisha till 1233318219

Bli medlem